Presentation vid högskolan i Halmstad, 3-4 maj 2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Advertisements

Historien om Antiken i Grekland.
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Från Stormaktstid till Frihetstid
Mellankrigstiden.
Korstågen På 600-talet hade profeten Muhammed skapat en ny religion.
Det antika Grekland 2000 fkr – 300 fkr.
TYSKLANDS ENANDE & Otto von Bismarck.
Uppgifterna 1-5 Sidorna Den enväldiga kungen Uppgifterna 1-5 Sidorna
Katolska kyrkan Läs sidorna
Jag heter Carl X Gustav. Jag är kung i Sverige
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Sverige – en stormakt på 1600-talet
Ett nytt Europa.
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
Maktkamp mellan påve och kejsare
Historien om Grekland.
från forntid till nutid
Turismens historia kapitel 2.
Kristendomen Del 2 Cecilia Larsson vt 2014.
Sverige under 1600-talet.
Historia Är som att resa i tiden.
Stormaktstiden Ca
Frihetstiden
Vasatiden
Frihetstiden
Vasatiden
Tidsperiod V.47 Nya tiden V.48 Upplysningstiden V.49Revolutionerna
Stormaktstiden
Bakgrund och orsaker till andra världskriget och förintelsen
Islam -en världsreligion.
Sverige är ett fattigt land. 3miljoner människor
Stormaktstiden
Epok under 1600-talet ( talen)
Frihetstiden
Romarriket – Styrelsesätt
Att leva på stormaktstiden
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Karl XII & Stora Nordiska kriget
SVENSK HISTORA. Vikingatiden (ca: år 700 – 1000) Vikingatiden varade ungefär mellan år 700 – Det fanns vikingar i Sverige, Danmark och Norge.
Varför hade Sverige så stora skulder? Under så kallade Befrielsekriget som varade under så tog Sverige hjälp utav soldater och skäpp ifrån Lübeck.
Medeltiden Hur folk lever på Medeltiden? De flesta är bönder Marknadsplatser träffades man Köpa och sälja Under Medeltiden blev några städer.
Sveriges språkhistoria
Kungarna och krigen del 1
Vasatiden.
Svenska språkets historia
De första samhällena När människan långsamt gick över från
”Alla vägar bär till Rom” ”Rom byggdes inte på en dag”
Kyrkan Medeltiden åk 4 del 3.
Internationella relationer
Vasatiden Repetition.
Svenska språkets historia
Kungar och krig del 2 Medeltiden del 10 åk 4.
ANTIKA GREKLAND.
Hur levde man under medeltiden
Franska revolutionen & Napoleonkriget
Östersjöriket Sverige
Östersjöriket Sverige
Stormaktstiden Drottning Kristina Sverige under den här perioden
Naturlandskap blir kulturlandskap
Amerikanska Revolutionen
Persiska imperiet 700 f.Kr.
Bakgrund och orsaker till andra världskriget och förintelsen
Frihetstiden
Medeltiden –den mörka tiden?
Den ryska revolutionen
Vad tyckte svenskarna om de som styrde Sverige?
Vårt viktiga vatten förr och nu…
Religion.
Regenterna under denna tid: Karl X Karl XI Karl XII
Presentationens avskrift:

Presentation vid högskolan i Halmstad, 3-4 maj 2017 En vidgad och reducerad stormaktstid – elevers förståelse av tidsbegreppet ”stormaktstiden” Presentation vid högskolan i Halmstad, 3-4 maj 2017

Forskningsintresse ”Stormaktstiden” som historiekulturellt fenomen Olofsson et al (2017): 1600-talet framträdande i svenska informanters återberättelser av Sveriges historia. ”stormaktstiden” i skolan – uppgift i 2013 års NP i historia för åk 6 – möjlighet undersöka hur elever uppfattar begreppet

”Stormaktstiden” som periodbegrepp Kolligatoriskt innehållsbegrepp: etikett som sammanför ett antal händelser/skeenden/förändringar under en gemensamt rubrik (Berge 1995) Avser vanligen tiden 1611-1718 Kan användas vidgat, t ex 1561-1721 (Florén, Dahlgren & Lindegren 1992) Av ”stormakt” – klassificerande begrepp Börjar förekomma i svensk text på 1870-talet (SAOB)

Några historiekulturella nedslag Fryxell 1859 ”Östersjö-väldet” Odhner 1870 ”Storhetstiden” Grimberg 1924 ”Stormaktstiden” Ämne för studentuppsatser 1886: ”Vilka vore de förnämsta fördelarna och olägenheterna av den stormaktsställning, som Sverige intog på 1600-talet” 1929: ”Stormaktstidens insatser på den andliga odlingens område” Landqvist (1957): fem ämnen där ”stormaktstiden” används

Förekomst i kursplaner NPL 1878: ”lutherska tidehwarfet” NPL 1889/1900: ”storhetstiden” UPL 1919: "Gustav II Adolfs och hans båda efterträdares samt Karl XI:s och Karl XII:s tid” KPL 1954/UPL 1955: "skildringar ur svensk historia från omkring 1450 till omkring 1650” Lgr 62/Lgr 69: ”Stormaktstidens Sverige” Lgr 80: ”Arbete och liv, händelser och gestalter /…/ under medeltid och nyare tid fram till mitten av 1700-talet” Lpo 94: ”svensk stormaktstid” (borttaget 2000) Lgr 11: ”Tidsbegreppen /…/ stormaktstiden /.../ samt olika syn på deras betydelser.”

Uppgiften i NP 2013

Provens kategorisering (”provbetyg”)

Kategorier i elevsvaren Svar på varför perioden kallas ”stormaktstiden”: Krig/militärmakt Territoriell expansion Ekonomi/handel Envälde Internationellt inflytande Var någonstans är ”stormaktstiden”? Sverige Europa/allmänt Ospecificerat När är ”stormaktstiden”? Vems? Vår eller någon annans?

Varför kallas det ”stormaktstiden”? Krig/Mil Territoriell Ekonomi Envälde Int. inflytande A (13) 11 10 3 2,5 B (25) 15 18 7 5,5 1,5 C (86) 50 53 10,5 20,5 D (129) 69,5 13 19,5 E (193) 78 72,5 19 31 7,5 F (121) 39 14,5 5 9,5 - Totalt (567) 262,5 237,5 57,5 88,5 24,5

Tendenser i materialet ”Stormaktstiden” förknippas huvudsakligen med krig och territoriell expansion ”Internationellt inflytande” förekommer endast sparsamt Reducering till enväldet (61 st anger enbart ”envälde”) Sammanblandning med frihetstiden i 35 fall (kontamination)

Stormaktstidens utbredning i rum Sverige Europa/allmänt Ospecificerat A (13) 12 1 - B (25) 22 2 C (86) 61 6 19 D (129) 87 10 30 E (193) 111 9 63 F (121) 38 57 Totalt (567) 331 35 171 Bortfall 30 svar

Några tentativa resultat De flesta knyter stormaktstiden till krig och territoriell utbredning De flesta knyter stormaktstiden specifikt till Sverige (dock många ospecifika svar) Tendenser till att tidsperioden vidgas eller reduceras i tid, samt till vidgning i rum (framställs som allmän/europeisk beteckning) I 80 av de 567 svaren används ett explicit ”vi” om Sverige

(Östersjöriket 1100-tal – 1809) En uppsjö av konkurrerande periodnamn (Östersjöriket 1100-tal – 1809) Stormaktstiden 1611-1718 (Vasatiden 1521-1654) Karolinska tiden 1654-1718 Frihetstiden 1718-1772 Enväldet 1680-1718

”envälde” krig + territorium territorium? Obs karolinska Den kallas så för att på den tiden bestämde kungen/drottningen helt över Sverige, ungefär som en diktatur. (C36) ”envälde” Den kallas så för Sverige var med i många krig och vann massor av mark Sverige blev större och större. Sverige blev så stort så man kallade det en stormakt. Stor makt betyder att man har mycket makt och på denna tiden fick man desto mer makt desto mer land man har, och Sverige hade mycket mark. (B24) krig + territorium Den kallas så för att Sverige var som störst och mäktigast då. Den kallades också karolinska tiden för det var många kungar som hette Karl. (D54) territorium? Obs karolinska det var då Sverige var som störst och vi blev mer och mer "kända" i Europa. Förut hade Sverige bara varigt nogot skitigt land uppe i Norden. Det var först nu Sverige kunnde vara ett riktigt hot för alla länder. (E55) internationellt inflytande

Vidgat i tid Vidgat i rum Den kallas så för att det var då kung Gustav Vasa och hans söner härskade och ändrade mycket i Sverige. Alla krig gick bra för de och de styrde landet med bra idéer. De kom med idéer som: skatt, pengar till olika byggnader (skolan och kyrka) och Gustav gjorde Sverige ett protestantiskt land. De erövrade nästan hela östersjön och tog över handeln. (D91) Vidgat i tid Den kallas så för att alla kungar ville ha stor makt på den tiden och då börja kungar och kejsare att kriga om makt pengar och mark. Och då börja man kalla det stormaktstiden. (D14) Vidgat i rum Den kallas så för att Sverige hade stor makt. (E18) Stormaktstiden var det krig och hitler levde på den tiden. (F13)

Funderingar och frågor Motsvarande undersökningar att relatera till? I Sverige eller internationellt, ”empire history”? Bakgrunden, begreppets historia i Sverige: egen undersökning? Förslag på material att undersöka? Den historiekulturella anknytningen Tankar om kategorier… andra sätt att analysera materialet?