Kroppsideal och mode genom tiderna

Människor har i alla tider och samhällen velat uttrycka sin identitet och sin samhällsposition med hjälp av kläder, smink och kroppsspråk. Man har ägnat sig åt sin kropp och sitt utseende; förskönat, dekorerat och förändrat den. Att formulera ett skönhetsideal har i alla tider handlat om ordning och kontroll. Kläder, utseendet har varit och är viktiga för att markera och upprätthålla sin sociala status. Hur viktigt är utseende, mode och uttryck/stil för dig? Tror du att det finns olika krav och förväntningar inom olika grupper i samhället?

Antiken En sund själ i en sund kropp. Den som lyckades behärska och kontrollera sin kropp ansågs också äga en stark själ. Där skönhet ansågs som något gudomligt. Symmetri och proportion Manskroppen var normen Kvinnan och hennes kropp ansågs under antiken vara en ofullbordad människa. Kvinnan kopplades till kroppsliga, jordbundna och passiva; formbar, underlägsen och omoralisk.

Renässansen Antikens skönhetsideal återupptäcktes. Föreställningen om den ideala och matematiskt beräknade kroppen. Da Vinci och proportionsläran. Manskroppen fortfarande norm. Trender, könsnormer och smak verkar ha styrt mer. Skönhetsidealet som rådde för män inom överklassen var puffbyxor och silkesstrumpor. Benen och vaderna tecken på manlig styrka. Kvinnor ses ofta avbildade med platt byst, långsmal kropp och med en rund mage. Både män och kvinnor skulle ha så ljus hy som möjligt. Konstnären Cennino Cenni skrev i sin bok om målarkonsten från 1437 ”Lägg märke till människo-kroppens exakta mått (…) Om kvinnans mått skall jag icke tala, hon har intet fullkomligt mått.” Ur Kroppen, konst vetenskap.

Kläder för män och kvinnor relativt lika trots att viss könsnorm kunde anas. Kläderna signalerade med social roll än kön. Funktion viktigt Könsrelaterade markörer började synas tex. Blygdkapseln & korsetten.

1600-tal Barockens överlastade, pampiga och dramatiska stil genomsyrar både arkitektur och inredning, men också adelns kläd- och livsstil. Kroppsidealet var också stort, runt och kraftigt och motsvarade tidens stilideal. I Sverige, precis som i Europa, på 1600-talet gällde kläderna som statussymbol. Den utgick från samhällets ståndsindelning i adel, präster, borgare och bönder.

1700-tal På 1700-talet var modet främst en ståndsmarkör mer än en könsnorm. Både män och kvinnor, de som hade möjlighet och tillhörde det övre skiktet i samhället, smyckade sig, bar färggranna, dekorerade dräkter i siden och sammet. Ett komplicerat system av sociala ritualer och ett utstuderat rörelsemönster skulle visa på den sociala statusen. Danslärare lärde ut de rätta rörelserna. Det var sociala och ideologiska förändringar i samhället mot slutet av perioden (fr. rev.). Korsetterna försvann tillfälligt ur modet för kvinnorna.

1800-tal Under slutet 1800-talet slog gradvis ett nytt synsätt på könen igenom som motsatser och biologiskt olika. Innan dess hade den sociala hierarkin varit viktigare än de biologiska skillnaderna. Den manliga kostymen dyker upp och färgskalan för mannen begränsas till mörka färger Färgen blir genusladdad. Massproduktionen gjorde det möjligt till en större konsumtion för fler antal människor. Gamla statussymboler blev tillgängliga för en större grupp.

1900-tal Framhävde kroppslig olikhet mellan könen Människor hade en garderob, kläder för olika tillfällen Kläder inte bara status utan även identitet Idag mer lika kläder mellan kön – dock skillnader i snitt. Könsöverskridande rebeller provocerar (Lasse-Maja, Bowie, Morrissey. Dock redan Jeanne d´arc) ”Fast food-fashion”

Kommande veckor ska vi djupdyka i detta spännande tema. All information hittar ni på följande portal: