Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB 070-7307002.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Arbetsterapi i skolan.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Arbetsplan för skolbiblioteket
Planering.
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Bertil Almgren.
Hej och välkomna!.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Ökad skolnärvaro- vårt förbättringsområde
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Elevsociala team.
Hälsokällan Möter du hemmasittare? 26 nov 2014
Läroplansträff fritidshem
Magelungen Hemmasittarprogram
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Ia Sundberg Lax Robert Palmér Socialpedagog
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Gemensam handlingsplan för grundskolan; skolår 7–9 vid elevs ogiltiga eller långa frånvaro Ökad likvärdighet.
Skolnärvaro Västra Hisingen Sektor utbildning HT 2015
Hur du hittar elevernas styrkor
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Arbetsterapi i skolan.
Hemmasittare Ia Sundberg-Lax, Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Kunskap i kombination med Trygghet, Delaktighet & Ansvar Grimstaskolan, Grymsta skolan.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Hemmasittare Peter Friberg, leg. psykolog.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Skolinspektionen i Almedalen 2017
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.
Presentation av tjänst
Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Ny Remissrutin till BUP
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Presentation av tjänst
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB ”Hemmasittare och vägen tillbaka”

Är skolan viktig?

Social rapport 2010, kap 7 Skolan är en skyddsfaktor! Betyg från grundskolan enskilt viktigaste faktorn - Gäller alla Inga/låga/ofullständiga betyg från åk 9, starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem. Ju tidigare avbrott i utbildningen desto större riskfaktor Skolprestationer är en variabel riskfaktor – det går att göra något åt. källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung mfl

Hur stort är problemet? Vi vet inte! Men ca 13% av svenska elever misslyckas i skolan Nationell kartläggning genomförs nu Två tidigare kartläggningar av skolverket – inte fullständiga ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/2007 Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Skolorna saknade rutiner för närvarokontroll

Vad kännetecknar hemmasittare? Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag Frånvaron är ofta känd av föräldrarna Ingen kriminalitet, missbruk e.d. Eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov Eleven har en önskan om att gå i skolan Eleven har svårt att själv bryta sin situation Eleven kan uppleva skolan som meningslös eller svårt att begripa syftet med lektioner/övningar

”Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit” Tvång är ingen bra metod

Insatser på flera nivåer Specialist- nivå Förstärkt nivå Generell nivå

2 miljoner elever i Sverige 2-3% 20-30% behöver särskilt stöd Alla elever behöver en bra skola

Allians

Vad leder till förändring? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians Gemensamma mål Metod Barn gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?

Hur främjar vi närvaron i skolan? Tidig upptäckt är A och O! Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks En elevhälsa som hjälper vuxna på skolan att anpassa undervisningen efter allas behov Att arbeta för goda relationer mellan lärare-elev. Att förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hindren tar över finns det bra hjälp att få

Skolan som första linjen? Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Giltig och ogiltig frånvaro. Vad har vi för gräns för frånvaro och vad gör vi då? Ha rutiner för möten. Vem sammankallar, vilka deltar, roller, agenda, dokumentation/beslut, uppföljning Kartlägg - Att tillsammans med elev och föräldrar undersöka orsak till frånvaron Ta hjälp från och samarbeta med andra, t ex socialtjänst, BUP Lägg extra krut på de i riskzon, strategier, checka in och ut hos någon

Hur upptäcker vi dem i tid?

Exempel på tidiga tecken Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t ex många sjukanmälningar Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda Minskat umgänge med kompisar Svårigheter med övergångar Social oro Svårigheter efter helger, lov

En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker

Att kartlägga skolfrånvaro Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta, ge förslag på åtgärder

Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara -Beteendeklasser/Specifika beteenden

Skolfrånvarobeteenden Beteenden som leder bort från målet ökad skolnärvaro Konflikter hemma på morgonen Vara vaken på natten Att avstå tidigare aktiviteter och intressen

Skolnärvarobeteenden Beteenden som leder mot målet ökad skolnärvaro Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Packa väskan inför skoldag Ha kontakt med klasskompisar

Att undersöka tillsammans med skolan Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt, raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat

Individfaktorer Önskan om att gå i skolan? Vad gör eleven när hen inte är i skolan Fysiska symtom som påverkar närvaron Psykiatriska diagnoser Utvecklingshistorik Kognitiv förmåga, perceptionsavvikelser Sociala färdigheter, kompisar Tidigare insatser och resultat

Förbered eleven -vad ska vi göra -när/hur länge -varför -vad händer sen? Hitta sätt som passar eleven att kommunicera Gör upp samtalsregler Intressera dig för det eleven gör Validera

Exempel på frågor att ställa till eleven Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det vart för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något du gillar i skolan?

Familjefaktorer Familjeklimat Hur hanterar fld elevens problematik, hur påverkas de? Påverkan på resten av familjen Hur ser fld på eleven frånvaro Hereditet Föräldrarnas möjlighet till delaktighet Finns någon händelse som påverkat problemet Tidigare insatser och resultat

Orsaker och vidmakthållande faktorer som kan framkomma under kartläggningsfasen SKOLFRÅNVARO Specifik händelse,tex i familjen eller i skolan Psykiatriska svårigheter Neuropsykiatri Skolsituationen Föräldrarnas förmåga/eget mående Skärmtid

För skolan Ökad kunskap om problematiken och hur behandlingsinterventioner kan implementeras i skolmiljö Planering för ökad närvaro, pedagogiskt, bemötande, andra elever Bör finnas en tydlig plan när eleven återvänder till skolan och den ska följas Göra anpassningar om behov finns Ta ansvar för samarbete med föräldrar Veckovisa uppföljningar/avstämningar till en början. Hjälpas åt med planering framåt.

Andra publikationer och kommande studier  Friberg, Karlberg, Lax, Palmér, Hemmasittare och vägen tillbaka –Insatser vid långvarig skolfrånvaro (2015).  Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro – KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010)  Gren Landell, Orolig och blyg i skolan (2014)  Regeringsuppdrag, Malin Gren Landell ska vara klar under ht- 16  Martin Forster – ”Fem gånger mer kärlek, Jag törs inte men gör det ändå”  Ross W Greene – ”Vilse i skolan, explosiva barn”  Någon bok om lågaffektivt bemötande