Christian Floer, processutvecklare Anmälningsärenden Christian Floer, processutvecklare Presentation av mig själv, Christian, Har arbetat på SI sedan 2009 i Göteborg, och arbetade tidigare på Myndigheten för skolutveckling, är statsvetare i grunden Jobbar sedan ett år tillbaka på halvtid som processutvecklare för anmälningsärenden och i övrigt är jag utredare på anmälningsenheten i Göteborg sedan 2010. Syftet med denna presentation är att ni ska få en översiktlig bild av vad vi arbetar med inom anmälningsprocessen. Jag kommer även i slutet lyfta fram vad vi vet om elever med funktionsnedsättning i skolan och ge lite tips var man kan vända sig som förälder och elev.

Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och kvalitetsgranskning av skolan, tar emot anmälningar och bedömer ansökningar om att bedriva fristående skola. Skolinspektionen ger även råd och vägledning inom ramen för tillsyn. Skolinspektionens övergripande mål lyder: En skola där alla barn och elever får lika rätt till god utbildning och kunskaper i en stimulerande och trygg miljö. Och att Varje enskilt barn och elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.  Myndighetens uppdrag riktas därmed mot alla barn och elever. Den tillsyn som genomförs för att tillgodose rättigheterna för elever med funktionsnedsättning är därför en integrerad del i myndighetens löpande verksamhet. Vi har även genomfört riktad tillsyn och kvalitetsgranskningar som specifikt rör elever med funktionsnedsättningar.

Skolinspektionens övergripande mål En skola där alla barn och elever får lika rätt till god utbildning och kunskaper i en stimulerande och trygg miljö Varje enskilt barn och elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.  Skolinspektionens övergripande mål lyder: En skola där alla barn och elever får lika rätt till god utbildning och kunskaper i en stimulerande och trygg miljö. Och att Varje enskilt barn och elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.  Myndighetens uppdrag riktas därmed mot alla barn och elever. Den tillsyn som genomförs för att tillgodose rättigheterna för elever med funktionsnedsättning är därför en integrerad del i myndighetens löpande verksamhet. Vi har även genomfört riktad tillsyn och kvalitetsgranskningar som specifikt rör elever med funktionsnedsättningar.

Regionala avdelningar Umeå Stockholm Linköping Göteborg Lund Enheterna för anmälningsärenden finns på myndighetens alla regionala avdelningar i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå .BEO är en central enhet som sitter vid vårt huvudkontor i Stockholm. BEO, barn- och elevombudet, är en del av Skolinspektionen och vår process anmälningsärenden, men har samtidigt en självständig funktion. BEO utreder anmälningar som enbart handlar om kränkningar mot barn och elever och de kan företräda barn och elever i domstol. ÖKN, Skolväsendets överklagandenämnd, är en egen domstolsliknande myndighet som är knuten till Skolinspektionen. Till ÖKN kan man som förälder eller elev bland annat överklaga beslut om mottagande i särskolan, åtgärdsprogram och skolplacering.

Vad är ett anmälningsärende? Signalstyrd verksamhet, dvs vi utreder utifrån inkomna anmälningar Anmälarna är oftast föräldrar, mor- och farföräldrar och elever Vårt fokus är enskilda elevers rätt och nuvarande skolsituation Vi utreder även förutsättningar att göra en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd vid anmälningar mot enskilda lärare och förskollärare Vad är ett anmälningsärende? I grunden handlar det om att någon anser att en skola inte gjort vad den borde. Vårt uppdrag inom processen anmälningsärenden är värna den enskilda elevens rätt i skolan. Oftast är det en förälder som anmäler, men det kan även vara en elev eller någon helt annan som en mormor eller en lärare. Anmälningsärenden handlar om att pröva klagomål från enskilda och eventuellt göra skillnad för en viss elev. I detta ligger ett här och nu tänk. Vilket gör att vi som huvudregel inte utreder en fråga om anmälan rör en elev som slutat. Vi utreder dock alltid uppgifter om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, eftersom en sådan utredning kan leda till att BEO kräver skadestånd för eleven. Vissa frågor av mer principiell karaktär utreder vi dock även om eleven slutat eller det inte rör en enskild elev. Det rör exempelvis att eleven kan ha varit felaktigt placerad i särskolan eller avgiftsfrågor och konfessionella inslag i undervisningen. LAN: Lärarnas ansvarsnämnd finns på Skolverket och avgör om en lärare eller förskollärare som betett sig olämpligt eller oskickligt ska få en varning eller förlora sin legitimation. Skolinspektionen är den enda instansen som kan göra anmälningar till Lärarnas ansvarsnämnd och yrka varning eller återkallelse. Under 2016 kom totalt 347 anmälningar mot lärare och förskollärare in till Skolinspektionen. Samma år gjordes 11 anmälningar till Lärarnas ansvarsnämnd.

