Positiva fakta om lärarutbildningen

Lärarutbildningen är populär Lärarutbildningen är populär. Lärarutbildningarna har flest förstahandssökande totalt sett (UKÄ). C:a 20 000 studenter söker varje år en lärarutbildning i första hand. Var fjärde student på ett yrkesprogram är idag en lärarstudent. Antalet förstahandssökande till lärarprogrammen har ökat för varje år sedan 2011 (med närmare 75%; UKÄ). Merparten av lärarstudenterna har goda förkunskaper. Över 500 sökande per år antas med toppbetyg. Det är fler studenter med minst meritvärde 20,0 som antas till lärarprogrammen än till läkarprogrammet. 1750 lärarstudenter hade över 18 i meritvärde ht14 (LR). De med höga betyg klarar utbildningen bättre, vilket slår hål på myten att vem som helst kan bli lärare (UKÄ). Nöjda med VFU men vill ha mer: Överlag är studenterna nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). De har bland annat till största del haft behöriga lärare som VFU-handledare och är nöjda med deras stöd och handledning. Däremot är det hela 63 procent som inte instämmer, eller bara instämmer delvis, i att tiden för VFU varit tillräcklig under utbildningen.(LR) Lärarutbildningen rekommenderas. I princip alla studenter skulle rekommendera någon annan person att utbilda sig till lärare. Endast 5 procent svarar att de troligen inte eller absolut inte skulle rekommendera att gå en lärarutbildning. (LR) Avhoppen från lärarutbildningen är inte större än på många andra yrkesutbildningar, såsom utbildningarna till ingenjör, agronom, arkitekt, ekonom, receptarie eller socionom. Av uppföljningen framgår att lärosätena har lagt ner betydande resurser på att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen och att den verksamhetsförlagda utbildningen överlag fungerar betydligt bättre nu än tidigare granskningar och uppföljningar har visat. UKÄ-rapporten Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och Förskollärarutbildningarna (Rapport 2015:24).

God pedagogik och forskningsanknytning: Studenterna är på det hela taget nöjda medlärarutbildarnas pedagogiska kompetens. Över 70 procent uppger att de är nöjda eller delvis nöjda medan andelen som är delvis missnöjd eller missnöjd uppgår till 27 pro-cent. Man är också nöjd med forskningsanknytningen i utbildningen, där över 80 procentupplever att forskningsanknytningen i kurserna varit hög eller ganska hög. (LR) Andelen alumner som tycker att deras lärarutbildning förberett dem väl för sin yrkesutövning ökar successivt i takt med att lärosätena får ro att arbeta med sitt systematiska kvalitetsarbete (Alumnenkäten). Två år efter examen är mindre än en procent av alumnerna från lärarutbildningen utan arbete. Av de som arbetar inom skolverksamhet har 93 % erhållit tillsvidareanställning (Alumnenkäten). Lärarutbildningen är utan tvivel den mest kvalitetssäkrade av alla högskole- och yrkesutbildningar. Ingen annan utbildning har fått söka om alla sina examenstillstånd (2010). VFU:n har särskilt granskats av UKÄ under 2015. Alla som deltar i försöksverksamheten med övningsskolor granskades under 2016. Nu genomförs pilotgranskning av förskollärar- och grundlärarutbildningarna, och 2018 och 2019 granskas samtliga lärarexamina. Samtliga utvärderingar har visat att utbildningarna håller allt högre kvalitet. Efterfrågan på examinerade/legitimerade lärare kommer att vara fortsatt hög under överskådlig framtid (SCB). Av uppföljningen framgår att lärosätena har lagt ner betydande resurser på att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen och att den verksamhetsförlagda utbildningen överlag fungerar betydligt bättre nu än tidigare granskningar och uppföljningar har visat. UKÄ-rapporten Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och Förskollärarutbildningarna (Rapport 2015:24).

Brist på personer med lärarutbildning Efterfrågan på personer med lärarexamen förväntas öka med 71000 personer fram till 2035. Under samma period beräknas tillgången, med en årlig examination på 8400 personer, minska med 9000 personer. = ett underskott på drygt 20 % 2035. (4000/år)

Bristen störst inom grundskolans senare år/gymnasieskolan där det kommer att saknas 31 000 personer, och inom gruppen grundskolans tidigare år där bristen förväntas bli 20 000 personer. Relativt sett förväntas bristen bli störst bland yrkeslärare, speciallärare/specialpedagoger och lärare i fritidshem där efterfrågan beräknas överstiga tillgången med 30 %.