Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl 160912.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Advertisements

Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Vad innebär ett barnperspektiv
Social hänsyn i offentlig upphandling En modell för Göteborgs Stad
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Att upphandla utvärdering
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkomna till en dag om eArkiv
Hur fungerar innovationsupphandling med hänsyn till LOU?
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Upphandling med social hänsyn Processamordning – strategisk destinationsutveckling Utveckling Nordost.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Idéburet Offentligt Partnerskap
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Överenskommelsen inom integrationsområdet
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Attraktiv Hemtjänst Program som pågår
EU-medborgare i Göteborg ”Vi vet att lösningen inte finns hos oss, utan i de länder de kommer ifrån, men nu är de här och vi kan inte gå förbi en människa.
Den offentliga sektorn och idéburna organisationer hand i hand - utvärdering i en tid av partnerskap. Josephine Massie Förvaltningshögskolan.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Den Goda affären Madelene Winbo, Upphandlingschef Region Halland
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Social hänsyn i upphandling Projektledare Jörgen Larzon - en modell för Göteborgs Stad.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Uppdrag Socialt företagande
Skövdemodellen Tillsammans skapar vi vägar till arbete
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
Samverkan med social ekonomi
Norrlandstingen blir Region Norrland - förberedelsearbete
Framtidens välfärdslösning
Hur säkerställs kvalitén i ett system där många olika utförare levererar tjänster? Det ska finnas en koppling mellan det som står i förfrågningsunderlag.
Skövdemodellen Tillsammans skapar vi vägar till arbete
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Inköp i Region Norrbotten
18 januari 2018 Anna Lönnerberg och Johanna Enberg
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Goda arbetsgivarkontakter och meningsfull praktik
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Regionala Vård- och omsorgscollege
Regionala Vård- och omsorgscollege
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Socialt ansvarsfull upphandling
VÄLKOMNA PÅ ERFARENHETS DAGAR FÖR BESTÄLLARNÄTVERK
Win-win när sociala företag gör affärer med andra företag Mona hallström hjorth 21 februari
Gnosjö kommuns styrmodell
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Klimatsmart och hållbar upphandling
Presentationens avskrift:

Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl

Upphandling med social hänsyn och IOP Bakgrund: Varför arbeta med social hänsyn i upphandling? Exempel: Erfarenheter från Göteborg Hur göra: Vägledning till lokal arbetsprocess IOP: Ett sätt att främja idéburna organisationer Frågor och svar Avslut

Nationella upphandlingsstrategin: ”Krav på social hänsyn bör ställas i offentliga upphandlingar när det är möjligt och lämpligt. Sociala hänsyn kan exempelvis innebära att främja möjligheter till anställning för vissa särskilt utsatta grupper, t.ex personer som står långt från arbetsmarknaden”

Nationella upphandlingsstrategin: ”Regeringen eftersträvar att den offentliga sektorn blir bättre på att öka sysselsättningen genom den offentliga upphandlingen”

Nationella upphandlingsstrategin: Hur uppnå målen? ”Er myndighet tar fram interna rutiner där ledningens förväntningar på organisationen om ett socialt ansvarstagande i upphandlingar tydliggörs” ”Er myndighet verkar för att ställa sysselsättningsfrämjande krav i upphandlingar”

Social hänsyn: Hur långt har Sverige kommit? Göteborg: I budget sedan 2012, pilotprojekt , full implementering från 2016 Stockholm: I inköpspolicyn sedan 2015, div. projekt i Järva Örebro: Örebrobostäder och projekt Vivalla Helsingborg: I inköpspolicyn sedan 2014 och budget 2016, lokalvård, grönyte- och fastighetsskötsel Ale: Krav på social hänsyn i upphandling av klottersanering Riksnivå: I nationella upphandlingsstrategin , stöd av Upphandlingsmyndigheten, nya LOU m.m. och mfl…

Göteborg The Bridge: Förstudie i samarbete med Groundwork I budget sedan 2012 och fr.o.m 2014 angivet till 50% av alla tjänsteupphandlingar Pilotprojekt för att arbeta fram en hållbar och gemensam arbetsordning Beslut i KS om full implementering 2016

