Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Advertisements

EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Kompetenscentrum för flerspråkighet Interkulturellt perspektiv Med nyanlända barn och elever i fokus.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa.
Projekt ”samsjuklighet” Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Redovisning Case november 2015.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Länsgemensam ledning i samverkan
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Kortsiktig /Långsiktig effekt
BarnSam Barn- och utbildningsförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen.
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Påverkansanalys Version 2 mars 2017
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Delregionaltmöte Nordväst
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
9...
Barn och ungas delaktighet
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Uppdrag Psykisk hälsa – hur skulle vi vilja ha det
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Medarbetarenkäten december 2018.
Jan Persson och Elin Ring

Avdelningen för vård och omsorg
Nationell Patient Översikt
Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa 2014 (PRIO) - lägesrapport GRUNDKRAV Grundkrav 1: Överenskommelse om samarbete och upprättande.
Brukarrevision för kvalitet i framtiden
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Systematiskt kvalitetsarbete
Länsgemensamt inriktningsdokument för integrerade verksamheter inom området psykisk ohälsa, missbruk och beroende Handlingsplan Psykisk Hälsa.
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Elevhälsa nytt begrepp i skollagen
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Utredning för vårdkedjan förvärvade hjärnskador
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Samordnad individuell plan (SIP)
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Länsgemensam ledning i samverkan
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Länsstyrgruppen Uppdrag och organisering
Rapport från Temagrupp Psykiatri
PSS och framtiden… ”Hur vill vi ha´t?”
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Samordnad utveckling för god och nära vård
Samverkan Barn och unga
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Projektledare Ann-Sofi Medin
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård
Projektplan: Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015

Skaraborgs Sjukhus Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Social tjänst Skola Hälso och sjukvård Föräldrar Socialtjänst Trygga och goda uppväxtförhållanden Skolan Lärande och utveckling Hälso- och sjukvård Sjukdomar och skador, somatiskt och psykiatriskt

Skaraborgs Sjukhus Samverkan är en förutsättning men… ..samverkan är svårt ..det behövs en tydlig ledning och styrning ..möten ska ha ett tydligt syfte och vara tidsbestämda ..alla kallade parter måste komma ..det måste finnas en samsyn över syftet med samverkan

Skaraborgs Sjukhus Men… om alla följer de överenskomna riktlinjerna och de rutiner som är framtagna finns absolut möjlighet att få effektivare och en mer meningsfull samverkan som underlättar arbetet för att ge barn och unga en bättre hälsa.

Skaraborgs Sjukhus Projektets utgångspunkt ”Koordinatorn ska i samarbete med utvecklingsledaren för barn och unga ge lokala samverkansgrupper ett anpassat stöd för att identifiera förbättringsområden och formalisera handlingsplan för det långsiktigt lokala samarbetet kring målgruppen barn och unga.”

Skaraborgs Sjukhus Utvecklingsområden för det fortsatta arbetet

Skaraborgs Sjukhus Lokal samverkan Ett problem har varit att få alla motiverade att komma till samverkansmöten både individuella möten och för den lokala gruppen. En överenskommen struktur Grunddeltagande från förskola/skola/fritidshem, socialtjänst, fritid (fritidsgård) och primärvård (första linjen) Specialistsjukvården deltar utifrån en särskild rutin

Skaraborgs Sjukhus Överenskommelse för lokal samverkan Mall är framtagen tillsammans med de lokala koordinatörerna Arbetet leds av en lokal koordinator I mallen tydliggörs hur organisationen ska/kan se ut på lokal nivå, vilka parter som ingår i det lokala arbetet samt syftet med den lokala gruppen BUP och HAB deltar en gång per år i den lokala gruppen Specialistsjukvården deltar enligt särskild rutin i de individuella mötena

Skaraborgs Sjukhus Medverkan från specialistsjukvården vid individuella möten 1. Generell kompetens från specialistsjukvården efterfrågas 2. Vårdbegäran/remiss finns insänt 3. Barnet/eleven är känd hos specialistsjukvården Allt finns på Vårdsamverkans hemsida Skaraborg/NyaVardsamverkanSkaraborg/

Skaraborgs Sjukhus Processkarta, beskrivning av den sk Första linjen.  En processkarta för samverkansprocessen mellan de olika parterna i Vårdsamverkan är framtagen  Processkartan ska förutom samverkansprocessen visa varje inblandad parts uppdrag och ansvar

Skaraborgs Sjukhus Första linjen Definitionen av första linjen är inte reglerad i lag och det saknas nationella riktlinjer och vägledning. Detta medför olika tolkningar av vem som bär ansvaret, vilken som är målgruppen och vilka insatser som bör finnas tillgängliga. Målgruppen faller inte tydligt inom någon verksamhets eller huvudmans ansvar. Psykisk ohälsa hos barn och unga kan bero på många olika saker och det kan krävas olika typer av insatser för att komma tillrätta med problemet. Det kan finnas olika faktorer hos barnet själv och dess omgivning som är orsak till ohälsan som även har betydelse för vilken hjälp ett barn behöver. Både orsaker och insatser kan utgå ifrån medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska utgångspunkter.

Skaraborgs Sjukhus Kan vi blunda för oklarheterna? För att klara av att tidigt upptäcka och erbjuda insatser, som är lätta att komma i kontakt med och lätta att besöka, samt att kunna erbjuda insatser med hög kvalitet krävs en struktur på vem som gör vad. Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som uppmärksammats/söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. I detta dokument tolka

Skaraborgs Sjukhus I toppen finns specialistinsatser som riktar sig till en mindre grupp barn och unga som behöver mer specialiserad hjälp, till exempel av socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Denna instans är för de allra flesta tillstånd, inte den första instans som barn och familjer vänder sig till Mitt emellan dessa nivåer finns första linjen. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa. Den ska också kunna identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till rätt instans I pyramidens bas finns de generella insatser som erbjuds alla barn, till exempel skola, förskola, besök på barnavårdscentral och hälsosamtal i elevhälsan. Dessa insatser är framförallt förebyggande till sin natur.

Skaraborgs Sjukhus Övriga utvecklingsområden Informationsmöten i kommunerna och regionala verksamheter om VästBus och SIP Hjälp att kunna delta i gemensamma utvecklingsarbeten t ex ansökan om sociala investeringsmedel Utbildning av nätverksmötesledare Tydligare hemsida för Vårdsamverkan och koppling till VästBus ”Kontaktpersoner” i varje verksamhet Introduktion av ny personal Implementering på arbetsplatser inom verksamheter som arbetar med barn och unga, av respektive chef

Skaraborgs Sjukhus Resultat av projektet, har målen uppnåtts? Inte helt, mycket har kommit igång men den svåra implementeringen återstår. De lokala koordinatörerna är i stort sett nöjda med det stöd de fått under året (en 4:a på en 5-gradig skala) De lokala grupperna behöver fortsatt stöd och hjälp både av sina chefer och av utvecklingsledaren för Vårdsamverkans barn och unga

Skaraborgs Sjukhus Ytterligare information och stöd Kontakta Jessica Ek Utvecklingsledare Barn och unga Socialtjänst/Vårdsamverkan Mobil: