Enskilda människors religiositet Varför blir man som man blir? Miljö, DNA, eller enskilda händelser? Varför blev just du såsom du är? Varför gjorde just du de valen du gjorde? 1.Hur uppfattar du dig 2.Hur uppfattar andra dig Hur kan man isf förstå religiösa människor? Det finns 4 religionssociologiska förklaringar: 1.Deprivationsteorin 2.Socialiseringsteorin 3.Teorin om rationella val 4.Teorin om sökande efter mening och tillhörigheter

1. Deprivationsteorin Religionen ger tröst eller kompensation i situationer där människor är depriverade. Karl Marx menade att religion är en alienation från det vi verkligen borde göra. Idén är att vi engagerar oss religiöst när vi har det dåligt på något sätt. Ekonomisk deprivation – fattig. Social deprivation – socialt utanför om man inte följer normen. Organisk deprivation – exempelvis sjukdommar. Etisk deprivation – konflikt mellan mitt och samhällets värdesystem. Psykisk deprivation – t.ex. psykisk hälsa. Existentiell deprivation – livsfrågor. Absolut och relativ deprivation – den subjektiva bedömningen avgör relativ d.

2. Deprivationsteorin Deprivationskompensation sker genom världslig eller religiös natur. Om deprivation kan mätas genom kyrkotillhörighet – vilket kön är mest representerat i kyrkan? På så vis är teorin en svaghet för medelklass är i majoritet och fler kvinnor borde inte saknar något än vad männen gör. Däremot har man upptäckt att många kyrkodeltagare går i kyrkan pga av existentiell oro. Visst stöd finns allstå.

Socialisationsteorin Människor blir religiösa därför att de omärkligt vänjer sig vid det: Uppfostran? R Lär sig hur hen ska uppfattas. Formell/informell socialisation – starka, svaga sanktioner (belöning, bestraffning). Staten är formell. Familjen är informell (t.ex. ett barn vänder sig emot sina föräldrars tro). Primärsocialisation (familjen de första barnaåren) och sekundärsocialisation (skola, arbete m.m.) Kritik: Socialisering behöver inte bara positiv det finns också negativ konformitet som tvång. Och att socialisationsteorin sätter ett för högt värde på människan som social. Bara för att vi ser en rollmodell är inte samma sak som att kopiera och internalisera den. Fördelen med teorin är att den kan förklara religiositet på ett ganska enkelt sätt. Etnicitet, nationalism eller religion skulle kunna vara goda exempel på socialisation.

Rational Choice Människan är rationell och klok, liksom konsumenten är klok på marknaden. Man kalkylerar kostnad mot effekten som något kan vara värt: ”tjänar jag på detta?” Finns det fördelar med att vara religiös? I USA? i Sverige? Kritik: kan alla väga en kostnadskalkyl i alla situationer, gör man det inte av andra anledningar? En del menar att Rational Choice mer beskriver mäns värld än kvinnors. Då kvinnor skulle vara mer inriktade på ansvar och omsorg för andra. En modell för mer kapitalistiska samhällen än andra samhällen.

Jakt på mening Man ställer upp mål som man finner meningsfulla. Människan är ingen maskin utan svarar på impulser från omgivningen. Man vill veta motiven bakom valen man gör. Weber om handlingar: 1.Den traditionella handlingen – styrd av skick och bruk. 2.Affektiva handlingen – känslor. 3.Värderationell handling – värderingsmässiga ideal (moral). 4.Teknisk rationella handlingen – mål och medel väljs rationellt. Sekulariseringsteorin menar att religioner i mindre utsträckning har erbjudit människor meningsfullhet men att religionen fortfarande har en roll att spela visar undersökningar. Kritik: finns argument mot teorin som menar att denna teori lägger för stort fokus på religioner som intellektuella, då inte religionen egentligen behöver bidra med mening överhuvudtaget.