Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB ”Hemmasittare och vägen tillbaka”
Är skolan viktig?
Social rapport 2010, kap 7 Skolan är en skyddsfaktor! Betyg från grundskolan enskilt viktigaste faktorn - Gäller alla Inga/låga/ofullständiga betyg från åk 9, starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem. Ju tidigare avbrott i utbildningen desto större riskfaktor Skolprestationer är en variabel riskfaktor – det går att göra något åt. källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung mfl
Hur stort är problemet? Vi vet inte! Men ca 13% av svenska elever misslyckas i skolan Nationell kartläggning genomförs nu Två tidigare kartläggningar av skolverket – inte fullständiga ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/2007 Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Skolorna saknade rutiner för närvarokontroll
Vad kännetecknar hemmasittare? Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag Frånvaron är ofta känd av föräldrarna Ingen kriminalitet, missbruk e.d. Eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov Eleven har en önskan om att gå i skolan Eleven har svårt att själv bryta sin situation Eleven kan uppleva skolan som meningslös eller svårt att begripa syftet med lektioner/övningar
”Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit” Tvång är ingen bra metod
Insatser på flera nivåer Specialist- nivå Förstärkt nivå Generell nivå
2 miljoner elever i Sverige 2-3% 20-30% behöver särskilt stöd Alla elever behöver en bra skola
Allians
Vad leder till förändring? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians Gemensamma mål Metod Barn gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?
Hur främjar vi närvaron i skolan? Tidig upptäckt är A och O! Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks En elevhälsa som hjälper vuxna på skolan att anpassa undervisningen efter allas behov Att arbeta för goda relationer mellan lärare-elev. Att förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hindren tar över finns det bra hjälp att få
Skolan som första linjen? Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Giltig och ogiltig frånvaro. Vad har vi för gräns för frånvaro och vad gör vi då? Ha rutiner för möten. Vem sammankallar, vilka deltar, roller, agenda, dokumentation/beslut, uppföljning Kartlägg - Att tillsammans med elev och föräldrar undersöka orsak till frånvaron Ta hjälp från och samarbeta med andra, t ex socialtjänst, BUP Lägg extra krut på de i riskzon, strategier, checka in och ut hos någon
Hur upptäcker vi dem i tid?
Exempel på tidiga tecken Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t ex många sjukanmälningar Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda Minskat umgänge med kompisar Svårigheter med övergångar Social oro Svårigheter efter helger, lov
En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker
Att kartlägga skolfrånvaro Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta, ge förslag på åtgärder
Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara -Beteendeklasser/Specifika beteenden
Skolfrånvarobeteenden Beteenden som leder bort från målet ökad skolnärvaro Konflikter hemma på morgonen Vara vaken på natten Att avstå tidigare aktiviteter och intressen
Skolnärvarobeteenden Beteenden som leder mot målet ökad skolnärvaro Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Packa väskan inför skoldag Ha kontakt med klasskompisar
Att undersöka tillsammans med skolan Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt, raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat
Individfaktorer Önskan om att gå i skolan? Vad gör eleven när hen inte är i skolan Fysiska symtom som påverkar närvaron Psykiatriska diagnoser Utvecklingshistorik Kognitiv förmåga, perceptionsavvikelser Sociala färdigheter, kompisar Tidigare insatser och resultat
Förbered eleven -vad ska vi göra -när/hur länge -varför -vad händer sen? Hitta sätt som passar eleven att kommunicera Gör upp samtalsregler Intressera dig för det eleven gör Validera
Exempel på frågor att ställa till eleven Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det vart för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något du gillar i skolan?
Familjefaktorer Familjeklimat Hur hanterar fld elevens problematik, hur påverkas de? Påverkan på resten av familjen Hur ser fld på eleven frånvaro Hereditet Föräldrarnas möjlighet till delaktighet Finns någon händelse som påverkat problemet Tidigare insatser och resultat
Orsaker och vidmakthållande faktorer som kan framkomma under kartläggningsfasen SKOLFRÅNVARO Specifik händelse,tex i familjen eller i skolan Psykiatriska svårigheter Neuropsykiatri Skolsituationen Föräldrarnas förmåga/eget mående Skärmtid
För skolan Ökad kunskap om problematiken och hur behandlingsinterventioner kan implementeras i skolmiljö Planering för ökad närvaro, pedagogiskt, bemötande, andra elever Bör finnas en tydlig plan när eleven återvänder till skolan och den ska följas Göra anpassningar om behov finns Ta ansvar för samarbete med föräldrar Veckovisa uppföljningar/avstämningar till en början. Hjälpas åt med planering framåt.
Andra publikationer och kommande studier Friberg, Karlberg, Lax, Palmér, Hemmasittare och vägen tillbaka –Insatser vid långvarig skolfrånvaro (2015). Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro – KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010) Gren Landell, Orolig och blyg i skolan (2014) Regeringsuppdrag, Malin Gren Landell ska vara klar under ht- 16 Martin Forster – ”Fem gånger mer kärlek, Jag törs inte men gör det ändå” Ross W Greene – ”Vilse i skolan, explosiva barn” Någon bok om lågaffektivt bemötande