Svenskheten, moderniteten och nåden Våra bilder av reformationen och förutsättningarna för att fira ett jubileum 2017 Edgar Almén 2017-03-05

Reformationsjubileum 2017 Reformationen Svenskheten Moderniteten Nåden

Jubileum 1 Identitetsmarkörer jubel, glädje, firande, stolthet markerar vilka vi är – och ”de andra” Generösa jubileer som vidgar samhörigheter

Jubileum 2 Jubileer som anledning till eftertanke, till bearbetning av de egna bilderna och berättelserna ”Samtidigt som vi lever i krönikor tolkar vi i berättelser” (Peter Englund i DN 2017-02-21)

Reformationen 1 Fokus på individers protest och revolt för att försöka förstå och identifiera sig med dessa individer, inspireras för egen utveckling

Reformationen 2 Fokus på kollektivs försök att gestalta en förståelse av kyrka och kristen tro för att försöka förstå och förhålla sig till deras bekännelse, gudstjänstliv, undervisning

Reformationen 3 Fokus på samhälleliga processer för att försöka förstå historien

Reformationen 4 Fokus på lokala skeenden, t ex Linköping för att försöka förstå de lokala processerna

Reformationen 5 Fokus på europeisk modernitet för att försöka förstå konfessionerna och motsättningarna mellan dem religionskritik, upplysning, sekularisering vetenskap, teknik, industrialisering, globalisering

Reformationsberättelserna Flera grupper av berättelser med olika logiker Kan vi blanda dem hur som helst? Vilka låter vi vara med i jubileet?

Svenskheten 1 Lutherskhet och svenskhet har varit sammantvinnade – men hur? Alla svenskar förutsattes från 1600-talet vara lojala mot staten och dess kyrka Men hur kan t ex vallonerna ha upplevt det? Sammantvinnade i 1800-talets nationalism

Stångebro-monumentet 1898 Fäderneärfd frihet och evangelisk luthersk tro räddades för Sveriges folk

Fädernas kyrka (1909) Kristus har vunnit vår bästa gärd både i äran och nöden. Vida gick striden kring Sveriges härd. Frid åt Guds kyrka var kampen värd, konungens kamp intill döden. (SvPs 169/1937, v 5)

Svenskheten 2 Vi tror oss upplösa sammantvinningen Minnet av katekes-Luther religionsfrihetslagen, bejakad som luthersk relationsförändringen kyrka-stat

Svenskheten 3 Berättelser om hur det lutherska arvet präglar Sverige ex det svenska sociala kontraktet Hur ska sådana berättelser förenas med tanken på det lutherska som en identitetsmarkör? Svenska katoliker, syrianer, muslimer?

Moderniteten 1 Reformationen i olika historieperiodiseringar ”Reformation” och apokalyptik ”Den nya tiden” – ”medeltiden” Ett protestantiskt perspektiv? Är medeltiden verkligen ”mörk”? Skolastiken? Birgitta? Det ärvda kluvna skolsystemet ”Förmodern” – ”modern”

Moderniteten 2 Hur våra reformationsbilder är präglade av moderniteten: Mänskligt tänkande är historiskt → reformationen som process ecclesia semper reformanda est 500 år av reformation

Moderniteten 3 Människan är en individ → reformatorerna är det intressanta Martin Luther - Olaus Petri Hur få perspektiv på vårt moderna perspektiv?

Nåden 1 Ärvt problem: Hur hålla fast vid att tron är en gåva av nåd utan att hamna i andra problem? Den trälbundna viljan (Luther och Erasmus) Olika predestinationstankar Reformationsbilder i systematisk teologi T ex Barths och Tillichs försök att låta ”det moderna religionsbegreppet” kritiskt belysas av reformatorernas förståelse av tro

Karl Barth (1886-1968) Kritiken av den moderna teologins ”religionism”, att uppen-barelsen förstås utifrån religionen i stället för tvärtom, dvs att människan förlitar sig på sin religion och inte på nåden Kritiken av en självtillräcklig kyrka (och teologi) Ett slags principiell oförståelighet (teologi ≠ filosofi)

Paul Tillich (1886-1965) Rättfärdiggörelse av nåd genom tro Också tvivlaren rättfärdiggörs av nåd genom tro Varje religion opponerar ständigt mot det religiösa i den egna religionen Den protestantiska principen får inte dölja behovet av protestantisk gestaltning av nåden in i de mänskliga gränssituationerna

Konsekvenser för jubileet Ödmjukhet och självkritik Mindre intresse för den egna identiteten än för den gemensamma uppgiften delad också med katolikerna och med alla människor och allt mänskligt som vill ta det viktiga i livet på riktigt allvar

Att gestalta nåden i församlingen Den augsburgska bekännelsen ville rensa upp bland missbruk och obibliska tänkesätt Följdriktigt att SvK räknar sina gudstjänstböcker till sina ”grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära”

Att gestalta nåden i församlingen Hur ser den gudstjänst ut som tröstar och stärker livsmodet, och där man erbjudes en gemenskap där man får delta i gemensamma försök att gestalta glädje och tack?