Antal inkomna anmälningar och antal beslut med en konstaterad brist

Vad anmäls? Antal inkomna anmälningar 2016 efter anmälningsgrund och kön Ärenden som gäller extra anpassningar ingår inte i kategorin särskilt stöd i år, utan har en egen kategori (som inte är en av de vanligaste). Antalet ärenden om extra anpassningar 2016 var 159 stycken. (Fördelat på 82 pojkar, 63 flickor samt 14 ärenden gällande flera elever/ej specificerat kön.)

Vem gäller anmälan? Antal inkomna anmälningar 2016 efter verksamhetsform och kön I övriga skolformer ingår även grundsärskolan, gymnasiesärskolan, gymnasieskola och Specialskolorna vilka riktar in sig på elever som tex är döva eller har en hörselnedsättning

Vad kan en anmälan leda till? Initial handläggning Utredning Beslut Uppföljning Skadestånd I 6 av 10 ärenden sker enbart en initial handläggning. Avvisningar, avskrivningar och överlämning till huvudmäns klagomålshantering. I 4 av 10 ärenden görs en utredning. Utredningen är i huvudsak skriftlig med muntliga inslag I 2 av 3 beslut som vi utreder vidare konstateras brister BEO kan kräva skadestånd i de fall det konstaterats att en elev blivit kränkt och skolan brustit i att motverka kränkande behandling Ett beslut kan påverka fler än den enskilde eleven 1.En stor del av de anmälningar som kommer in leder inte till en utredning. En del ärenden avvisas för att det rör frågor som vi inte har tillsyn över. Men framförallt handlar det om att vi överlämnar ärenden till Huvudmannens klagomålshantering, när de inte fått en chans att själva utreda och rätta till en eventuell brist. Anmälningar som rör kränkande behandling eller vad vi uppfattar som signaler om allvarliga brister, tex i skolans stödarbete eller långvarig frånvaro överlämnas dock inte. Om en skola inte gjort vad som kan krävas av den så bedömer vi detta som en brist. Om brist konstateras , kan vi antingen förelägga, anmärka eller avstå från att ingripa (eleven slutat, HM har rättat till bristen). Ett föreläggande kan kombineras med ett vite. Vid föreläggande och anmärkning följer vi upp besluten. Besluten kan få konkret betydelse för den enskilde eleven, exempelvis föreläggande mot huvudmannen om att utarbeta åtgärdsprogram, erbjuda plats i förskola, utreda uppgifter om kränkande behandling, att eleven ska få gratis mat. BEO har haft en stor ökning av anmälningar som gäller kränkande behandling. 2016 kom 966 anmälningar in till BEO, jämfört med 760 anmälningar år 2015. Under 2016 har sammanlagt 58 beslut fattats av BEO om att framställa krav om skadestånd. Av dessa 58 beslut gällde 19 stycken kränkningar mellan elever och resten kränkningar av skolans personal. Vid årsskiftet 2016/2017 har 36 huvudmän medgivit att betala de framställda kraven på skadestånd i sin helhet och i två fall har huvudmannen betalat ett lägre belopp överenskommet efter förlikning. I 20 ärenden avvaktades vid årsskiftet huvudmannens inställning till det framställda kravet. Ibland kan brister även leda till att vi granskar skolan eller huvudmannen på generell nivå, tex kommunens generella arbete vid mottagande av elever i särskolan

