SKOLANS ANSVAR I DET FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETET MOT KRÄNKANDE BEHANDLING, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERING Hej! Jag heter Emilia Pettersson, arbetar som utbildare på barnrättsorganisationen Friends där jag framförallt hjälper skolor i deras främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Vilket även är det jag tänkte prata om nu. Emilia Pettersson emilia.pettersson@friends.se

“ Jag vill inleda med Erica Franks upplevelser om funkofobi ”Jag är så trött på att konstant behöva försvara min existens, min kropp. Jag är så jävla trött på att alltid behöva vara redo för fight gällande mina rättigheter. Att behöva förvänta sig konstant diskriminering och se alla andra handlingar som givmilda underverk, tar kål på mig” – Erica Frank om funkofobi. Ung bloggare. Så här kan det låta, så här kan det kännas. Jag ska prata om skolans ansvar att arbeta främjande och förebyggande mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Jag är så trött på att konstant behöva försvara min existens, min kropp. Jag är så jävla trött på att alltid behöva vara redo för fight gällande mina rättigheter. Att behöva förvänta sig konstant diskriminering och se alla andra handlingar som givmilda underverk, tar kål på mig. Erika Franc, ung bloggare om funkofobi

SKOLANS UPPDRAG – INTE VÄRDENEUTRALT “ SAMMTIDIGT KAN VI I SKOLANS LÄROPLAN LÄSA: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling” (Lgr 11). Skolans uppdrag är inte värdeneutralt. Skollagen, läroplanen, diskrimineringslagen och barnkonventionen talar alla sitt tydliga språk. LÄMNAR INGET UTRYMME FÖR TOLKNING. Skolans ska aktivt ta ställning för alla barns lika värde och skolan har ett ansvar att aktivt motverka, förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. En vanlig missuppfattning är att skolan har två huvudsakliga uppdrag; ett kunskapsuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Det är ETT uppdrag- att förmedla kunskaper och värden. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade som de är. Alla ska bli utmanade och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. Avgörande för det är att inga elever ska bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta. I Sverige har vi dessutom skolplikt från åk 1 och genom hela grundskolan. Barnen kan inte välja, de har krav på sig att vara i skolan. Då har även skolan krav på sig att vara en trygg och jämlik plats för ALLA barn, varje dag, varje minut. Utan undantag! Och att personalen skapar förutsättningar för att barnen gör allas lika värde mot varandra där de verkar.   Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Lgr 11

“ Det är ju barnens skola, inte vuxnas skola. För att citera Gustavo Nazar som är samordnare för normer och värden inom Malmö stad på grundskoleförvaltningen: ”Det är ju barnens skola. Det är inte vuxnas skola. Vi är ju anställda och vi får betalt för att se till att de får allt som de har rätt till. Det är deras rätt att inte bli diskriminerade, att bli hörda, att vi vuxna ska utgå från deras bästa, att vi ska värna om deras liv och utveckling. Det är grundläggande principer som måste förkroppsligas av vuxna, för att vuxna har alltid större makt och ansvar för barn än tvärtom.” Det handlar om rättigheter i grund och botten. ATT SKOLAN ARBETAR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ÄR INGA GIVMILDA UNDERVERK FÖR ATT ANVÄNDA ERIKAS ORD. DET ÄR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FÅ SINA RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA.

Kränkande behandling, trakasserier & diskriminering Vad är då kränkande behandling? Kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks. Om kränkningar har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna kallas de trakasserier. Mobbning är kränkningar eller trakasserier som upprepas flera gånger med ett uppsåt att göra någon illa. Diskriminering betyder att en elev missgynnas genom att bli sämre behandlad än någon annan och att det har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. Ett barn eller en elev kan inte diskriminera ett annat barn. För att det ska vara fråga om diskriminering måste det finnas en maktaspekt inblandad. Det är huvudmannens ansvar att se till att trakasserier inte förekommer och har ansvar att utreda.. Huvudmannen är alltså är skolans ägare eller kommunen, om det är en kommunal skola. Kränkande behandling, trakasserier & diskriminering

