Gemenskapens socialpsykologi EN FÖRELÄSNING BASERAT PÅ TEORETISKA RESONEMANG OCH REFLEKTIONER

A tt uppleva gemenskap med andra är förmodligen någonting fundamentalt för de flesta människor, om än behovet av gemenskap inte är entydigt på något sätt. S om de sociala varelser vi är vill vi umgås med andra, föra samtal och utbyta tankar, idéer, upplevelser och känslor, och göra saker tillsammans.

G emenskap associerar till att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang där man får och kan ge bekräftelse till människor som man trivs att vara med.

G emenskap kan utlösa sinnebilden av en samvaro fylld av liv, närhet, tillit och värme, men också av en plats där var och en kan uttrycka sina åsikter och uppfattningar och få lov att bråka med andra.

V i behöver ibland känna att vi hör samman med andra människor. En del har behov av att höra till en relativt given gemenskap, medan andra uppskattar möjligheten att kunna lära känna nya människor och att kunna söka upp nya sociala miljöer.

F amiljen är en arena som i många avseenden lägger grunden för individens utveckling av identitet och självbild. Familjen blir en metafor för gemenskap, och kommer att prägla det band individen utvecklar till olika sorters gemenskaper.

T illhörandet blir på så vis central för individens utveckling av sin identitet och person. F amiljen som en ömsom kvävande ömsom krävande social miljö får individen att söka sig till andra gemenskaper för fortsätta sin personliga utveckling och fortsatta växt.

A tt tillhöra en gemenskap är något angeläget och betydelsefullt för de flesta människor, men det kan också vara något problematiskt i vår tid. Det är inte alltid lätt att skapa en fungerande balans mellan de individuella behoven och behoven av gemenskap, något som kan leda till känslor av ambivalens och misströstan.

T ill det kommer att samhället och gemenskaper ständigt förändras, att det finns sociala skillnader mellan grupper och gemenskaper och att grupper ställer särskilda villkor för deltagande. När förhållandet mellan individualitet och gemenskap inte känns tillfredställande, kan individen uppleva rotlöshet, brist på mening och sammanhang, oförmåga att kommunicera med andra och en känsla av att vara fångad i en icke- stimulerande social miljö.

G esellschaft syftar på de formella, hierarkiska, rationella, effektiva, strukturella och de i flera avseende ’affärsmässiga’ sociala förhållningssätten som utvecklas i en livsvärld där konkurrensen och marknaden sätter agendan för kulturen. Tönnis diskurs; Gesellschaft vs Gemeinschaft G emeinschaft utmärkes av den form av gemenskap som individen kan förstå sig på och sympatisera med – där individen är en integrerad del och där relationen till ’det hela’ bygger på tillit och en kännbar trygghet.

N orbert Elias; Interdependent. Teorin hävdar att människan genom utvecklingen av medvetenhet kring; ekonomi, politik, kultur och social mångfald, blir mottaglig för en global världsbild. Individen förstår att hon är beroende av aktörer i omvärlden, vilka på olika sätt påverkar hennes egen livsföring. Behovet av kontinuerliga Influenser bygger på att ’omvärlden’ och marknaden tas emot med öppna armar. Begreppet mode får i sammanhanget en nyckelroll…

D e två begreppen Gemeinschaft och Geselschaft används för att förstå förhållandet mellan människors behov av en gemenskap som utmärks av någorlunda personliga och tillitsfulla relationer å ena sidan och hur människor och gemenskaper står under inflytande av hur människor står under inflytande av affärsmässiga och föränderliga sociala relationer å andra sidan (s.31)

U teblir bekräftelser kan individer drabbas av en närmast narcissistisk konflikt som kan ta sig i uttryck i antingen ett kompensatoriskt sökande efter bekräftelse eller en underlåtelse att söka bekräftelse eftersom detta ändå inte upplevs vara någon idé. (s.41)

K vinnan blev expert på känslor och relationer – och inte minst på att kommunicera dessa. Hon blev således den som såg till att familjen fortgick vara den mest betydelsefulla gemenskapen (s. 44). Familjen blev den oas i vilken individen kunde vila ut och få distans till livet i den turbulenta offentliga sfären (s. 63)

M ännen blev beroende av kvinnans förmåga att vara i kontakt med det känsloliv som förlöstes inom ramen för familjen. Mannen tonade emellertid ner sin emotionella förmåga för därigenom kunna konkurrera i arbetslivet – där det ansågs förnämligt att framstå som strukturerad, effektiv (entreprenör) och slagkraftig, medan kvinnan fortsatte odla och utveckla sin känslomässiga intelligens.

