DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Advertisements

VÄDER VÄDRET MED METEOROLOGEN PÄR HOLMBERG.
Energiformer och energikällor
MILJÖ.
Vad gör Borås Energi och Miljö?
Energikällor.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
Hållbar utveckling Den mesta el vi använder kommer från icke förnybara energikällor, t.ex. olja och kol. Det innebär att tillgången på kol och olja minskar.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
I dessa två bilder ser vi en del av min uppgift (bilden med mannen som är vd för MAN) och i den andra Hampus arbete med stereoskopiskt seende. Hampus.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Årstidsväxlingar Årstidsväxlingar Norra halvklotet Vår Höst Sommar Vinter.
Allra första kameran År 1826 gjordes den allra första kameran av fransmannen Joseph Nicéphore Niépc men det tog åtta timmar att exponera bilden och den.
LAG OCH RÄTT Brott och straff. Varför behöver vi lagar och regler? Lagarna är till för att : göra det lättare att leva tillsammans. De talar om vad som.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Evolution! Hur livet utvecklas. Först kom BIG BANG En stor expansion som skapade alla stjärnor och planeter vi känner till Ca 14 miljarder år sedan.
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön Johanna Vöks.
Hållbar utveckling Carl-Johan Nordblom. Ett eget försörjningssystem.
Östra Europa Puls Geografi Europa. Länder i östra Europa s  Ryssland  Vitryssland  Ukraina  Rumänien  Bulgarien  Moldavien
ELD OCH BRAND. Skillnad Vad är skillnaden mellan en eld och en brand?  Eld har man kontroll över och det är något man medvetet vill ha.  Brand är en.
Detta är miljömåltider
Klimat och miljö.
Fossilbränslefritt Kronoberg
En snabbkurs i orientering
Jorden Och Livets utveckling
Olika sätt att tänka om människor, samhället och världen…
Naturresurser i Sverige
Naturresurser; vatten
Väder och klimat.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Uttunning av ozonskiktet
I växtens celler finns kloroplaster, där sker fotosyntes.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Sjön som ekosystem.
Kartan.
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Väder och klimat.
Hållbar utveckling.
Mat på hållbar väg Gitte Jutvik Guterstam Världsnaturfonden, WWF 1.
Tiden på jorden Ur Koll på No.
Världens Befolkning Bsa frågor till rubrik: Vilka frågor kan man ställa om VB?
- Geografi - Att studera helheten.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Hur många kilo kött äter vi per person?
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Miljövinster med cykling
Väder, klimat och klimatförändringar
Klimat och miljö.
LOKOMOTIVET!!!.
Ett förändrat klimat och klimateffekter
LIGHT ECO Energieffektiv styrenhet för belysning
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Förenklad bild av kolets kretslopp
Vad påverkar jordens klimat?
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Världens Befolkning Bsa frågor till rubrik: Vilka frågor kan man ställa om VB?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Klimat.
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton/år
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Sveriges utsläpp av växthusgaser 2016 Per sektor
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Klimatanpassningsspelet
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Presentationens avskrift:

DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Klimatet på jorden har alltid varierat mellan varma och kalla perioder. Just nu ökar temperaturen på jorden. Det beror delvis på naturliga orsaker, men mest på att vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. KLIMATET FÖRÄNDRAS HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

De gaser som kallas växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Gaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma upp jordytan; den så kallade växthuseffekten blir starkare. Det är därför gaserna kallas för växthusgaser. HUR KAN GASER GÖRA DET VARMARE? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Utsläppen sker bland annat när; Vi använder bensin, disel, olja, naturgas och kol (fossila bränslen) Kor och andra idisslande djur producerar metan NÄR SKER GASUTSLÄPPEN? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Växtlighet binder upp koldioxid. Världens skogar minskar idag och det bidrar till att det blir högre halter av växthusgaser i atmosfären. MINSKAD MÄNGD SKOG BIDRAR HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Sedan 1900-talets början har jordens medeltemperatur ökat med 0,7 grader. Det låter inte så mycket, men bara någon grads höjning får stor påverkan på miljön. BARA NÅGON GRAD SPELAR STOR ROLL HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

När det blir varmare på jorden smälter isarna vid Nord- och Sydpolen. Det påverkar de arter som lever där, till exempel pingviner och isbjörnar. ISEN SMÄLTER VID POLERNA HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

När klimatet blir mildare förändras inte bara polerna, utan även många andra områden och arter i världen. Det leder till ökade havsnivåer, torka, stormar, skyfall och andra extrema väder. INTE BARA POLERNA HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

I mitten av 1800-talet började vi i stor skala elda med kol för att värma våra hus och förse industrier med energi. Strax därefter kom bensindrivna bilar och vi började värma hus och lokaler med oljepannor. Sedan dess har vi blivit allt fler som använder både fler bilar, mer värme och produkter tillverkade med hjälp av fossila bränslen (tex plast). HUR MYCKET SLÄPPER VI UT? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Den genomsnittliga svensken släpper ut 11 ton växthusgaser per år. Målet är att nå ner till 1-2 ton per person och år. 11 TON PER ÅR HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN