ADHD – Fokus på könsskillnader Johan Isaksson Psykolog, med dr

ADHD idag Prevalens 3-7% Heterogen grupp Exekutiv dysfunktion: Inhibering, planering, arbetsminne Dysfunktion i Arousal/Motivation: Fluktuerar i kognitiv förmåga, svårt hålla uppmärksamheten Hög komorbiditet Hög ärftlighet

Problemområden

”Tidiga insatser kring barn med ADHD ger vid sidan av de mänskliga vinsterna utomordentligt höga samhällsvinster. Flera miljoner kronor per barn för perioden upp till 20 års ålder. Än tydligare blir det då man följer vuxna, i det här fallet med kriminell belastning. Samhällskostnaderna för uteblivna insatser för en grupp om 30 intagna kan under en 20 års period uppgå till mer än 800 Mkr.” Ingvar Nilsson, Eva Nilsson-Lundmark, ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv

Att vara utsatt Barn som berättar om att de har utsatts för sexuella övergrepp löper ökad risk för att bli misstrodda om de har någon neuropsykiatrisk diagnos Trovärdighet Sanningshalt Verkliga händelser Detaljrikedom Förmåga att återberätta

Könsskillnader

Könsskillnader ca 3-4 ggr vanligare hos pojkar Liknande symtombild överlag men ADD vanligare förekommande hos flickor Pojkar har mer hyperaktivitet Internalisering - externalisering Flickor har mer språksvårigheter, emotionella problem och sämre coping strategier Flickor diagnosticeras senare Trend att könsskillnader utjämnas

Medicinering med metylfenidat (åldersgruppen 10-17 år) Uppsala: 6.1%; 2.2% Västmanland: 4.6%; 1.7% Örebro län 3.6%; 1.4% Socialstyrelsen, 2015

Är det verkligen 3-4 ggr vanligare hos pojkar?

Gender bias? Symtombilden ser olika ut? Symtombilden tolkas olika? Skillnad kliniska studier (9:1) och populationsstudier (3:1) Skillnad i vuxenpopulation

Female protective effect Flickor måste vara utsatta för högre exponering av riskfaktorer för att utveckla ADHD

Female protective effect Taylor et al., 2016. Is There a Female Protective Effect Against Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder? Evidence From Two Representative Twin Samples. JOURNAL OF THE AMERICAN ACADEMY OF CHILD & ADOLESCENT PSYCHIATRY

Upplevd stress ofta Ibland Aldrig

Vad driver stressen? Skolan ”Om det är något som är extremt viktigt och det känns som att jag inte kommer att klara det går jag runt och tänker på det hela tiden, då är jag stressad” ADHD symtom ”Man har så många tankar i huvudet, till slut blir det stress” Skjuter upp, ger upp ”När jag blir så stressad att jag inte gör någonting så lägger jag mig ned och känner att jag skiter i allt och att jag är misslyckad” Ångest ”Stress och ångest är typ samma sak, fast ändå inte. Man blir stressad av ångest och man får ångest av stress. Så de sitter bredvid varandra men det är inte samma sak”

Medicinsk behandling Metylfenidat Atomoxetin Amfetamin (Omega 3) Biverkningar

Annan behandling Terapeutiska samtal vid pålagringar som trauma, depression och ångest Individuella samtal Nätverksmöten Minnesträning som Robomemo Diet Neurofeedback

Varför psykologisk behandling? Behov av psykoterapeutiska & psykopedagogiska metoder Nationella rekommendation: Icke-farmakologisk behandling ska erbjudas primärt Medicin Hjälper inte alla Ökad förskrivning Oklara långtidseffekter Svart marknad

Färdighetsträning DBT-baserad Stresshantering Psykoedukation Acceptans/förändring Medveten närvaro Beteendeanalys Stresshantering Psykoedukation Känsloreglering

Färdighetsträning n=95 randomiserats 15-18 år RCT Falun, Gävle, Karlstad, Uppsala, Uddevalla och Växjö

Preliminära data Före: 6.08 Efter: 6.7

Preliminära data ASRS Före: 45.44 ungdom; 41.96 frd Efter: 44.72 ungdom; 37.78 frd

Bedömning/Behandling Föräldragrupp (Strategi) Gruppbehandling ungdomar Medicinering VITS Konsultativt stöd Basutredning, Åtgärdsplaner Föräldragrupp, Anpassningar

Behandling Ska alla till BUP? Ska alla få medicinering? Flerstegsraket?