LAGSTIFTNING – SKOLANS SAMSYN Ok var hämtar vi kunskap om detta i vår lagstiftning och skolans styrdokument? Jo det som rör kränkande behandling hittar vi i: Skollagen kap 6 Skolan har krav på sig att omedelbart utreda och åtgärda så fort skolan får kännedom eller vid misstanke om att en elev eller en vuxen i skolan har kränkt en annan elev. Det ska anmälas till rektorn som sedan ska anmäla till huvudmannen, dvs skolägaren eller kommunen, som har det yttersta ansvaret. I skollagen står ATT men inte HUR skolan ska arbeta för att förhindra kränkande behandling. I huret kan ni spela en central roll. Där har ni mkt kompetens. Alla skolor ska upprätta en konkret plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen finns för att samhället har identifierat att det finns strukturella hinder som gör att alla människor inte behandlas jämlikt, att människor ges olika förutsättningar och tillskrivs olika möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Skolan, som är en del av samhället, ska främja ett klimat där kränkningar och diskriminering och trakasserier inte får grogrund och fäste från första början genom bland annat normkritiskt arbete. Enligt lagen råder absolut förbud för all skolpersonal att diskriminera el trakassera elever utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Precis som vid kränkande behandling måste all personal anmäla och utreda om en elev upplever sig trakasserad el diskriminerad. Incientrapporter. Dessa lagar ställer höga krav på pedagoger och andra verksamma i skolan omsätta lagens krav i praktiken. Och gör det utan pedagogers olika förutsättningar att tolka lagen och omsätta detta arbete i praktiken. Skollagen kap 6 Diskrimineringslagen

AKUT/ÅTGÄRDANDE ARBETE Ett obligatoriskt och framgångsrikt sätt att skapa förutsättningar är att systematisera och organisera värdegrundsarbetet/trygghetsarbetet så det är en del av skolans struktur och organisation. Ett systematiskt trygghetsarbete ska bestå av 3 olika delar. Akut/åtgärdande arbete – det handlar alltså om att åtgärda fysiskt och psykiskt våld, trakasserier, konflikter, hot, diskriminering, skadegörelse etc. Majoriteten av de skolor jag besöker upplever att de lägger mkt tid och energi på det akuta och åtgärdande arbetet. Meningen ”vi släcker bränder” får jag ofta höra. Men det finns en till dimension till detta. Om inte personalen är medveten om hur ex funkofobi tar sig uttryck finns det en risk att de inte ser de bränderna. Detta gäller alla diskrimineringsgrunder. Sedan ska skolan ha ett förebyggande arbete. Dvs det som är knutet till varje specifik skolas utmaningar. Skolan ska ta reda på hur eleverna upplever skolan. Det kan ske genom flera olika metoder. Exempelvis enkäter och samtal. Det visar sig ex att elever med normbrytande funktionalitet upplever skolgården som en otrygg plats. Då måste skolan sätta in specifika åtgärder så dessa elever känner sig trygga där. Sist och även minst på denna bild är det främjande arbetet. Det främjande arbetet utgör grunden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftningen berättar för oss att vi måste ha ett främjande arbete. Det främjande arbetet ska alltid pågå och utan att något särskilt har hänt eftersom att samhället har identifierat strukturella hinder och problem som gör att det finns en risk att människor har olika förutsättningar och möjligheter baserat på kön, etnicitet, funktionalitet, ålder, religion, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Detta arbete finns för att motverka rasism, sexism, ojämlikhet, funkofobi, homofobi. Men jag ser även att det främjande arbetet som ofta är det första som dras in eller minskar när det av olika anledningar är högt tryck på skolan.   Varför ligger dessa på den här vippbrädan? Jo det är ofta så här det ser ut när vi möter skolor i deras trygghets och jämlikhetsarbetet. Det åtgärdande arbetet slukar tid, resurser och energi. Skolverket bekräftar denna bild. De uppskattar att 60 000 barn är utsatta för mobbning eller upprepade kränkningar idag, den siffran har varit konstant de senaste 20 åren. Vi vet också att 45 000 av dem är det i mindre än ett år men när vi mäter igen så är det 60 000 igen. Det här säger oss ngt. Skolan är bra på att få mobbningen att upphöra men däremot fylls det på med nya elever som utsätts. Men om skolan jobbar mer med det främjande arbetet så får vi färre barn som blir utsatta och som återkommer i statistiken. FRÄMJANDE ARBETE FÖREBYGGANDE ARBETE AKUT/ÅTGÄRDANDE ARBETE

AKUT/ÅTGÄRDANDE ARBETE Hur gör vi då det här? HUR skolan kan arbeta för att få brädan att vippa kräver ett eget seminarium men i korthet handlar det om systematik. Och målinriktat arbete som drivs av skolledningen. Då kan vi stoppa in det arbetet i en annan modell från skolverket. Likabehandlingshjulet. FÖREBYGGANDE ARBETE FRÄMJANDE ARBETE

SYSTEMATISKT VÄRDEGRUNDSARBETE Till att börja med behöver skolan ta reda på hur stort problem man har med diskriminering, trakasserier, kränkningar och sexuella trakasserier. Skolan ska alltså kartlägga detta och det kan de göra genom samtal med eleverna, enkäter, trygghetsvandringar, övningar, observationer osv. all den kunskap som skolan sedan får ska därefter analyseras: händer detta hos oss? Vilka upplever sig otrygga på vilka platser, vad beror det på, vilka begränsande normer kan vi härleda problemet till? hur arbetar vi idag med problemområdena osv. Sedan behöver vi STANNA här i den analysen. Det är en av de saker vi ser väldigt ofta. Att skolorna är snabba med att tänka ut lösningar. Vad händer om vi stannar i analysen längre? Stanna vid varför, analysera detta? Hur kan vi förstå problemet tillsammans med eleverna? Lyckas bättre med insatserna. Med utgångspunkt i kartläggning och analys av resultaten ska skolan sedan ta fram kort- och långsiktiga åtgärder så det som händer inte händer igen. Åtgärderna ska vara akuta, förebyggande och främjande. I det sista fjärde steget ska skolan utvärdera, följa upp och revidera åtgärderna man genomfört för att i nästa års kartläggning inkludera dessa. De här fyra stegen ska en skola använda både för sitt långsiktiga förebyggande och främjande arbete men även för det kortsiktiga arbetet med akuta fall. I ett akut fall ska skolan med andra ord kartlägga vad som hänt, analysera hur kränkningen kunnat uppstå, ta fram kort- och långsiktiga åtgärder så att kränkningen inte inträffar igen samt slutligen efter en tid utvärdera, följa upp och eventuellt revidera det man gjort.  

