Välkommen till Sundet! Ett avloppsreningsverk i Europas grönaste stad

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Förebyggande miljöarbete - Giftfri Miljö Uppströmsarbetet helt avgörande Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Provrötning av marina substrat Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik.
Mikrobiologisk Processstyrning för optimerad drift
Enhetschef Fastighetsutveckling
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Insatsvaror, el, värme, etc.
LTA - Tryckavlopp för småhus
Tuvan Tuvan är ett Avloppsreningsverk i Skellefteå.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Genomförandeprojektet Vård 2010 – så blev det NU-sjukvården Oktober 2010.
In Europe's greenest city, even its power plant smells more like a sauna.
Hur kan man lösa miljöproblem?
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Kalmar län Landareal km2 (3%) Skogsmark 64,5%
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Susanne Eriksson och Lennart Höglind Lagstiftning, miljömål etc Avloppsreningsverk.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Energikällor.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Förebyggande miljöarbete - Giftfri Miljö Uppströmsarbetet helt avgörande Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle.
Tekniska verken i Linköping
REKO-möte Fjärrvärme Götene tätort: –Fjärrvärmenät –Köp av färdig värme från Vattenfall Hällekis samhälle: –Fjärrvärmenät –Produktion av fjärrvärme.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Att mäta är att veta!.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Välkommen! Willkommen! Bienvenu! Welcome to Växjö! Växjö Europas grönaste stad 환영 歓迎 歡迎 Tervetuloa 欢迎.
Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
Funktionsentreprenad med helhetsåtagande – mer väg för pengarna
Reningsprocessen av avloppsvatten
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Anneli Andersson Chan, processingenjör avlopp och biogas
Hur långt åker man på en koskit?
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Strategier för energieffektivisering i fastigheter Roger Gunnarsson, Energikontor Sydost.
”Växjö Europas grönaste stad… Nils Posse, KF ordförande, Växjö kommun …är allt miljöarbete som genomförts och kommer att göras i Växjö, både av offentliga.
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
Uthållig kommun i Kalmar län Möjligheterna att producera biogas från kommunalt avfall Emmaboda Stefan Svenaeus Regionförbundet i Kalmar.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Vår hållbara skola. Vi kommer att ta upp: Grön el Hur man kan minska energianvändningen Bra energikällor för uppvärmning av vatten och el Vad vi har valt.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Projektförslag Val av VA-system HT2011. Seminarieparken.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Katarina Starberg WSP Stockholm Slamhantering i framtiden VAS-rådet 14 februari 2008.
Framtida va-organisation i Stockholmsregionen Vattentankar från EKO-VASK-Gruppen Vattentankar från EKO-VASK-Gruppen Strukturidén utgår från en relativt.
Välfärdens processer Introduktion socialsekreterare 6 november 2015.
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.
Beslut i kommunfullmäktige
Minska matavfall i skolorna
Miljö Ekonomiska Sociala
Analyserade alternativ
Förutsättningar invånare ca 900 anställda Pendlarkommun.
Tillsammans. För en hållbar livsmiljö.
Geografi Henrik Carlsson.
Övervakningskommittén
De globala målen Skulle kunna prata om detta hela dagen. Överlevnadsfrågor, men ger också möjligheter till nya affärer. Det händer mycket och utvecklingen.
FIBER I HOTAGSBYGDEN Byggstart 2014
Alla delar av årsrapporten har skickats ut för 2 veckor sedan
Processoptimering.
Program för attraktiv arbetsgivare HRC-möte
Riksdagspartierna och energipolitiken
20 års utvecklingsarbete tillsammans och resan fortsätter
Välkommen! Kvällens upplägg Information om inventeringen
Presentationens avskrift:

Välkommen till Sundet! Ett avloppsreningsverk i Europas grönaste stad Sundet byggdes 1994. VA i Växjö inom traditionell teknisk förvaltning. Totalt ca 50 anställda, 35 på sundet, varav 6+5 i drift avlopp (inre och yttre), 6 drift vatten, 5 på lab (bakt och kem). Ni är inte ensamma här; årligen över 1000 personer här på studiebesök. Särskild satsning – hållbara kliv på fjärdeklassare (utbildningspaket med studiebesök här och lab) Nya filmer, broschyrer och skyltar! Föreningar, internationella besök och så experter – ni. Börjar inne (varmt och lugnt) för att sedan gå ut.

