Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Politiska ideologier Ideologi = en åskådning, alltså en samling idéer om samhället. Socialism Liberalism Konservatism Socialism betonar jämlikhet. För att alla ska ha det lika behövs en stark och kontrollerande stat. Staten ska alltså bestämma mer, gärna allt, för att nå rättvisa. Socialismen växte fram under 1800-talets arbetarsamhälle. Kännetecken, röd. Liberalism betonar frihet för alla individer och företag. Man menar att alla har rätt att tänka, tala och vara med och bestämma. Handel och industri ska inte styras av staten utan fri konkurrens ska råda. Konservatism betonar att man ska bevara. Man ska vårda det arv man fått av tidigare generation. Tradition, monarki, familj, kultur och religion är viktigt. Förändringar ska ske långsamt.

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Politiska partier Vänsterblocket – Socialism – Arbetarpartierna Högerblocket – Liberalism – Borgarna ”De rödgröna” ”Allians för Sverige” Vänsterpartiet (vp) Centerpartiet (c) Socialdemokraterna (s) Folkpartiet (fp) Miljöpartiet (mp) Moderaterna (m) Kristdemokraterna (kd) Utan blocktillhörighet Sverigedemokraterna (sd) Piratpartiet (pp) Feministiskt initiativ (fi)

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Symboler och partiledare/språkrör Vänsterpartiet – Jonas Sjöstedt Socialdemokraterna – Stefan Löfvén Miljöpartiet – Isabella Löwin + Gustaf Fridolin Centerpartiet –Annie Lööf Folkpartiet – Jan Björklund Moderaterna – Anna Kinberg Batra Kristdemokraterna – Eva Busch Thor Sverigedemokraterna – Jimmie Åkesson Piratpartiet – Rikard Falkvinge Feministiskt initiativ – Gudrun Schyman

Valen är - Hemliga: - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat. Fria: - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på. Direkta: - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket. Proportionella: - Om ett parti får t.ex. 20 procent av rösterna, ska det också få ca 20 procent av mandaten (platser i riksdagen). 20% av 349 dvs. 70 st.

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Så går det till att rösta: Innan valet pågår en valkampanj där partierna försöker vinna röster genom att synas på torg, i tidningar, valaffischer, debatter i TV och broschyrer. Förstagångsväljare är viktiga. Varför? Vem får rösta i riksdagsvalet? Svensk medborgare - fyllda 18 år Vem får rösta i kommunalvalet och landstingssvalet? fyllda 18 år - Invandrare som varit folkbokförda i Sverige 3 år. Man får även ett röstkort med posten. Där står vilken valkrets man tillhör och var man ska rösta. Om man inte är hemma på valdagen kan man poströsta. Gamla och sjuka röstar genom en annan person, ombud.

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Från val till riksdag & regering Tre olika val Kommunfullmäktige (vit) Landstingsfullmäkrige (blå) Riksdagen (gul) När är det val? Vart 4:de år, andra söndagen i september. 2014, 2018, 2022… Det fjärde och femte valet Kyrkofullmäktige (4:de år) och EU-val (5:te år)

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Valkretsar och mandat Riksdagen består av 349 personer. För att makten ska fördelas över landet kommer dessa från olika delar av Sverige. Det finns 29 valkretsar. Varje valkrets har ett bestämt antal platser i riksdagen. Om ett parti får 22% av rösterna i valet får de 22% av platserna i riksdagen = 77 mandat. Detta heter med ett finare ord proportionellt valsystem. För att det inte ska bli för många små partier i riksdagen finns en gräns på 4%. Annars blir arbetet ineffektivt.

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Valresultatet 2014 Allians för Sverige fick 142 mandat mot de rödgröna samarbetspartiernas 158 mandat. Resterande 49 mandat gick till Sverigedemokraterna. Sammanlagt var 7 330 431 personer valberättigade och av dessa röstade 83,3 procent.