FRÄMJANDE ARBETE Systematiskt, kontinuerligt och målinriktat Ok, vi är på det klara med att skolan måste ha ett främjande arbete. Det är grunden för att motverka ex funkofobi och andra typer av strukturella förtryck. Jag tänkte nu ge lite exempel på vad främjande arbete och insatser kan vara relaterat till rörelsehinder eller funktionsnedsättning. Tänk motsatsen till temadagar. Vänd blicken inåt! Internalisera kunskap om funktionalitet och funkofobi i verksamheten. Kompetensutveckling för personalen. Lära sig se och förstå förtryck och granska sig själv som vuxen i skolan för att se huruvida en själv el skolan som organisation bidrar till ett förtryck, diskriminering. Om en elev inte vill gå till skolan/hemmasittare. Fråga inte bara ”Varför vill eleven inte gå till skolan?” utan ställ frågan ”Vad i vår skola gör att eleven inte vill komma hit?” Om en elev blir utsatt för kränkningar eller uppfattas som annorlunda/avvikande. Vad i vår skolan gör att eleven uppfattas som annorlunda eller får sämre förutsättningar? Och kanske viktigast av allt, det självkritiska: Vad i min erfarenhetsvärld/bakgrund gör att jag upplever denna elev som annorlunda? Vad får det för konsekvenser? För min undervisning? För eleverna i klassen? För mitt agerande/bemötande mot eleven? Kränkningar kopplade till funktionalitet är ju ofta, medvetet eller omedvetet, sanktionerade/manifesterade av de vuxna, när de är med och ”gör annorlundaskapet”. Rikta blicken inåt och mot sig själv! Eleverna får kunskap om sina rättigheter. Vad är diskriminering, kränkande behandling, sexuella trakasserier, grupptryck. Vad betyder funkofobi, rasism, homofobi och hur ser mekanismerna bakom ut? förebilder för motstånd och civilkurage. Lyfta framgångsrika politiker, forskare, artister, idrottspersoner etc med en funktionsnedsättning. Bredda med fler bilder, röster och fler berättelser för att skapa riktig representation. Nomkritisk pedagogik och normmedvetenhet hos personalen. Samtal om normer, utmana idéer om funktionalitet, normal kropp, att alltid reduceras till sitt funktionshinder. Ofta går uppkomsten och reproduceringen av diskriminering, trakasserier och kränkningar att koppla till begränsande normer som råder i samhället och på skolan. Synliggöra normer, ifrågasätta normer, synliggöra privilegier och granska sin egen position. Tillitsfulla relationer- relationsarbete Pedagogisk och fysisk tillgänglighet. Att se olika alternativ för att stärka elevers delaktighet och att inkluderas. Social tillgänglighet. Dvs att arbeta med stereotypa föreställningar och attityder och normer kopplat till funktionsförmåga. ”jag kan inte gå genom stängda dörrar” alltså jag kan inte inkludera mig själv. Det krävs ngt från omgivningen. Elevdelaktighet och inflytande. Skolan behöver fånga upp elevernas erfarenheter och kunskap. Förväntningar. barn får olika förväntningar på sig och styrs in i olika roller. Samverkan hem och skola Ett framgångsrikt främjande likabehandlingsarbete verkar i sig också förebyggande. Systematiskt, kontinuerligt och målinriktat Ska integreras i undervisningen Ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet såsom raster, fritids

FÖREBYGGANDE ARBETE En viktig del i det förebyggande arbetet är att skolan ser över rutiner, regler och arbetssätt. Finns det strukturer på skolan som kan bidra till diskriminering? Ex att skolan har ordningsregler som säger att en inte får ha huvudbonad och som kan komma att diskriminera elever med kippa, slöja el liknande. Än en gång, vikten av att vända blicken inåt mot verksamheten och sig själv som vuxen.   Språkbruk – nolltolerans mot kränkande ord och diskussioner i personalgruppen om vilka ord och begrepp en använder och om det kan uppfattas som kränkande el exkluderande. Ex att benämna elever i särskoleklassen som grupp hela tiden, att använda begrepp som invandrarkillarna osv. Titta på otrygga platser. Förändra den fysiska miljön, stärka upp med närvarande vuxna, aktiviteter och tydlighet i ”mellanrummen”. Skapa mötesplatser och arbeta inkluderande mellan olika elevgrupper. Relationsstärkande arbete och empatiträning. Elevdelaktighet och inflytande inom specifika områden Syfte: att avvärja RISKER för kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Sätts in på förekommen anledning ex. för att kartläggningen visat på risker och problem i verksamheten Unik för varje respektive skola

Photo: Henrik Trygg/mediabank.visitstockholm.com

FACEBOOK.COM/STIFTELSENFRIENDS TACK FRIENDS.SE EMILIA.PETTERSSON@FRIENDS.SE FACEBOOK.COM/STIFTELSENFRIENDS