Vad vet vi om skolsituationen för elever med funktionsnedsättning? Det beräknas att ca 300 000 barn har en funktionsnedsättning. Från runt 6 procent av de yngsta barnen till omkring 17 procent av sextonåringarna. Astma och allergi är den vanligaste funktionsnedsättningen Det saknas uppgifter om måluppfyllelse för denna mycket heterogena grupp Men flera rapporter från bl.a. Skolmyndigheterna, DO, Folkhälsoinstitutet, BO och intresseorganisationerna ger oss kunskap om dessa elevers livsvillkor och skolsituation Ett återkommande tema är att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är en särskilt utsatt grupp 1. Beräkningen finns i BO rapport respekt 2016 2. I Sverige förs inte statistik över vilka elever som har och inte har funktionsnedsättning. Vi kan därför inte veta något om skillnader mellan elevgrupperna, till exempel om deras kunskapsnivåer och betyg skiljer sig åt Källa: Skolverket Tillgängliga Skolmiljöer? (Skolverket och Skolinspektionen har gemensamt konstaterat att det råder generell brist på uppföljning av måluppfyllelse för elever med funktionsnedsättning. Detta då funktionsnedsättning rör elevers hälsotillstånd vilket inte får samlas in enligt personuppgiftslag (1998:204). Det förs i Sverige inte någon statistik över vilka elever som har och inte har funktionsnedsättning. Vi kan därför inte veta något om skillnader mellan elevgrupperna, till exempel om deras kunskapsnivåer och betyg skiljer sig åt. Avsaknaden av registerdata över elever med funktionsnedsättning minskar också möjligheten att på nationell nivå belysa skolsituationen för elevgruppen. Det är även svårt att studera förändringar över tid. Källa Tillgängliga skolmiljöer? ) Trakasserier och utanförskap i skolan Skolverket har undersökt elevers uppfattning om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009). I intervjuerna framgår elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför skolgemenskapen och utsättas för trakasserier av andra elever. Eleverna som går i särskolan förefaller vara särskilt utsatta för trakasserier och kränkningar. I många av de undersökta skolorna beskriver dessa elever att verbala trakasserier, ryktesspridning och menande blickar är en del av deras vardag. Eleverna beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter. 4. Källa Se kapitel om Skolan i Statens folkhälsoinstitut, Hälsa och välvärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, 2012. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326. Barnombudsmannen (2016) Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd.

Tillgängliga skolmiljöer?- slutsatser från Skolverkets rapport Många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö Men det finns stora skillnader mellan skolhuvudmän och skolor vg att skapa en tillgänglig lärmiljö. Så mycket att det i realiteten inte kan sägas vara fråga om ett lika fritt skolval för elever med funktionsnedsättning som för elever i allmänhet Ett generellt mönster är att ju närmare eleverna och den dagliga verksamheten de svarande är, desto mer negativa är man om skolornas och skolhuvudmännens arbete med att undanröja hinder för elever med funktionsnedsättning Skolverket kom 2016 ut med sin nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Rapportens fokus är hur skolhuvudmän och skolor arbetar med att stödja dessa elever, som baseras på en nationell enkät riktad till skolhuvudmän, rektorer, specialpedagoger och speciallärare. Studien har gjort inom ramen för regeringens funktionshinderspolitiska strategi. Dessa slutsatser ligger i linje med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar hur skolsituationen ser ut för elever med funktionsnedsättning i grundskolan och gymnasiet. Granskningarna visade att många skolor har uppenbara brister att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov. Det handlar om bristande anpassning vad gäller undervisningens utformning och genomförande, lokalerna och de läromedel som används. Problemen som uppstår läggs alltför ofta på individen snarare än på skolmiljön, trots att detta strider mot skolans lagstadgade skyldighet. De anmälningar som kommer till DO pekar på samma brister. Skolinspektionen (2009) Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2009:6 (pdf) samt Skolinspektionen (2010) Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskning. 2010: 4 (pdf). 

Hur kan man påverka och var kan man vända sig? Prata med skolan eller förskolan först Vänd dig till huvudmannens klagomålshantering om du fortsatt inte är nöjd Besök vår hemsida vid frågor om anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet under fliken ”att anmäla” På Skolverket hemsida ges allmän juridisk vägledning Du kan vända dig till Diskrimineringsombudsmannen med frågor om kränkningar och bristande tillgänglighet som har samband med funktionsnedsättning. För mer information om hur man överklagar beslut om tex åtgärdsprogram, se www.overklagandenamnden.se Hur kan man påverka? Om man har synpunkter på verksamheten i skolan eller förskolan vänder man sig till: Lärare/förskollärare och annan personal – om det gäller frågor som handlar om klassen eller gruppen och det som händer en vanlig dag i skolan. Rektor eller förskolechef – Rektorn eller förskolechefen är skolpersonalens chef och ansvarar för verksamheten. Om du av någon anledning inte vill eller kan vända dig till läraren kan du istället vända dig till rektorn. Rektorn ansvarar också för frågor som till exempel arbetsmiljö, rutiner och säkerhet. Klagomålshantering; På kommunala skolor och förskolor är det kommunen som är huvudman. Hit vänder man sig om det gäller större frågor som rektorn inte kan göra något åt. Hit vänder man sig också om man tycker att rektorn inte lyssnar på åsikterna eller om man inte tycker att rektor gjort tillräckligt. Styrelsen för den fristående skolan eller förskolan –  Kommunerna har inte ansvar för fristående skolor. Här kan du vända dig till styrelsen för skolan. Även huvudmannen för den fristående förskolan eller skolan ska ha skriftliga rutiner för klagomål och synpunkter.