STADGAR & Koden HSB normalstadgar för BRF HSB Kod för brf Nya normalstadgar för HSB:s bostadsrättsföreningar antogs på HSB-stämman 2011 och är en ändring av 2003 års stadgar. Den senaste uppdaterade versionen (version 5) är från september 2016. Versionen tillkom på grund av ändringar i lagen om ekonomiska föreningar mfl lagar den 1 juli 2016.

Stadgar och kod för brf Film på youtube, klicka på bilden för att se den

Varför nya stadgar? Förändringar i samhället Stadgar är ett levande dokument Varför stadgar? En ekonomisk förening styrs främst av lagen om ekonomiska föreningar. En bostadsrättsförening, som är en särskild typ av ekonomisk förening, styrs dessutom av bostadsrättslagen. Men dessa lagar reglerar inte allt som gäller i föreningen. Lagstiftaren har inte haft som avsikt att bestämma i detalj hur en förening ska styras, utan har givit vissa ramar inom vilka verksamheten ska bedrivas.   Varje förening måste därför ta fram egna bestämmelser om hur just deras förening ska styras. Detta görs i föreningens stadgar. I vissa fall har lagstiftaren sagt att föreningen måste reglera frågorna i sina stadgar, i andra fall har föreningen själv valt att reglera saken i sina stadgar. Genom att en bostadsrättsförening blir medlem i HSB antar man också vissa grundkrav. Ett av kraven som ställs är att föreningen ska anta HSB normalstadgar för bostadsrättsföreningar. En bostadsrättsförening har möjlighet att anpassa HSB normalstadgar till den egna föreningens förutsättningar. Sådana anpassningar ska enligt huvudregeln alltid godkännas av HSB Riksförbund. HSB-föreningarna har dock rätt att godkänna vissa anpassningar. HSB normalstadgar för bostadsrättsföreningar är väl genomarbetade och har funnits under många år. Varför nya stadgar? Alla texter åldras med tiden. De åldras i den bemärkelsen att samhället ständigt utvecklas, såsom att lagar, språk och värderingar förändras. HSB som organisation har givetvis också förändrats. Att ändra stadgar är en stor process för de flesta bostadsrättsföreningar. Det ska formuleras nya texter, dessa ska förankras i en demokratisk process och slutligen måste de frivilligt antas av varje bostadsrättsförening.  Som nämnt ovan är stadgarna ett mycket viktigt och centralt regelverk i föreningarnas verksamhet. Det är därför viktigt att de är anpassade efter lag och den verklighet som föreningarna verkar i. Stadgarna bör vara ett levande dokument som är lätt tillgängligt och som bostadsrättsföreningarna och medlemmar i föreningarna kan använda och finna stöd av i deras praktiska verklighet.

Hur ändrar man stadgar? Stämmobeslut - En stämma – enhällighet - Två på varandra följande stämmor - enkel majoritet på första stämman och 2/3 majoritet (huvudregel) på andra stämman Godkännande av HSB-föreningen och/eller HSB Riksförbund Ett beslut om ändring av föreningens stadgar är giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman har gått med på beslutet. För vissa beslut, t.ex. ändring av de grunder enligt vilka årsavgifterna ska beräknas, fordras högre röstmajoritet på den senare stämman. Godkännande av HSB föreningen och HSB Riksförbund Framgår av § 47 i stadgarna (§ 57 i 2003 års stadgar). Om överensstämmer med normalstadgar kan HSB-föreningen godkänna. Om de nya stadgarna avviker från normalstadgarna krävs godkännande även av Riksförbundet, om inte fullmakt lämnats. Det är bra att stämma av ev anpassningar innan föreningen håller stämmorna så att man vet att anpassningarna kan godkännas.

STADGARNAS UPPBYGGNAD HSB normalstadgar för bostadsrättsföreningar Eventuella av bostadsrättsföreningen gjorda anpassningar Normalstadgarna fastställs av HSB Riksförbunds stämma. Det kan finnas skäl för en bostadsrättsförening att anpassa någon paragraf i stadgarna för att bättre passa den egna bostadsrättsföreningens verksamhet. Vanligast är anpassningar av underhållsparagrafen i § 31. Det är viktigt vid anpassningar att tänka på att en ändring i en paragraf kan leda till att följdändringar behöver göras i någon annan paragraf. För att behålla en hög kvalitet och igenkänningsgrad mellan HSBs olika stadgar rekommenderar vi att bostadsrättsföreningarna är försiktiga med anpassningar. Vid anpassningar så byts aktuella bestämmelser ut och anteckning görs i separat ruta angående vilka anpassningar som gjorts. Om brf vill göra anpassningar utöver dessa så krävs godkännande av HSB Riksförbund. Huvudregeln är att det är HSB Riksförbunds styrelse som fattar beslut om vilka anpassningar som ska godkännas. I vissa situationer får viss person hos HSB-föreningen fullmakt att godkänna ändringen.

SPRÅK OCH STRUKTUR Språkliga justeringar Tydligare struktur I första hand är det språket och strukturen i de nya normalstadgarna för bostadsrättsföreningar som har ändrats. I 2011 års normalstadgar inleds stadgarna med en innehållsförteckning och flera paragrafer har fått byta plats. Samtliga bestämmelser har fått en egen beskrivande rubrik. Ambitionen är att det nu ska bli mycket enklare att hitta rätt bestämmelse. Några paragrafer som endast återger lagtext har helt tagits bort. Hänvisningar har i möjligaste mån undvikits då de ofta förvirrar i stället för att klargöra. Det finns inte längre några korta eller långa stadgar. Vidare skall den nya normalstadgan (2011) utgöra ”huvudstadgarna”.    Övriga språkliga ändringar som är gjorda är att ”skall” har ersatts av ”ska”, ”erfordras” har ersatts av ”krävs” eller motsvarande. Tidigare har föreningsstämma kallats både stämma och föreningsstämma. I de nya stadgarna har begreppet ”föreningsstämma” konsekvent använts genomgående. Utöver dessa exempel har liknande justeringar gjorts.