Arbetet i riksdagen Arbetsåret inleds med ett riksmöte för alla 349 ledamöterna. (September) Riksdagen utser en talman som leder mötena. (Urban Ahlin) Riksdagen sammanträder i Plenisalen. Ledamöterna som tillhör samma parti är partiets riksdagsgrupp. I denna avgörs hur det egna partiet ska rösta i olika frågor - såväl i utskott som riksdag. Talman: Urban Ahlin Plenisal

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Riksdag = 349 personer (ledamöter) från hela landet. Det finns 29 valkretsar och alla valkretsar har bestämt antal platser i riksdagen beroende på hur stor staden är. Proportionellt fördelat efter valresultatet. 10% av rösterna->10% av mandaten Regering = Bildas av det, eller de, parti/er som vann valet. Riksdagens uppgifter: Stifta lagar 1:a juli varje år träder nya lagar i kraft! Beslutar om statsbudgeten – statens inkomster och utgifter Granska regeringens arbete

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Riksdagen beslutar om nya lagar och avskaffar de som blivit föråldrade. Dock inte grundlagarna som kräver 2 voteringar (röstnignar) med riksdagsval mellan. I september varje år presenteras en budgetproposition = ett förslag på hur Sveriges inkomster och utgifter ska se ut nästa år. Riksdagen kontrollerar så regeringen följer våra lagar. KU = konstitutionsutskottet kontrollerar ministrarna. JO = justitieombudsmännen kontrollerar tjänstemän och myndigheter. Riksdagshuset Regeringskansliet - Rosenbad

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Organisation: Riksdagen är uppdelat i 15 utskott. (17 medlemmar) Eftersom ingen kan sätta sig in i alla de tusentals ärenden som riksdagen har arbetar man med de frågor man specialiserat sig på. Skolfrågor behandlas av utbildningsutskottet Armén i försvarsutskottet Miljö och jordbruk i jordbruksutskottet Ekonomi i finansutskottet Lagar i justitieutskottet Vägar och trafik i trafikutskottet Bistånd, överenskommelser och förhållande till andra stater i utrikesutskottet

Ett ärendes gång En riksdag beslutar varje år om tusentals frågor och ärenden. Varje riksdagsledamot kan inte sätta sig in i varje fråga därför har man delat in riksdagen i olika utskott, så varje fråga kan behandlas lika noga. Riksdagen sak ta ställning till fyra olika sorters ärenden, som sker i fyra steg: Det kan komma förslag ifrån regeringen dessa förslag kallas propositioner. Det kan också vara så att en enskild riksdagsledamot lägger fram ett förslag. Det kallas det motioner. Redan när förslaget ges kan de röstas ner direkt i riksdagen och de hör man aldrig nåt mer av. De förslag som riksdagen anser intressanta skickas vidare till nåt av de 15 utskotten där de behandlas innan de blir omröstning. Att skicka de så till utskotten kallas remiss.

Frågan behandlas i utskottet och de kan om de vill också skicka vidare förslaget på remiss fast då till olika myndigheter och föreningar. De kan då vara med och säga vad de tycker om ärendet. När utskotten sedan har diskuterat och behandlat ärendet färdigt skriver de ett betänkande som de ger till riksdagen. Alltså de ger ett förslag till riksdagen hur de tycker att de ska besluta i frågan betänkande. Men det händer att de olika riksdagsledamöterna ofta att har olika åsikter i hur de ska beslutas (ofta beroende på att de kommer ifrån olika partier). Om de inte tycker om så som utskottet kommit fram till kan de skriva de i betänkandet. Om de gör så kallas det att reservera sig. Det är väldigt ovanligt att riksdagen röstar emot vad utskottet tycker.

Sen är det dags för riksdagen att rösta (votering), riksdagsledamöterna ska rösta i en rad förslag (ärenden). Varje riksdagsledamot har en bunt med betänkande framför sig på sin plats som de olika utskotten arbetat med under dagen. Det ringer en signal vilket betyder att det är dags för röstning. Salen fylls fort men det är inte 349 riksdagsledamöter där, en del kan vara sjuka eller bortresta. Man kan då utjämna de olika styrkeförhållandena mellan partierna, det kallas kvittering vilket leder till att läget blir som om alla riksdagsledamöter hade varit där. När riksdagsledamöterna ska rösta har de tre knappar framför sig att trycka på: En för ja, en för nej och en för avstår. Ibland kan de bli en debatt mellan de olika riksdagsledamöterna om ärendena men ofta är det så många ärenden att ta upp så man hinner inte med en debatt. Talmannen läser upp ärendet och då är det riksdagsledamöternas uppgift att trycka ja, nej eller avstår för hur de har bestämt att rösta. Direkt efter man röstat kan man läsa resultatet på två tavlor på varsina sida om talmannen. Talmannen läser upp resultatet och bankar ordförande klubban i bordet vilket leder till att så som det blev i omröstningen så ska det vara.

