Projekt Agata Information fristående gymnasieskolor Utbildningsförvaltningen   30 november 2016

Flyktingmottagning – ett statligt ansvar (men kommunen är en viktig aktör) Migrationsverket fattar beslut om uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för nyanlända i arbetsför ålder, sedan 1 december 2010 Kommunen ansvarar för boende och omvårdnad av ensamkommande barn Jag börjar ganska basic- i korthet. Migrationsverket är den statliga myndighet som har regeringens uppdrag att fatta beslut i asylärenden. Den som har rätt till asyl enligt Utlänningslagen ska få skydd i Sverige. Utlänningslagen bygger FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för nyanlända i arbetsför ålder. De nyanlända får en etableringsplan på två år. I planen finns SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Följs planen får den nyanlände etableringsersättning som utbetalas via FK. Kommunerna får ersättning för vissa insatser för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. En del återsöker man och en del kommer automatiskt till kommunen (följer folkbokföringen)

Målgrupper- vilka avses? Asylsökande Tillståndssökande Nyanlända flyktingar/skyddsbehövande samt deras familjeanknytningar Ensamkommande barn Vilka avses? Begreppen blandas ofta ihop i massmedia. Man talar om stora flyktingströmmar när det i själva verket handlar om stora grupper asylsökande. Flyktingmottagandet är ett statligt ansvar och gruppen asylsökande omfattas av LMA (lagen om mottagande av asylsökande) Som är en slags minisocialtjänstlag. Under asyltiden erbjuder MIG boende och pengar till mat. Flyktingar men de består av två grupper. Asylsökande och de med uppehållstillstånd. De som är asylsökande är i väntrummet. De får sina asylskäl prövade och därefter status som flykting/eller skyddsbehövande. Massmedia använder benämningen ensamkommande flyktingbarn- den korrekta benämningen är barn utan vårdnadshavare. Först efter att MV prövat ansökan vet man om det är en flykting eller ej.

Vanliga begrepp- nyanländ En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun.

forts. Eget boende (EBO) Migrationsverket erbjuder asylsökande boende under tiden de väntar på beslut, men den asylsökande kan också välja att ordna boende på egen hand (eget boende). Det kan till exempel innebära att den asylsökande bor hos släkt eller vänner. Anläggningsboende (ABO) Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under tiden den asylsökande väntar på beslut på sin ansökan om asyl, normalt en lägenhet i ett hyreshus. EBO och ABO är vanlig begrepp som ni kan stöta på

Olika skäl att komma till Sverige Statistik från 2015. Nyanlända med flykting- och skyddsskäl utgör 33%. Gruppen familjeanknytningar är större.

EU-projekt Agata Syfte: Utveckla Uppsala kommuns asyl- och mottagningsprocesser. Utveckla IT-system och ärendehanteringssystem för att få ett bättre prognosverktyg för planering av bostäder, skola och introduktionsinsatser Säkerställa att informationen om asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd registreras på ett korrekt sätt Höja kunskapen om målgruppen asylsökande och nyanlända Projektet startade 1 juli 2016 och pågår i två år. Finansierat av EU Asyl-, migrations och integrationsfonden. Syfte är att utveckla Uppsala kommuns asyl- och mottagningsprocesser och att höja kunskapen inom område flykting/asyl. Få koll på volymer för att bättre kunna planera och göra prognoser. Om flyktinguppgifter registreras rätt kan kommunen planera för behov av utbildningsplatser, boende, gode män, andra behov. Ingrid Holström är kontaktperson i projektet. Alla kommunens förvaltningar som gör insatser för asylsökande och nyanlända flyktingar är med i projektet. Att utveckla ärendehanteringssystem är en stor del i projektet. Idag registreras flyktinguppgifter olika och det är svårt att få fram en helhetsbild- att kunna följa individer från asylsökande till nyanländ och etablerad. Att flyktinguppgifter registreras är jätteviktigt för att få fram volymer och kunna beräkna kostnader. Upprinnelsen till projektet är det stora antalet asylsökande som kom under 2015. Över 163 000 varav ca 30 000 ensamkommande barn och ungdomar

Flyktingmottagande är ett statligt ansvar men kommunerna gör mycket Flyktingmottagande är ett statligt ansvar men kommunerna gör mycket. Det är en förtroendefråga—kommunen ligger ute med stora summor för asylsökande och nyanlända och det är av största vikt att vi identifierar vilka vi kan återsöka för och kostnaderna så att kommunen får tillbaka pengarna från staten. Det är våra skattepengar det handlar om som ska gå till kommunal service skola, vård och omsorg. Inom Utbildningsförvaltningen återsöks kostnader för asylsökande barn förskola och skola . För kommunens som helhet handlar det om hundratals miljoner ( barn utan vårdnadshavare, skola etc.

Ersättning till gymnasieskolan   Ersättning grundbelopp för introduktionsprogram; språkintroduktion Kommunen återsöker i sin tur ersättning från Migrationsverket och behöver ibland skolans hjälp med vissa uppgifter t ex dossiernummer 111660 per år och elev

Ansvarig för återsökning av statsbidrag Ann Boman, ekonomiassistent Tel: 018-727 86 05 E-post: ann.boman@uppsala.se

Ny lagstiftning på asylområdet Det har hänt mycket inom lagstiftningen på asylområdet. Den 20 juli i år trädde en ny lag ikraft som radikalt förändrat möjligheten för asylsökande att få uppehållstillstånd i Sverige och för flyktingen att få hit sin familj, partner och barn. Visar vikten på det här projektet för att föra ut information om detta.

Regelverk Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller t.o.m. den 19 juli 2019 Förordning (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Träder ikraft den 1 september 2016 och gäller t.o.m. den 19 juli 2019 Regeringen har beslutat att Sverige ska införa en tillfällig lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen är tänkt att gälla i tre år och den trädde i kraft den 20 juli. Den nya lagen innebär att flyktingar och skyddsbehövande få tidsbegränsade uppehållstillstånd (TUT). De personer som i samband med att det tillfälliga uppehållstillståndet löper ut kan försörja sig själv genom anställning eller näringsverksamhet kan beviljas permanent uppehållstillstånd. Övriga kan beviljas förlängt uppehållstillstånd om skyddsbehov kvarstår.

Vad innebär lagen? Den som söker asyl i Sverige och är i behov av skydd får i huvudregel ett tillfälligt uppehållstillstånd. Tre år för flyktingar 13 månader för alternativt skyddsbehövande Övriga skyddsbehövande beviljas inte uppehållstillstånd Kvotflyktingar får fortfarande permanent uppehållstillstånd Begränsade möjligheter till familjeåterförening