Studierektorsutbildning 2016

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Utvärdering 2 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Process - MMR Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
Vuxna med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Pedagogisk bedömning Skriftliga omdömen Dokumentation Utvecklingssamtal IUP Södra Ängby skola.
Två olika avtal Saco- S OFR Oorganiserade följer största avtalsgruppen
Psykosocial arbetsmiljö: Medarbetarundersökning
Återkoppling från Socialstyrelsens workshop 27/
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Bedömningsmetoder.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fysiskt tvång - fasthållningar
Vårdplaneringsprocessen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hjälpmedelsförskrivning
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Din lön och din utveckling
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
Barn och ungas delaktighet
Formativ feed back Gun Abrahamsson.
Vem gör ST i Västmanland och Varför?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Bedömning för lärande 31/10
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Sammanfattning.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Nationella riktlinjer
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Sammanfattning.
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Behovskartläggning Kartläggningen beskriver målgruppens behov och skapar därmed förutsättningar för att utveckla processer som motsvarar behoven. Den.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Utvärdering av system för styrning, uppföljning och kontroll
Dokumentera rätt i vården
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
UppföljningsDialog XX VC
[Projektnamn] Utvärdering
Återkoppling.
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Studierektorsutbildning 2016 Kunskap Studierektorsutbildning 2016 2016-04-27, Maria Randjelovic (Tack till Martin Ulander för en bra sammanställning!)

Vad är kunskap? Aristoteles: Episteme – sakkunskap om faktaförhållanden Techne – Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något. Även medicin och musik räknades hit Fronesis – Praktisk visdom, omdöme, klokhet

Vad är medicinsk kompetens? Kompetens är en vana -Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik Kompetens är en kontextuell företeelse - Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm (man kan vara kompetent att bedöma huvudvärk på en neurokirurgisk vårdavdelning utan att vara det på att bedöma huvudvärk i primärvård eller på en smärtmottagning) Kompetens är olika saker beroende på var i sin utveckling man befinner sig

Kunskapsklassificering i Socialstyrelsens kursmål Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap (Kunskap om hur man tänker och lär)

Taxonomi för lärandemål Klassificering av nivå på kunskaper

Blooms reviderade taxonomi

Socialstyrelsens termer Definition Behärska Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker. Bedöma Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning. Ha kunskap Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område. Ha kännedom genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

Bedömningsmetoder

Bedömning av ST-läkarens kompetens Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bör ske med på förhand överenskomna metoder Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av: Justering av utbildningsprogrammet Tydligare krav på ST-läkaren www.lio.se/studierektorskansliet

Metoder för kompetensvärdering Medsittning / sit-in / Mini-CEX DOPS 360 grader Specialistkollegium CBD Granska Skickade remisser Remissvar Journalanteckningar Metodik vid signering av lab-svar Läs en bok Mini-CEX= Mini-Clinical Evaluation Exercise- deltar passivt i ett patientmöte, alt filmar. viktigt gå igenom styrkor och omr som kan förbättras. Medicinskt, kommunikativt, etiskt, annat krav: handledarutbildadsom kan /vågar ge feedback, gärna fler än huvudhandledaren. Byt ibland adept och bedöm en annan. Förslag: Filma dig som handledare i ett samtal. Ge feedback. Kolla styrkor, svagheter. Intressant att utvärdera tillsammans med adepten. Bra underlag för handledartid Adepten tar initiativ och ordnar förutsättningar. Bedömningen skall ta 10-20 min. feedback skall gärna följa direkt efter under 5-10 min. Sätt upp spelregler på förhand. Kolla guiden för vilken kompetens som mäts DOPS = direct Observation of Procedural skills gärna ingrepp, kortare praktiskt moment (Hudop, lumbalpunktion) Adept tar initiativet 20 min + 5-10 min utvärdering 360 grader – bedömer läkaren professionella uppträdande över tid, identifierar dem som har problem med detta, uppmuntra de som är duktiga. Viktigt bortse ifrån om man ”tycker om” ST-läkaren. Svar från 6 bedömare samlas in av handledaren som sammanställer medeltalet för varje svar, som underlag, men varje utvärdering skall återges ordagrant till ST:n Specialistkollegium – strukturerat möte där handledare, VC, studierektor, samt övriga öl+spec samlar in synpunkter om en ST-läkares starka och svaga sidor och förbättringspotential Noga med korrekthet, pratar om någon som inte är där. Formativ bedömning under ST och summativ bedömning inför spec mötet är också till för att samordna krafterna kring ST på kliniken Sker årligen, samt inför spec och inför fast anställning Före mötet fylls formulär i av ST, VC, HL, SR och övriga spec + ev andra personalkategorier CBD=case based discussion Bedömning av ST-läkaren utifrån en handläggning av patient baserat på journalen. ST väljer ut 2 cases, handledaren vväljer ett av dem, går igenom ca 20 min, sedan utvärdering 5-10 min Bedöm journalant tydlighet, kliniska bedömningen, undersökningar och remisser, behandling, planering, professionalism, sammanfattande klinisk bedömning Mallar finns på http://lisa.lio.se/st ”Dokument och länkar” www.lio.se/studierektorskansliet

Potentiella fallgropar Halo-effekt – ett enstaka bra eller dåligt resultat kan ”smitta av sig” när flera saker ska bedömas. Social ”smidighet” – svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning. Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt? Hur ska man förändra svårighetsgraden i fallen under en lärprocess när någon förväntas förbättras kontinuerligt? Hur vet man att examinationerna är på rätt nivå? Väldigt få metoder har egentligen någon stark evidens

Återkoppling

Återkoppling i handledning Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma en diskrepans mellan nuvarande förståelse/prestation och den förväntade/ önskade Svarar på tre frågor Vart ska jag? =målsättning/ ideal (Feed up) Hur går det för mig? (Feed back) Vad bör jag göra härnäst? (Feed forward) (Hattie och Timberley)

I praktiken Börja med en självvärdering! Vad gick samtalet/ proceduren ut på? Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden? Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad Vad bör göras för att förbättra prestationen? –Vägen framåt