Beskrivande och förklarande text

Två texttyper som används när man skriver faktatexter Används ofta tillsammans Vanligt förekommande i skolan

Beskrivande text Syfte – varför?  Att förmedla information  Beskriva hur något är eller var

Produkt – vad? T.ex.  Personbeskrivningar  Vetenskapliga rapporter  Faktatexter

Struktur – hur?  Rubrik  Inledning som klassificerar  Beskrivning indelad i olika stycken efter innehåll Språkliga drag  Presens  Opersonlig form  Ämnesspecifika ord

Enhörningen Näst efter draken är nog enhörningen det mest kända fabeldjuret och liksom draken har det stor magik innebörd. Enhörningen ansågs också vara det farligaste djuret i naturen, näst efter vissa sorters drakar. Den står ofta som en symbol för makt och styrka, men också renhet och godhet. Enhörningen är lätt att känna igen. Den avbildas för det mesta som en vit häst med ett långt horn i pannan, men det är bara delvis sant. Enhörningen har inget alls att göra med hästar. Så länge människan har skrivit böcker om naturen, och det började vi med redan under antiken (ca 700 f Kr-300 e Kr), har man beskrivit enhörningen. Enligt antikens och medeltidens naturvetare är enhörningen ungefär så stor som en häst, med hästliknande kropp och huvud. Benen och klövarna påminner om antilopens. Ett getskägg pryder dess haka och i pannan sitter ett långt skruvat horn. På många medeltida bilder ser enhörningen mer ut som en hjort än en häst.

Förklarande text Syfte – varför?  Reda ut varför något är som det är  Förklara hur något går till eller fungerar

Produkt Faktatexter som förklarar fenomen eller hur något fungerar.

Struktur – hur?  Rubrik (kan vara en fråga)  Inledning som presenterar det som ska förklaras  Förklaring i olika steg  Bilder och diagram som stödjer texten Språkliga drag  Presens (med undantag för historiska texter)  Opersonlig form  Ämnesspecifika ord  Sambandsord, t.ex. för tid, orsak och verkan

Sjörövare på havet Det har funnits sjörövare lika länge som det har funnits fartyg. När man förr skulle skicka stora laster mellan fjärran länder, gjorde man helst det sjövägen. Den som slog till mot en sådan transport kunde man vara säker på att få tag på ett stort och värdefullt byte. Om lasten bestod av till exempel guld behövde man inte göra så mycket mer resten av sitt liv - om man kom undan, vill säga. Sjörövarnas tid Både bland vikingarna på 1000-talet och i det gamla romarriket till cirka 500 år efter Kristi födelse hittade man pirater. Men nästan alla av dessa är bortglömda nu. De människor som man i dag tänker på när man hör ordet "sjörövare" levde från 1500-talet till ca De var män, och ibland kvinnor, som stod utanför lagen och levde på att plundra andra fartyg. Varför blev man pirat? Från början hade de flesta varit vanliga sjömän. När deras fartyg blivit attackerat av pirater hade de kanske fått välja mellan att dö på fläcken, eller att själva bli pirater. Då var nog valet inte så svårt. Många blev också frivilligt pirater. Livet ombord på ett stort fartyg för vanliga sjömän betydde hårt arbete styrt av hårda befäl, och ofta för en liten lön.

Krafter som jämnar ut jordytan Allt det som vi kallar jord har faktiskt varit berg en gång i tiden. Under miljontalks år har bergen brutits ner och smulats sönder till sten, grus, sand och lera. Berget vittrar sönder När berget spricker och delas sönder i småbitar, säger man att det vittrar. Det händer t.ex. när vatten rinner in i en spricka i berget och fryser till is. Isen gör att trycket på berget ökar och till slut spricker det. Berget kan också vittra sönder om det är för stora skillnader i temperatur. Heta, soliga dagar hettas bergetupp, och på nätterna när det blir kallt kyls det ner igen. Skillnader mellan värme och kyla gör att det blir spänningar i berget som gör att berget vittrar sönder. I regnvattnet kan det också finnas sura, frätande ämnen som löser upp en del bergarter, t.ex. kalksten. Då kan det bildas långa gångar och grottor. Växter kan också göra så att berget vittrar, genom att rötter tränger sig ner i sprickor och trycker sönder berget.

Att skriva fakta text 1.Samla material och fakta 2.Sortera material 3.Strukturera texten 4.Skriva texten 5.Redigera texten

1. Samla material och fakta Samla fakta, t.ex. på biblioteket eller sök på internet Läs in dig på ditt ämne Begränsa ditt ämne

2. Sortera materialet Sortera efter område – vilka delar hör ihop? Använd t.ex. en tankekarta eller skriv upp fakta på lappar som du sorterar i olika högar. Ibland upptäcker man nya frågor när man sorterar – då får man forska vidare.

3. Strukturera texten Placera materialet i en särskild ordning, t.ex. kronologisk (tidsmässig), eller från det stora till det lilla. Följ strukturen  Rubrik  Inledning  Förklaring eller beskrivning uppdelat efter innehåll

4. Skriv texten Tänk på att… Variera texten – använd inte samma ord för ofta Använd ämnesspecifika ord Spräng in intressanta småfakta i texten Ställ dig ofta frågan varför, så vet du vad du ska förklara utförligare

5. Redigera texten Läs igenom texten noga. Tänk på… Går texten att läsa (om du skriver för hand)? Stavning Skiljetecken (.,?!) Styckeindelning Saknas något? Behöver något strykas? Sitter allt under rätt underrubrik?