Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om människosyn och etik
Advertisements

En utbildningssatsning i samproduktion mellan
JGL – Jämställdhet Göra Lära
Utredningen om män och jämställdhet
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Vänsterskolan Feminism 1.
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Kulturell och ideologisk jämförelse
Hot, våld och förtryck i heders namn
Aktör / Struktur.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Mellanchefen en maktpotential
Att jämföra två klassiker
Feminism Grundläggande antaganden:
Liberalism Individens frihet! Alla är olika. Marknadsekonomi.
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
Kvinnors och mäns synpunkter i medborgardeltagandet - ur ett genusperspektiv Anita Larsson Stadsbyggnadsdagar 2009.
Att arbeta praktiskt.
”Genus och miljö” Manligt och Kvinnligt Kultur och Natur
Vad är identitet?.
Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
Ta ställning och handla!
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering
Lagar och överenskommelser
Jämställdhetspolitiken
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Genusanalys Kraftsamling
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Forum för genusvetenskap
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Feminismen.
Ideologier.
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Vad är identitet?.
Genus Manligt & kvinnligt.
Genus – det konstruerade könet
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
DigIT Workshop 3 De “horisontella principerna”  Jämställdhet  Tillgänglighet  Likabehandling.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Leder etnisk mångfald till kontakt eller konflikt? Andrej Kokkonen.
Jämställdhet Vad är det?.
Genus och religion.
Jämställdhet Vad är det?.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Internationella relationer
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Sociologi Introduktion.
Kommunikation och information
Samhället och individen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september 2017 Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet.
Genus/sexualitet.
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Religion.
Individ och Identitet.
Presentationens avskrift:

Genus

Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml Gå in på ovanstående länk för uppdaterad information om hur män och kvinnor framställs inom media Män och kvinnor framställs inte likadant utan är ett resultat av hur samhället ser på könsroller Ett ojämställt medieinnehåll bekräftar en maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas.

Könsstereotyper kvinnor och män ses som två motsatser som kompletterar varandra. Kvinnor mer förknippade med den privata sfären, medan män i större utsträckning kopplats ihop med den offentliga sfären. Kvinnlighet har förknippats med kropp, känsla och natur, medan manlighet förknippats med förnuft, rationalitet och kultur. Det har skapat en stereotyp uppfattning av män som starka, kompetenta och passande för rollen som exempelvis ledare. Kvinnor har i stället presenterats som svaga och känslostyrda eller som sexobjekt.

Hur påverkas vi? Pojkar och flickor väljer olika utbildningar Män och kvinnor väljer olika yrken. Andelen kvinnor mycket högre i vård- och omsorgsyrken, medan män är överrepresenterade i hantverksyrken Olika fritidsintressen – typiskt kvinnliga intressen: sömnad, trädgård, matlagning, medan för män är jakt, sport och motor vanligt Investerar olika mycket i familj och sociala relationer. Kvinnor tar oftast större ansvar för relationer med barn, släkt och bekanta

Jämställdhet/jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet: avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

Kvantitativ/kvalitativ jämställdhet Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet från statistiska centralbyrån Läs om lön s Läs om utbildning s.28 Läs om kriminalitet s.84, s.88 statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad- information/?publobjid= statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad- information/?publobjid=22161

Feminism I och med genus som socialt skapat kön, ifrågasätter man könsroller – vad är manligt och kvinnligt och måste det vara så här? Varför skapa om könsroller – våra könsroller skapas av samhällsstrukturen som också innebär ojämlikheter mellan könen Ojämlikhet finns – aldrig haft en kvinnlig statsminister, kvinnor tjänar i snitt mindre än män, kvinnor gör mer av hushållssysslorna i hemmet, kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män Detta försöker feminism arbeta med – ojämlikhet och orättvisor mellan könen skall motverkas och att en persons könstillhörighet ska inte påverka vilka möjligheter man har att påverka ens liv.

Feminism Patriarkatet – ”fadersvälde”, ett begrepp som beskriver den manliga dominans som präglar samhället, tex av tradition mannen familjens överhuvud och den som har ansvaret för det fysiska arbetet, kvinnan underordna sig mannen dominans. En följd av patriarkatet är den manliga normen. Systemet finns kvar i strukturen Den manliga normen – när forskning inom medicin till större delen sker på manliga kroppar (trots att kropparna skiljer sig åt) – innebär att kvinnor behandlas utefter en manlig kropp. Har ersatts med genusordning eller genussystem – formar våra liv Grundbult i västerländskt tänkande – skapa kvinnligt och manligt utifrån ett tänkande i motsatser, kvinnor är det som män inte är och vise versa Vissa roller och arbeten lämpliga för kvinnor och vissa för män och detta leder till olika lön och olika status, så har de kulturella föreställningarna bidragit till att upprätthålla en viss maktordning mellan könen. Uppfattningen hur en rättvisare fördelning ska uppnås skiljer sig åt men gemensamt är eftersträvan av jämställdhet

Särartsfeminism Män och kvinnor är biologiskt olika och är lämpade till olika sysslor, men att de ändå har rätt till samma status – rollerna skall vara jämlika. Påminner om ett funktionalistiskt synsätt – allt har sin funktion inklusive kvinnor och mäns arbetsfördelning Särartsfeminismen menar alltså att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Likhetsfeminism Betonar mer det social könet – de flesta skillnader mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Istället är män och kvinnor är i grunden lika och bör kunna ägna sig åt samma saker Här betonas genus istället för biologiskt kön. Ifrågasätta skillnaderna mellan könen – skillnaderna är socialt konstruerade och bygger på en bild framtagen av ett samhälle byggt på patriarkal struktur – kvinnligt ligger i underordnad position. Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män.

Könsdiskriminering – att bli diskriminerad på grund av sitt kön, tex inte bli anställd på grund av att en kvinna riskerar att bli gravid och måste vara mammaledig.