VIKTIGA ändringar Avgiftsparagrafen § 11 Styrelsen avsätter medel till fond för yttre underhåll § 11 & 27 Andrahandsupplåtelse § 12, 40 & 44 Kallelsetider § 16 Ordförande väljs på stämma § 17, 21, 22 Dagordningen § 17 Ombudskretsen § 18 Underhållsparagraferna § 31 & 32 Avgiftsparagrafen: Flera ändringar, bl a: Normalstadgarna utgår numera från andelstal som beräkningsgrund för årsavgiften. Om brf önskar ha kvar insats så används en färdig anpassning. Ändring beträffande vad årsavgiften ska täcka. Detta på grund av att det inte längre är tillåtet med progressiv avskrivning för brf och flera brf kan då tänkas gå med underskott. Formuleringen beträffande årsavgift måste även fungera för en brf som går med resultatmässigt underskott. Det har öppnats en möjlighet för föreningen att ta ut ersättning för informationsöverföring med lika belopp per lägenhet. Det innebär att kostnaden för bredband eller kabel TV kan fördelas lika i stället för efter andelstalet. Styrelsen avsätter medel till fond för yttre underhåll: Styrelsen ansvarar för det yttre underhållet och det är då också rimligt att styrelsen får besluta hur mycket medel som ska avsättas för yttre underhåll. Andrahandsupplåtelse: möjlighet att ta ut en avgift för andrahandsupplåtelse har skrivits in, de skäl som krävs av bostadsrättshavaren har ändrats något samt att inte betala avgiften för andrahandsupplåtelse är en förverkandegrund Kallelsetider: Kalllelsetiden ändras till samma för ordinarie och extra stämma, tidigast sex och senast två veckor före stämma. (enl 2003 års stadgar: 1 v före extra stämma, enl version 1-4 av 2011 års stadgar: tidigast fyra veckor före stämma). Ordförande väljs på stämma: Dagordningen: Flera ändringar, bl a; ny punkt fråga om närvarorätt för utomstående, valberedningen omnämns bland de som kan få arvode. Antalet styrelseledamöter, revisorer och valberedare ska fastställas före valen. Styrelsens ordföranden väljs på föreningsstämman. HSB ledamoten ska presenteras. Ombudskretsen:  Enligt lagen om ekonomiska föreningar är huvudregeln att ombudskretsen är fri för ekonomiska föreningar. Ett undantag görs dock för bostadsrättsföreningar. I bostadsrättslagen anges därför att ombudskretsen är make, sambor eller annan medlem. Lagen säger dock att annat kan anges i stadgarna. I version 5 av stadgarna har vi valt att utvidga ombudskretsen. Skälen bakom det är att det utgör en viktig personlig angelägenhetatt inneha en bostadsrätt och ofta innebär det också ett stort ekonomiskt värde. Medlemmen bör därför kunna få företrädas eller biträdas av den person man önskar.Det är för övrigt inte alla medlemmar som har någon make eller sambo eller känner sina grannar i föreningen så pass väl att man kan lämna en fullmakt till någon. Den medlemmen skulle med lagens huvudregel mista sin rätt att påverka på stämman om hen själv är förhindrad att delta. Underhållsparagraferna: Uppdelat i två olika paragrafer nu, en för brf underhållsansvar och en för brh underhållsansvar. Några av ändringarna är: Samtliga elledningar: brh ansvar Ytterdörren: brf ansvar Hela ventilationssystemet: brf ansvar

Varför en kod? Bakgrund Det har sedan tidigare funnits en HSB kod för föreningsstyrning som omfattar HSB-föreningar, HSBs nationella bolag samt HSB Riksförbund, men inte bostadsrättsföreningar. HSB kod för bostadsrättsföreningar antogs på HSB-stämman i maj 2013. Koden ska vara ett hjälpmedel för styrelsen och valberedningen. Syftet är att den ska bidra till en öppen och genomlyst bostadsrättsförening, där varje medlem får insyn i verksamheten och möjlighet att påverka. Koden ska också bidra till att bostadsrättsföreningen styrs på ett effektivt sätt.

Kodens uppbyggnad Inledning Kapitel 1 Kapitel 2 Allmän beskrivning Ej följ eller förklara Kapitel 2 Regler för styrning av bostadsrättsförening Följ eller förklara På framsida ser att ska vara ett hjälpmedel för styrelse och valberedning. Inledning Beskrivning av HSB Bakgrund Ethos och De kooperativa principerna hänvisas det till i koden varför de är förklarade på sidan 4 i koden. Kapitel 1 är en allmän beskrivning av koden, vad syftet är hur den ska tillämpas, vem som ansvarar för den; BRF styrelse att tillämpar o Riks uppdaterar. Allmän beskrivning av Föreningsstämmans, valberedningen, styrelsen och revisorernas uppgifter. Kapitel 2 Det är punkterna i detta kapitel som ska följas eller förklaras.

FÖLJ ELLER FÖRKLARA FÖLJ ELLER FÖRKLARA-samma som för kod en för föreningsstyrning och även bolagskoden Tillämpning av koden sker enligt principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att reglerna inte är tvingande. Koden kan frångås på enskilda punkter förutsatt att föreningen på föreningsstämman redovisar hur man gjort istället och motiverar varför. För en enskild bostadsrättsförening kan andra lösningar än de koden anger innebära bättre styrning. Avvikelser är därför inte negativa, om alternativa lösningar väljs med beaktande av god medlemsnytta och insyn.