Hur kan eleverna få stöd för att utveckla sin läskompetens
Viktigt att eleverna erövrar ett ämnes särskiljande språk och drag. Vilken typ av läskompetens tror du krävs av eleverna i just ditt ämne? Det skolrelaterade språket är inte modersmål för någon elev. Stora skillnader i vilka sociala, kulturella och språkliga bakgrunder elever kommer ifrån.
Vardagligt – specialiserat - reflekterande och kritiskt. Läraren blir en länk mellan dessa olika språk och kan stötta genom att det finns en tydlig länk mellan de språk eleven använder i vardagen och det språk som används i skolan. Ett sätt att stötta är att med hjälp av talat språk bygga broar mellan det talade vardagsspråket och det skrivna skolspråket.
Gengre – utifrånperspektiv Hur fungerar texten socialt och i vilka sammanhang dyker den upp. Hur är den uppbyggd – vilka kännetecken? Textens grafiska arrangemang ger ledtrådar. T.ex. labrapport, bokrecension, novell, krönika, instruktion m.fl.
Textaktivitet – inifrån Hur är de uppbyggda för att nå sitt syfte? Det sätt skribenten väljer att steg för steg föra läsaren framåt mot textens slutmål. T.ex. Berätta, förklara, beskriva, instruera och ta ställning.
Luke och Freebodys modell Kodnäckande Textdeltagande – skapa mening genom förkunskaper, kulturell förståelse tolka bilder göra inferenser (läsa mellan raderna) -ut från texten Textvändande – läsa och tolka texter i olika genrer i olika situationer - inne i texten Kritiskt granskande – förstå vem som står bakom och hur innehåll och budskap formas beroende på vem som läser. - interaktiv textrörlighet – utifrån och in.