Leverantörer, näringsliv & social ekonomi Politisk referensgrupp Styrgrupp : Stadsledningskontoret Upphandlingsbolaget Stadsdelsförvaltningarna Sju bolag/förvaltningar Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Fackliga organisationer Arbetsgrupp: Stöd- funktion Stöd- funktion Rekryterings- & målgruppsansvariga organisationer Upphandlande förvaltningar och bolag Göteborg

Över till Göteborgs Stad…

Hur börjar vi lokalt? Steg för steg utifrån de lokala behoven och förutsättningarna

Steg för steg… Behovsanalys: För vem/vilka vill vi använda möjligheterna som upphandling med social hänsyn ger? Vilka är de möjliga målgrupperna? Är de klara för arbetsmarknaden eller krävs rustning? Samhällsintegrerad/utlokaliserad daglig verksamhet? Arbetsträningsplatser?

Steg för steg… Hur vill vi använda verktyget? På vilket sätt? Var/vilka områden? Nivå på kravställande (dialog el. anställningar)? Projekt eller ordinarie del i verksamheten? Lägg projektplan: Definiera urval av upphandlingar/projekt, scanna målgrupperna, lägg processkarta, gör riskanalys

Steg för steg… Involvera: De lokala intressenterna samt partners såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, idéburna organisationer mfl. Skapa styrgrupp: Intressenter och beslutsfattare Skapa referensgrupp: Leverantörer, fackliga etc. Utse ansvarig för koordination och samordning

Steg för steg… Förankra: Den lokala politiken Förankra: Leverantörer, bransch, fack etc. Skapa referensgrupp för dialog

Steg för steg… Uppföljning och spridning av resultat Intern och extern kommunikation: Skapa engagemang och driv

Vad är ett Idéburet Offentligt Partnerskap? IOP är ett partnerskap mellan en eller flera idéburna organisationer (den sociala ekonomin) och den offentliga sektorn. Det är en relativt ny modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt.

En viktig utgångspunkt: Nationella Överenskommelsen mellan regeringen Sveriges kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom det sociala området. Det är inget projekt eller lag utan en avsiktsförklaring

Överenskommelsens kärna: Respekt för att olika organisationer har en värdegrund som människor samlas kring. Överenskommelsen grundas också i att det finns ett egenvärde i att det finns många olika sätt att göra verksamhet på. Överenskommelsen bygger på sex principer: Självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, öppenhet och insyn samt mångfald

IOP IOP skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn är intresserad av. I avtalet bestäms vad partnerskapet gäller, vilken part som ska bidra med vilka resurser, hur länge avtalet ska gälla och så vidare.

IOP Vanligaste modellerna för samverkan mellan offentliga aktörer och idéburna aktörer är normalt föreningsbidrag och upphandlade tjänster

Målet med IOP Möjligheter att för de idéburna att agera som en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen IOP ger möjlighet för båda parter att uppfylla sitt syfte

Når kan man ingå ett IOP? Led i att förverkliga ett politiskt program eller plan där de idéburna särskilt nämns. Bidrar till lokal utveckling Det finns ingen marknad Bägge parter är med och finansierar Verksamheten sker oftast på initiativ från den idéburna organisationen men behöver inte vara så.

IOP: Att tänka på! Verksamheten detaljstyrs inte av kommunen Verksamheten avses att drivas under en längre tid.

Strider IOP mot LOU? Ett IOP kan inte jämställas med upphandlingskontrakt. Det ligger närmare till hands att jämföra med föreningsbidrag som inte är ett köp av tjänst på en marknad utan en kommuns sätt att uppnå politiska mål på det sociala området. Finns ingen anledning att ”marknadifiera”en verksamhet som inte är ute på marknade

Vad säger kommunallagen? Kommunallagen reglerar vad en kommun får göra och inte göra. Kommunal angelägenhet att ha verksamhet inom idrotts - och fritidsområden, folkbildningsområdet och kulturområdet. Enbart i undantagsfall ge stöd till enskilda näringsidkare. Ett IOP ska reglera en verksamhet som i sig är kompetensenlig. Det skall vara ett samarbete mellan en eller flera idéburna organisationer utan vinstintresse och en eller flera offentliga parter. Den avtalade verksamheten ska inte ha ekonomiska drivkrafter och det skall saknas en kommersiell marknad

IOP Låt mig berätta om några exempel på IOP inom det sociala området!!!

Frågor ?