Välkommen till Patientsäkerhet Termin 4 Mensura Junuzovic mensura.junuzovic@med.lu.se

Vad händer på termin 4? 1. Ni läser denna presentation och därefter besvarar ni en obligatorisk quiz i Moodle. 2. Ni deltar i ett obligatoriskt seminarium. Då får ni en kortare föreläsning om analysmetoden för att identifiera brister i verksamheten som kan riskera patientsäkerheten, en s.k. händelseanalys. Gruppvis analyserar ni därefter ett Lex Maria fall enligt metoden.

Kursmål Mål: Kunskap och förståelse Mål: Färdighet och förmåga Redogöra för grundläggande begrepp avseende patientcentrerat arbetssätt och patientsäkerhet Beskriva konsekvenser i det professionella samarbetet av olika professioners inbördes roller och olika kommunikationskultur Mål: Färdighet och förmåga Reflektera över patientcentrerat arbetssätt och patientsäkerhet

Presentationens upplägg Vad är patientsäkerhet? Nationellt ramverk för patientsäkerhet Lagar som reglerar patientsäkerhet Myndigheter viktiga för patientsäkerhetsarbete Grundläggande begrepp Orsaker till risker och vårdskador Kommunikation och SBAR Metoden för en s.k. händelseanalys

health care to an acceptable minimum. Patientsäkerhet …is the reduction of risk of unnecessary harm associated with health care to an acceptable minimum. (WHO-ICPS,2009)

Nationellt ramverk för patientsäkerhet SKL (Sveriges kommuner och landsting) Syftet med ramverket: att skapa en helhetsbild över patientsäkerhetsområdet och en struktur för patientsäkerhetsarbetet. Ramverket tydliggör tre viktiga perspektiv för en säker vård. Vården ska vara: Patientfokuserad Kunskapsbaserad Organiserad för patientsäkerhetsarbete Nationellt ramverk patientsäkerhet. Sveriges Kommuner och landsting; 2015.

Nationellt ramverk för patientsäkerhet SKL (Sveriges kommuner och landsting) 1. Patientfokuserad vård: patienten har kunskap, förståelse och insikt vilket är förutsättningar för patientens delaktighet i och inflytande över sin hälsa, vård och behandling. 2. Kunskapsbaserad vård: ett systematiskt lärande där kunskap och erfarenheter från patienter, profession och forskning vägs samman. 3. Vård organiserad för patientsäkerhetsarbete: det finns utarbetade rutiner och en tydlig struktur med ansvar och rollfördelning. Nationellt ramverk patientsäkerhet. Sveriges Kommuner och landsting; 2015.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LAGAR SOM REGLERAR PATIENTSÄKERHET Patientdatalagen (2008:355) - Informationshantering och behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården - Skyldighet att föra patientjournal Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Vårdgivar- och huvudmansansvar - Mål och krav på hälso- och sjukvården (krav: hög patientsäkerhet) Tandvårdslagen (1985:125) Mål och krav på tandvården

LAGAR SOM REGLERAR PATIENTSÄKERHET Patientsäkerhetslagen (2010:659) -Vårdens skyldigheter gällande patientsäkerhet, att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och anmäla Lex Maria fall till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) -Bestämmelser om: anmälan av verksamhet, IVOs tillsynsarbete, m.m. Patientlagen (2014:821) Stärker och tydliggör patientens ställning inom hälso- och sjukvården

PATIENTLAGEN gäller från 1/1 2015 direkt berör patienten vårdgivarens ansvar: ett förtydligat krav på information individuellt anpassad information: om hälsotillståndet, metoder för undersökning, vård och behandling som finns, möjligheterna att välja vårdgivare mm. Individuell anpassning: ålder, mognad och erfarenhet, kognitiv förmåga… Lagens syfte - att stärka och tydliggöra patientens ställning - att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Stärka och tydliggöra patientens ställning.

Myndigheter Socialstyrelsen - statlig myndighet, värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Prövar och utfärdar legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper. Följer upp och utvärderar hur vården och omsorgen fungerar när det gäller till exempel väntetider, tillgänglighet och personaltillgång. IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Finns från 1/6-2013. Statlig myndighet ansvarig för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade Folkhälsomyndigheten. Finns från 1/1-2014. Nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Utvecklar och stödjer samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Grundläggande begrepp 1 Vårdgivare - statlig myndighet, landsting eller kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för Hälso- och sjukvårdspersonal - legitimerad personal samt omvårdnadspersonal som har delegering Delegering – överlåtelse av medicinska arbetsuppgifter (undersökning, diagnostik, vård, behandling och förebyggande vård) som har ett direkt eller indirekt samband med patientarbete. Delegering sker från någon som är formellt kompetent till någon som saknar formell men har reell kompetens för uppgiften.

Grundläggande begrepp 2 Patientsäkerhet - Skydd mot vårdskada Vårdskada - Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada - Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit

Grundläggande begrepp 3 Anmälningar enligt Lex Maria - anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Anmälningar enligt Lex Sarah - rapportera missförhållanden inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse och i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lex Sarah och Lex Maria: fr 1 juli 2011 har en liknande utformning. IVO utreder båda.

Grundläggande begrepp 4 Händelseanalys – systematisk identifiering av orsaker till negativa händelser och tillbud negativ händelse: händelse som medfört vårdskada tillbud: händelse som hade kunnat medföra vårdskada avvikelse: negativ händelse eller tillbud

Lex Maria (3 kap 5 § Patientsäkerhetslagen) incident år 1936 då fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled till följd av felbehandling då de injicerades med desinfektionsmedel istället för med bedövningsmedel vid ett Lex Maria fall utreder vårdgivarna sig själva internt genom en s.k. händelseanalys. Detta rapporteras sedan till IVO som i sin tur utreder vårdens analys och fattar ett tillsynsbeslut.

Lex Sarah (14 kap 3 § i Socialtjänstlagen) Undersköterskan Sarah Wägnert jobbade på vårdhemmet Polhemsgården i Solna Oktober 1997: TV-programmet Rapport, rapporterar hon vanvård på hemmet Får stor uppmärksamhet i massmedia Bestämmelsen inrättades 1999 Gäller inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet och individ- och familjeomsorgen (SoL, LSS)

Individsyn eller Systemsyn? Orsaker till risker och vårdskador kan förklaras utifrån dels individsyn, dels systemsyn. Individsyn: orsaker söks hos enskilda personer och vårdskador kan då förklaras med att någon enskild medarbetare slarvat eller brustit i uppmärksamhet. Systemsyn innebär att negativa händelser uppstår på grund av brister i någon eller flera nivåer i hälso- och sjukvårds-systemet. Med systemsyn identifieras orsaker till vårdskador genom till exempel svagheter i arbetsmiljö, bemanning, kompetens och organisation. Tidigare var individsyn dominerande i hälso- och sjukvården men en förskjutning har skett mot en ökad systemsyn. Socialstyrelsen

Största riskområden i sjukvården Vårdrelateradeinfektioner (VRI) Informationsöverföring och kommunikation Läkemedelshantering Fallskador Socialstyrelsen

Kommunikation Säker kommunikation Vilka kommunicerar? Läkare-läkare, läkare-annan personal/myndigheter, läkare-patient, läkare-anhörig. Säker kommunikation Gemensamt språk för all hälso- och sjukvårdspersonal Korrekt, avgränsad, kommer vid lämpligt tillfälle och innehåller det som är viktigt för mottagaren Ska fungera i alla led och vid alla tillfällen All personal har en gemensam bild av situationen (Vårdhandboken)

SBAR modell för säker muntlig kommunikation S - Situation kärnan i det som ska förmedlas kortfattad "rubrik" för att fånga mottagarens uppmärksamhet sändaren presenterar sig själv och vem det gäller Avdelningssjuksköterskan till kirurgjouren Hej! Det är Lisa Andersson, sjuksköterska på avdelning sju. Jag ringer angående en 65-årig man som plötsligt blivit cirkulatoriskt instabil och sjunkit i Hb. SKL och Socialstyrelsen

SBAR B - Bakgrund relevant bakgrund för den aktuella situationen vid akuta tillfällen bara det allra viktigaste icke akuta situationer mer information Patienten heter Nils Nilsson och kom till oss på grund av oklara buksmärtor. CT- buk gjordes i morse men den var utan anmärkning. Han har sedan tidigare förmaksflimmer och behandlas med Waran samt tablettbehandlad hypertoni.

SBAR A - Aktuell bedömning den aktuella situationen gärna ABCDE för att strukturera patienternas vitalstatus eventuella åtgärder och resultat av dessa bedömning av den aktuella situationen Nu har han en andningsfrekvens på 30, syresaturationen är 93 %, blodtrycket har sjunkit till 80/50 och puls har stigit till 130. Tempen normal men han är väldigt trött och blek. Klagar över smärtor i buken och den känns mer spänd än tidigare. Jag kollade ett kapillärt Hb och det hade sjunkit till 90. Jag är rädd för att det kan vara en blödning i buken.

SBAR R - Rekommendation varför kontakt och vad ska mottagaren göra vad mottagaren förväntas göra utifrån det som rapporterats under S, B och A inom vilken tid det ska göras Kan du komma hit och titta på patienten så fort du kan? Ska jag koppla en Ringer Acetat under tiden?

SBAR Kirurgen svarar Jag kommer inom 5 minuter. Koppla under tiden en Ringer Acetat och ge 5 l syrgas, tack.

URAKUT Endast S och R. S: Jag har ett hjärtstopp på avdelning sju, sal fem! R: Skicka akutteamet! SVAR: Skickar omedelbart!

Teachback en metod som bidrar till bättre patientsäkerhet https://www.youtube.com/watch?v=O0h0-CZaCJk

Patienter och kommunikation Min guide till säker vård – en handbok för patientens medverkan till säker vård Syftet med den här guiden är att öka patientens möjligheter att medverka till en trygg och säker vård. Den innehåller vägledning och konkreta råd om hur patienter kan bli delaktiga i sin egen vård och behandling. Socialstyrelsen För guide innehåll se länk: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19816/2015-6-3.pdf

Händelseanalysmetoden Händelseanalys är en systematiskt identifiering av orsaker till allvarliga avvikelser i vården. Det är vi själva inom vården som utför händelseanalyser! Metoden används idag inte bara för Lex Maria fall utan för analys av alla typer av avvikelser oavsett allvarlighetsgrad. 1 Vad som inträffat? 2 Varför det inträffat? 3 Hur en upprepning kan förhindras? Riskanalys & Händelseanalys: Handbok för patientsäkerhetsarbete (SoS)

Händelseanalysmetoden Först identifieras alla avvikelser i ett Lex Maria fall (Vad som inträffat?). Man analyserar avvikelserna i en kronologisk händelsekedja eller processkedja bestående av olika delhändelser/delprocesser. 2. Därefter analyserar man Varför det inträffat? genom att bl.a. intervjua inblandad personal, ledningen och patienten/anhöriga. Man identifierar då bakomliggande orsaker (5 orsaksområden): Kommunikation och information Omgivning och organisation Procedurer/rutiner/riktlinjer Teknik, utrustning, apparatur Utbildning och kompetens

Händelseanalysmetoden 3. Till sist föreslår man åtgärder riktade mot bakomliggande orsaker och risker man hittat i analysen. (Hur kan en upprepning förhindras?)

Litteratur och länkar Lindgren, S. och Aspegren, K. (red), Kliniska färdigheter, 3:e upplagan (2012) http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarforkommunikation.748.html http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/ http://www.alvsbyn.se/wp-content/uploads/2014/06/riskanalys.pdf