Elever skriver. Att läsa och skriva utvecklas parallellt. När vi läser lär vi oss att packa upp innehållet i en text för att förstå vad den som skrivit.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Examensmål SA SA Kreativ? Aktiv? Nyfiken?.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
”DU KAN ENDAST BLI BÄTTRE PÅ ATT SKRIVA GENOM ATT FAKTISKT SKRIVA” Doris Lessing – Nobelpristagare 2008.
Mål och betygskriterier
En reviderad läroplan för förskolan
HÖRA LÄSA MÅL KURS C SKRIVA PRATA.
Nationellt prov Sv1.
Centrala innehåll och kunskapskrav
The big 5 1.
Svenska p Svenska p.
Lokal Pedagogisk Planering
Lättläst på webben Mittuniversitet 2 och 23 april 2007
© Steve Wretman & Helena Moreau
SVENSKA.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Bedömning Strategi 2 Tillfälle 4 1 Att ta fram belägg för elevers prestationer Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och.
Lässtrategier Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Lässtrategier är riktade handlingar som utförs medvetet.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Skriva.
Reportage En journalistisk text som på nära håll beskriver människor, platser, händelser och företeelser Journalisten måste ut i verkligheten för att.
Litteratur.
Utveckla skrivandet.
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Personligt brev.
Retoriska arbetsprocessen
Att referera och ange källa!
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Exempel på skriftligt omdöme
Olika texter du behöver känna till
Att referera och ange källa!
ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna.
LYSSNA TALA LÄSA SKRIVA SpråkUtvecklande Arbetssätt i teknik Linda Lindkvist
SUA – Skriva.
Studenters skrivkompetens – Vilka bedömningsvägar är rimliga? Ett erfarenhetsutbyte mellan två lärosäten.
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Skrivkompetens i styrdokument och undervisning
Läslyft – läskompetens i styrdokument och undervisning.
Språkbruk och språkliga variationer i svenska Kurs 11 SA1U Susanne Schmitt Neth Lektion i svenska som andra språk Tidsåtgång 80 minuter.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Informerande tal Syftet med ett.
Elever läser. Luke och Freebody Kodknäckande praktiken – förstå samband mellan talade ljud och skrivna symboler. Textdeltagande – semantisk förståelse,
Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering, skrivande och bearbetning.
Att ordna utbildning för designers och behandlare i SoB Ett exempel på hur det kan gå till, tips och reflektioner KRISTINA MORÉN VERKSAMHETSUTVECKLARE.
Hur kan eleverna få stöd för att utveckla sin läskompetens.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Textcollage Arbetsområde i svenska under hösten.
4 processer att behärska:
Välkommen till svenska 1
Svenska som andraspråk 3
Instruerande text.
Att skriva en resonerande text
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
Att läsa mellan raderna
Vad vi behöver när vi kunskapar
Svenska – skriva berättelser
Argumenterande tal i en np-version
TVÅ STJÄRNOR OCH EN ÖNSKAN
Föreläsning Svenska II
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Argumenterande text.
Föräldramöte VT- 17 Välkomna!.
Texttyper Återberättande, beskrivande, instruerande, berättande, argumenterande och förklarande © Vikarielärare.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Studieverkstaden Akademiskt skrivande Presentationsteknik Studieteknik
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Elever skriver

Att läsa och skriva utvecklas parallellt. När vi läser lär vi oss att packa upp innehållet i en text för att förstå vad den som skrivit texten vill förmedla. När vi skriver behöver vi kunna packa in innehållet i olika format beroende på vad vi skriver och vad vi vill förmedla och till vem. Olika genrer och textaktiviteter.

Tekniken – hur man skriver, stavar m.m. behöver automatiseras för att skribenten ska få kognitiva resurser kvar till att planera innehåll, tänka på mottagare och hålla en röd tråd i huvudet. Läskompetens och skrivkompetens går ofta hand i hand och kräver mycket övning. Läraren behöver ofta modellera. För de som av olika anledningar har svårigheter med att automatisera tekniken kan det vara till stor hjälp med kompensatoriska hjälpmedel.

När vi skriver måste vi försöka förutse hur läsaren av vår text kan tänkas reagera, vad som kan vara svårt att förstå o.s.v. Vi förväntas vara mer exakta än när vi talar. Att lära sig att producera språk utan att mottagaren är närvarande kan vara det svåraste en nybörjarskribent står inför.

Tankeberättande – I början skriver barnet en mening i taget. Och sen, och sen och sen Text och tankeomvandlare – har ett klart mål med sitt skrivande och det finns ett samspel mellan skrivande, tänkande och lärande. Kunskapsskapare – är den typen av skrivande som utvecklar ny kunskap.

Lärare besitter kunskap om ämnestypiska texter. Den är så självklar att den kan bli till tyst kunskap. Den kan behöva synliggöras för oss själva och för eleverna. Generell skrivkompetens – beskriva, förklara och resonera. Ämnesspecifik skrivkompetens

Analysera skrivsituationen Vad ska vi skriva Vem är mottagare Hur ska vi forma texten Vi har med oss kunskap från liknande situationer. Väcka förkunskaper

Skrivprocessens delar Innehåll Textplanering Formulering Granskning Redigering Skrivningen är rekursiv vilket innebär att dessa moment återkommer flera gånger under skrivandets gång.

Lokalt fokus - textens form, stavning, textbindning m.m. Så att texten blir läsvänlig. Globalt fokus – val av genre, textens övergripande tematik och struktur. Vad vi vill förmedla.

Processkrivande Förberedelsefas Skrivfas Bearbetningsfas Tekniker för att skapa, bearbeta och strukturera innehåll introducerades av läraren, liksom olika sätt att arbeta med respons och bearbetning.

Genreskrivande Fokus att lära elever att skriva olika slags texter. Berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Man läser texter inom den aktuella genren och skriver sedan gemensamt innan elever skriver i par eller på egen hand.

Respons Eleven behöver veta vilka förväntningar som finns på texten innan processen påbörjas. Respons ska ge eleven svar på följande Vad är målet? Hur har jag gjort det? Vad ska jag göra för att bli bättre? Fokusera på det som är bra i texten.

Elevrespons Som skribent är man alltid sårbar det är viktigt att prata om det innan man påbörjar övningen Responsen ska alltid vara förberedd, ange tydligt vad man ska ta fasta på i texten. Utgå gärna från en specifik fråga. Viktigt att det blir balans mellan det man lyfter och det man ger förslag på ska förbättras i texten. Läraren kan visa först hur det kan gå till. Hur man kan uttrycka sig.