”I efterhand förstår jag att han var överväldigad av allt som höll på att hända runtomkring honom. Hela hans värld var i förändring, och det sista han ville var att också jag skulle förändras. Han behövde komma hem till den flickvän han kände och älskade. Vid den tiden var jag en fast punkt för John; jag gav honom en trygg hamn dit han kunde ta sin tillflykt och vara sig själv. Av alla personer i hans liv var jag den mest oföränderliga, den som inte ställde krav, kritiserade eller gav order, och som älskade honom förbehållslöst” (f.d. flickvän till John Lennon).

G iddens – pure relations En jämställd relation där vardera part har att bidra gemenskapen på lika villkor. Dessvärre riskerar pure relations komma att förvandlas till en ren utbytesteoretisk relation, dvs att parterna väger relationen utefter vad de har ’ut av den’.

M änniskor som har svårt att försörja sig; När det uppstår förändrade klasspositioner och ett samhälleligt behov av ökad mobilitet, kan det bidra till en känsla av rotlöshet och ensamhet bland enskilda i befolkningen. Ett socialt utanförskap kan leda till att behovet av att söka tillhörighet i andra gruppgemenskaper minskar, varpå individen lättare hemfaller åt underkastelse för auktoritära aktörer och system.

A tt vara social i det moderna samhället innebar att individen söker bekräftelse för sin duglighet (ärelystnad) genom arbete. Drivkraften att arbeta för arbetets skull är utmärkande för arbetsnarkomaner.

F ör många i det moderna samhället innebär individualiseringen ett tillstånd av kluvenhet mellan anpassning till det påbjudna måttet av flitighet som anmodas av samhället och viljan att lyssna på sina inre personliga behov. Diskursen i sig kan föda ett motstånd mot den uttalade social disciplin och självdisciplin som följt av moralen att arbeta för arbetets skull – något som till en början de facto förordats av religionen och successivt normaliserats till den grad att det sällan ifrågasätts.

F romm – om inre balans och harmoni. Individen kan finna vägar att uppnå frihetskänsla genom att finna en balans/harmoni mellan; 1.Psykiskt välbefinnande/hälsa 2.Medlemskap i gemenskaper 3.Samhällets inbillade fordringar och krav

F romms utopi Människan behöver i högre grad ingå i en ’självverksamhet’, dvs. utveckla ett fritt och kreativt förhållningssätt till livet där individens skapande och arbete står i förbindelse med hennes personliga och sociala behov och hennes delaktighet i skapandet av ett humanistiskt samhälle. Istället för att individen är till för samhällsekonomin, vilket är fallet i industrisamhället, kan samhället vara till för individen. Därigenom skapas en god balans mellan egna behov och individens samhällsansvar.

E n del menar att människor i vår tid individualiserats så pass att det har blivit svårt att tala om gemenskap i egentlig mening. Individer ingår i relationer till varandra bara om dessa överensstämmer med de egna individuella behoven. Samhället utifrån ett sådant perspektiv är mer eller mindre synonymt med Geselschaft.

S tandardiserad individualitet Den ökade individualismen har märkligt nog skapat en social likriktning. Människor upplever sig ha valmöjligheter, men väljer mer eller mindre omedvetet att anamma ungefär samma upplägg och mål i livet. Konsumtionssamhället kan vara en bidragande orsak. Det utövar ett inflytande på vår personliga konstruktion av identiteten. Med hjälp av produkter och märken utvecklar vi personliga livsstilar – som trots vår vidsträckta valfrihet ofta liknar våra medmänniskors.

K ännetecknande för människan av vår tid är att Vi i högre grad söker oss till nya gemenskaper utifrån emotionella och subjektiva behov. Litteraturen talar i termer av ’upplevelsegemenskaper’. Klassbundna gemenskaper är inte fullt lika dominerande som tidigare i historien.

H ela vår ideologi – den fria företagsamheten, individualiseringen och allt det där – är konkurrensinriktad, och denna attityd vidarebefordras till barnen av föräldrar, lärare och massmedia. Samtidigt pågår en ideologisk omsvängning som gynnat underkastelsen under gruppen, en omsvängning vars avgörande betydelse undanskyms av att de äldre ideologiska mönstren dröjer kvar. Gruppen blir alltings mått: individen har få försvarsmedel som inte gruppen kan krossa (s.67).