Regeringen Uppgifter: Ge förslag till riksdagen = proposition Verkställa riksdagens beslut Ansvara för vårt försvar Utnämna högre tjänstemän Organisation: Regeringens arbete är uppdelat i departement. Man specialiserar sig på olika uppgifter (frågor). Ett statsråd är chef för ett departement. Skolan ingår i utbildningsdepartementet. utbildningsministern Gustav Fridolin (Mp)

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Chef för vår regering: Stefan Löfvén. Förutom departementen har regeringen hjälp av centrala ämbetsverk. Ex: Skolverket, Migrationsverket och Trafikverket . Chef för ett sådant är en generaldirektör!!! Budgetproposition = förslag från regeringen ang. budgeten. Budgetmotion = förslag från riksdagsmän eller riksdagsgrupper. Statsbudgeten är viktig för alla eftersom landets ekonomi berör alla medborgarna. Riksdagen bestämmer ju t ex om skatt och bidrag. Offentlighetsprincipen: du har rätt att läsa protokoll som är offentliga.

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Kungen då? Sverige är en monarki. Kungen eller drottningen är landets regent eller statschef. I Sverige har de samma makt som alla medborgare (en röst). Kungafamiljen är symboler för Sverige och gör ”reklam” för landet.

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Majoritetsregering Ett parti/flera partier har mer än 50% stöd av folket. Minoritetsregering Ett parti eller flera partier har mindre än 50% stöd av folket. Koalitionsregering Två, eller flera, partier som regerar ihop. Samlingsregering Används endast vid krissituationer, ex krig. Alla partier tillsammans fokuserar på viktiga frågor. Uppgift: Fördelar och nackdelar med de olika regeringarna!

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Majoritetsregering Ett parti har mer än 50% stöd av folket. Minoritetsregering Ett parti eller flera partier har mindre än 50% stöd av folket. Koalitionsregering Två, eller flera, partier som regerar ihop. Samlingsregering Används endast vid krissituationer, ex krig. Alla partier tillsammans fokuserar på viktiga frågor. Uppgift: Fördelar och nackdelar med de olika regeringarna!

Grundlagarna Regeringsformen: i den står det hur riksdag och regering ska utses och arbeta. Successionsordningen (tronföljsordningen): Den anger hur tronen ska ärvas inom kunga familjen. 1980 ändrades den senast och då kunde en kvinna ärva tronen. Tryckfrihetsförordningen: ger varje svensk frihet att framföra sina tankar och åsikter i tryckta skriftliga texter. Yttrandefrihetsgrundlagen: skyddar yttrandefriheten (vad man får säga) i radio och TV.

Så styrs Sverige – Riksdag & Regering Demokratiproblem Demokrati är inget perfekt system. Diskutera följande påståenden i grupp: ”Vi måste ha fler unga politiker, så att ungdomens åsikter kommer fram.” ”Jag struntar i politik och sånt. Det får väl andra sköta.” ”I en demokratisk omröstning bestämmer majoriteten. Så är det i skolan också. Men majoriteten kan ju ha fel. Vem avgör vad som är rätt eller fel?” ”Rättssäkerhet finns inte i Sverige. De som kan skaffa dyra advokater har större chans att undgå straff.” No discussion!!!!! ”Hasse är den klart bästa läraren!!”

Så styrs Sverige - Riksdag & Regering Folkomröstning I en folkomröstning tar folket ställning i en enda fråga. Resultatet är rådgivande. Riksdagen behöver alltså inte följa resultatet. Sverige har haft 5 folkomröstningar: 1922 om rusdrycker (nej) 1955 om vänstertrafik till högertrafik (nej) – ändrades 1967 ändå 1957 om allmän tilläggspension (ja) ATP 1980 om avskaffandet av kärnkraft (ja) 1994 om medlemskap i EU (ja)