Svensk välfärdsforskning och diskussionen om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer Kenneth Nelson Institutet för social forskning Stockholms universitet

Det finns en omfattande diskussion kring socialpolitikens konsekvenser för fattigdom och ojämlikhet, framförallt inom välfärdsstatsforskningen men också globalt. Det finns dock vissa betydande skillnader när fokus flyttas från västländerna till en utvecklingskontext. Inom välfärdsstatsforskningen brukar man lyfta fram två institutionella faktorer av särskild vikt för en effektiv fattigdomsbekämpning: fördelningsprofilen nivån på de omfördelande resurserna

I en utvecklingskontext har diskussionen kring global fattigdom och socialpolitikens organisering förändrats något under senare år, vilket bland annat gäller Världsbankens hållning i frågan. Från att ganska ensidigt ha förespråkat selektiva åtgärdsprogram som endast riktar in sig på de allra fattigaste familjerna (där bidrag ofta har kopplats till olika motprestationer), betonar Världsbanken numer också betydelsen av bidragsprogram med en mindre tydlig låginkomst- profil, såsom universella bidrag och socialförsäkringar för personer i den informella sektorn. Dock bortser man fortfarande från storleken på de summor som omfördelas. I sin nya strategi för de sociala trygghetssystemen i en utvecklingskontext finns upprepande hänvisningar till programmens fördelningsprofil, men inte någonstans i detta dokument för man en diskussion kring bidrags- och ersättningsnivåerna. Är verkligen socialpolitikens fördelningsprofil viktigare än de summor som faktiskt omfördelas inom systemet?

Positiva värden (+): transfereringar koncentreras till övre halvan av inkomstfördelningen Negativa ( - ) värden: transfereringar koncentreras till nedre halvan av inkomstfördelningen

Slutsatser Den reducerande effekt som de socialpolitiska trygghetssystemens fördelningsprofil har på global fattigdom försvinner då vi tar hänsyn till storleken på de summer som omfördelas. Däremot kvarstår effekten av bidragens och ersättningarnas storlek när vi konstanthåller för programmens fördelningsprofil. En möjlig slutats är att Världsbanken fokuserar på fel aspekt inom de socialpolitiska trygghetssystemen, eller i vart fall avgränsar sin analys av socialpolitiken alltför snävt. I förlängningen kan det också vara viktigt att analysera det samspel som kan finnas mellan programmens fördelningsprofil och ersättningarnas nivå. Gäller här samma mekanismer som har observerats inom välfärdsstatsforskningen.