Utmaningar som utvecklar oss… Politisk vilja och enighet – fossilfri kommun 2030 Växande stad mot 100 000 invånare Stad omringad av sjöar Kraftigt övergödd recipient Växjö – Europas grönaste stad är en gammal ”utmärkelse” från BBC (1997) men är idag en vision om en hållbar framtid i kommunen som vill vara en grön plats som präglas av innovativt och brett miljö arbete, stark tillväxt, öppenhet, trivsel och ett gemensamt arbete för framtiden. Mycket händer på Sundet men vi har mycket som driver på oss: Politisk vilja och enighet – fossilfri kommun 2030 Växande stad mot 100 000 invånare Stad omringad av sjöar – mål om badbara sjöar och nya grannar. Kraftigt övergödd recipient

Processutveckling - kväverening Nytt miljötillstånd 2011 överklagas m.a.p. kväverening (och metanslip) Nitrifikation eller totalkväverening? Prövotid 2012-2016 Redovisat 2016-12-31 Nytt miljötillstånd 2011 95000 pe och biogassatsning. Två villkor överklagas m.a.p. kväverening (och metanslip) Tidigare villkor 50 % nitrifkation. Nytt villkor 15 mg totalkväve/l Huvudfrågan var nitrifikation eller totalkväverening? Uppdraget att utreda Ekonomiska och tekniska möjligheter att uppnå 15 mg totalkväve och utreda hur detta påverkar recipienten. Fram till dess 60 % nitrifikation. Prövotid 2012-2016 Redovisat 2016-12-31

Strategi Testa bärarprocesser för förbättrad kväverening Förbättrad kväverening i huvudströmmen  Hybas Effektivare rejektvattenbehandling  ANITA Mox Förbättra eftersedimenteringen Recipientutredning Förstudie våtmark Strategin var att: Testa bärarprocesser för förbättrad kväverening Effektivare rejektvattenbehandling  ANITA Mox Förbättrad kväverening i huvudströmmen  Hybas Förbättra eftersedimenteringen (ute) Recipientutredning (våtmarken)

Utmaningar med nitrifikation i aktivslam Slamflykt Länge haft svårigheter att behålla slammet pga slamflykt 2009, 2010 (och 2013) – . Nitrifierarna återväxer långsamt vid kalla temperaturer – först vid midsommar man är tillbaka. 2011 OK (luftat hela biosteget). Svårt att förutse och styra och när det hänt är det försent…

Hybas i försökslinjen RESULTAT Lägre årsmedelvärden på totalkväve (<15 mg/l) Ungefär likvärdig nitrifikation, men större möjlighet till kontroll/åtgärder vid kalla temperaturer Silväggens utforming måste ändras (energiåtgång och begränsad hydraulisk kapacitet) Försökslinjen byggdes om, med bärare i en zon för förstärkt nitrifikation på mindre volym – dubblerad anoxisk zon för denitrifikation. Ville inte gjuta och göra permanent lösning – silvägg för att hålla kvar bärare. Resultaten OK, vi klarar tot-N>15 i Hybas alla år men ej i referens Nackdel att silväggen innebär begränsad hydraulisk kapacitet och att det går mkt luft för att hålla den fri.

Nitrifikation Hybas - Referenslinjen Medel Hybas Referens 2012 1 2 2013 4 6 2014 VINTER 2011/2012 VINTER 2012/2013 Låga ammonium halter överlag, både från referens och Hybas. Skillnad vinter 2012/13 Särskilt intressant vinter 2012/13 när extra luftning går att få igång nitrifikationen i Hybas även om vattnet var kallt – medan referens först till midsommar när vattnet blir kallt

Ombyggnation linje 2 Flödet tvärs över, inloppskanal och utloppssilar Förbättrad hydraulisk kapacitet Förbättrad styrning Minskad energiförbrukning Linje 2 byggdes 2014, permanent installation. Under 2017 ska försökslinjen återställas och bärare flyttas till linje 5 enligt samma modell

Årsmedel sum-N (NH4+NO3) Slutsats: Det går att komma ner under 15 mg/l – utsläppskontrollen (totalen ut) visar att vi klarar det vissa år med aktiv slam, men för Hybas samtliga år. Kostnad: 2 miljoner per bassäng Sannolikt tillsats av kolkälla för att säkerställa totalkväve-årsmedel under 15 mg/l

ANITA™ Mox process Autotrof kväverening genom anaerob ammonium oxidation (anammox) En-stegsprocess med bärare – biofilmen fixar två miljöer Mindre syre krävs Ingen dosering kolkälla Mer matavfall ger mer kväve – åtagande i tillståndet att förbättra. Bekostas av biogasprojektet Byggde om befinlig SBR anläggning (använde samma volymer för utjämning och reaktorer). En kontinuerlig och mer resurseffektiv process – kräver mindre syre, ingen kolkälla Har gått (nästan) jättebra. Ser mer på anläggningen.

Slamflyktsproblematiken Stora problem 2010 i samband med snösmältning – började dosering av polymer före eftersedimenteringen Optimering allteftersom och pågående försök med ombyggnation nu linje 3 Slamflyktsproblematiken har hängt med sedan 1994… Olika försök har gjorts genom åren. Stora problem 2010. Ser mer ute på anläggningen

Vad säger patienten recipienten? Kraftigt övergödd 65 % kväveretention till havet Slutsats från recipientutredning - Skärpta utsläppskrav (tot-N) kostar mycket men förbättrar inte recipienten! God ekologisk status kräver insatser uppströms samt flytt av utsläppspunkt (med efterpolering i våtmark) Vad säger då huvudpersonen om resultaten. Lite om sjön: Fosfor - internbelastning och uppströms (urgamla synder) Kväve – främst från reningsverket främst internbelastning och uppströms Hög kväveretention – dvs inget krav på totalkväverening. Väl utredd –För att uppnå god ekologiskt status (och/eller badbar sjö) krävs helt andra åtgärder Åtgärdsprogram Växjösjöarna antagit: Kemisk behandling av sediment Framtiden – flytta utsläppspunkt och efterpolera med våtmark Recipientutredning utför med slutsatsen att skärpt utsläppskrav kostar, både i pengar och resurser inte förbättrar recipienten.

Biogasprojektet Kommunalt beslut 2008 Matavfallsinsamling 2012 Nya stadsbussar med biogas 2012 VA-avdelningen Rejektbehandling 2011 Gasuppgradering 2012 Gasledning, tankstation bussar 2012 CAMBI 2015 Politiskt beslut 2008 – insamling organiskt matavfall och hela kedjan för att få fram mer biogas till fordon. Avfallsstrategi – hur vi bäst nyttjar resurserna. Total projektkostnad 165 milj. kr Cambi och hygienisering sista delen - ca 50 milj. varav vi fått bidrag på 10 milj. kr från Energimyndigheten.

Termisk hydrolys - Cambi Ett helhetspaket med garantier och uppföljning. Hygieniskt säker rötrest som kan återföras till jordbruket Möjliggör mottagning av nya substrat som vi tidigare inte kunnat ta emot. Varför valde vi Cambi? Vi utgick i upphandlingen från ett Referensalternativ – bara bygga hygienisering (700c 1h) för matavfallet och bygga en ny rötkammare på 5400 m3. Fick in tre anbud, men också Cambi som innebar en helhetslösning med garantier. Cambi bäst utfall i LCA – dyrare investering men ett helhetspaket med garantier och uppföljning. Godkänd anläggning av Jordbruksverket Möjliggör mottagning av nya substrat som vi tidigare inte kunnat ta emot – konkurrensfördel och nya möjligheter ABP-förordningen

Termisk hydrolys - Cambi Maximerar utnyttjandet av det substrat vi stoppar in i rötkammaren och biogas-produktionen. Klarar belastning fram till 2030 med befintlig rötkammarvolym. Minskad slamproduktion. Ökad torrhalt på rötrest i befintliga centrifuger. Varför valde vi Cambi? Vi utgick i upphandlingen från ett Referensalternativ – bara bygga hygienisering (700c 1h) för matavfallet och bygga en ny rötkammare på 5400 m3. Fick in tre anbud, men också Cambi som innebar en helhetslösning med garantier. Bäst utfall i LCA – dyrare investering men. Garanti 20% mer gas än referensalternativet Upp till 5 kg VS/m3,d och 3000 mg NH4-N/l Ca 40% reduktion slamproduktion Garantivärde 32% TS (tidigare 23-25%) vi har hittills nått 27-29%TS

Cambi påverkar rejektet Ändrad karaktär – ökad pH, alkalinitet, kvävehalt och hämmande COD Rötkammarstörningar under uppstart – mer löst organiskt i rejektet Lägre anammoxhastighet, gynnar fel bakterier i systemet Spädning av rejekt krävs, värmer utgående avloppsvatten Negativ effekt av termisk förbehandling har vi sett på rejektvattenbehandlingen. Dels orsakad av rötkammarstörningar (reparation av båda RK och driftsättning av Cambi med en RK i drift)  mer löst organiskt material i rejektet påverkar negativt. Dels fås ämnen (COD?) som är hämmande på anammox – mindre effektiv behandling. Spädning – utmaning att få fram varmt spädvatten (vill hålla över 27 grader), nu fås det genom rötkammarkylare där varmt slam växlar över till utgående avloppsvatten. Späder 1:1

Revaq certifierade sedan 2010, Biorec entreprenör Allt slam på jordbruksmark, hygieniserat och klart (ingen lagring behövs) Förbättrad kvalitet - tack vare låg nederbörd och ökad matavfallsmängd in; Cd/P kvoten runt 20 för 2016.

Rundvandring på anläggningen Dela upp i två grupper. Vi har 1 h. – håll ihop gruppen Återfärd till Konserthuset vid 15:45 respektive 16:15