Rehabiliteringsrådet Rehabiliteringsrådet – hur ska rehabiliteringen utformas och utföras? Seminarium Svenskt Näringsliv 27 OKTOBER 2010 Vägar från sjukförsäkring till arbete Professor em. Åke Nygren Ordförande i regeringens rehabiliteringsråd

Rehabiliteringsrådet Verksamheter som är ämnade att förbättra hälsan och minska ohälsan Prevention Medicinsk behandling Medicinsk rehabilitering Arbetsplats inriktad rehabilitering Social rehabilitering

Rehabiliteringsrådet Verksamheter som är ämnade att förbättra hälsan och minska ohälsan Prevention Medicinsk behandling Medicinsk rehabilitering Arbetsplats inriktad rehabilitering Social rehabilitering

Rehabiliteringsrådet Rehabiliteringsrådets uppdrag Lämna förslag till hur rehabiliteringen i sjukskrivningsprocessen kan förbättras Lämna förslag till hur en fortsatt rehabiliteringsgaranti ska utformas efter 2010 Stötta och bistå regeringen med koppling till rehabiliteringsområdet

Rehabiliteringsrådet Arbetsmetod 1. Samråd med myndigheter och organisationer 2. Analysera och värdera olika rehabiliteringsmetoder : Utifrån egna forskningsresultat Utifrån internationella studier som publicerats under de senaste fem åren

Rehabiliteringsrådet Samråd med myndigheter och organisationer Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Fackliga organisationerna Arbetsgivarorganisationerna Specialistförbunden Patient föreningar Övriga

Rehabiliteringsrådet Samråd med myndigheter m. fl. Fokusfrågor: Behov av insatser på arbetsplatsen Erfarenheter av rehabiliteringskedjans tidsgränser Utformningen av den framtida garantin

Rehabiliteringsrådet Erfarenheter av rehabkedjan I stort sett fungerat bra men … ökad kunskap om rehabkedjan krävs bättre förberedelse för att ta emot dem som återvänder till arbetet FHV kan vara en länk

Rehabiliteringsrådet Litteraturgenomgång Vetenskaplig värdering av rehabiliteringsmetoder

Rehabiliteringsrådet Arbetsgrupper Tumörsjukdomar Psykisk ohälsa Neurologi Smärta/besvär från rörelseorganen

Rehabiliteringsrådet Tumörsjukdomar Heterogen grupp med många problem känslomässigt krävande - ofta nedsatt allmäntillstånd - Krävande behandlingar, ofta mångåriga Rädsla för återfall Sjuklighet hos närstående till cancerpatient ökar

Rehabiliteringsrådet Rehabilitering vid tumörsjukdomar Rehabilitering är aktuell under hela vårdprocessen Evidensbaserad rehabiliteringsintervention med återgång i arbete som variabel saknas Förutsättning för en optimal rehabilitering handlar om läkarens, sjukvårdspersonalens och olika handläggares engagemang Viktigt med information, kompetens och respekt Utbildningsinsatser behövs både för vårdpersonal och handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Rehabiliteringsrådet Vilken psykisk ohälsa omfattas? Depression Ångest Stressrelaterad psykisk ohälsa Posttraumatiska tillstånd Utmattningssyndrom EJ PSYKOSER!

Rehabiliteringsrådet Depression Medför nästan alltid nedsatt arbetsförmåga Effektiv behandling finns –Psykoterapi, medicinering Men ger inte alltid arbetsåtergång, ens vid god symtomlindring Alltså behov av rehabilitering, men evidens saknas för lämplig metodik

Rehabiliteringsrådet Ångesttillstånd Sjukskrivning behövs ofta inte Effektiv behandling finns –Psykoterapi, medicinering Symtomlindring medför inte alltid arbetsåtergång Alltså visst behov av rehabilitering, men evidens saknas för lämplig metodik

Rehabiliteringsrådet Utmattningssyndrom Ofta långvarig arbetsoförmåga Stort behov av rehabilitering, men evidensbaserad rehabilitering saknas ännu Många behandlingsmetoder har prövats och ger ofta arbetsåtergång i %, men randomiserade prövningar har ännu ej visat effekt Sällan full återhämtning, vanligen återgång på 75%

Rehabiliteringsrådet Tänkbara rehabmetoder Individuell problemorienterad psykoterapi Problemorienterad samtalsgrupp Coach Avspänningsterapier inkl. meditation Fysisk aktivitet Trädgårdsterapi m fl Utvärderingar pågår för alla dessa, men resultat kommer att dröja flera år

Rehabiliteringsrådet Skadepanorama traumatisk hjärnskada >20.000/år i Sverige stroke >30.000/år i Sverige övriga akuta skador (anoxi, infektion, benign tumör) olika åldersprofiler olika patologi - fokal och diffus skada

Rehabiliteringsrådet Läkning efter traumatisk hjärnskada Hjärnskakning: 80% snabbt återställda, 20% kvarstående besvär Måttlig/svår skada: >50% av patienter oberoende i dagliga livet men komplexa resttillstånd vanliga Hälften av patienter i vegetativt tillstånd efter traumatisk hjärnskada (>100 /år i Sverige?) återfår ”självmedvetenhet” inom ett år

Rehabiliteringsrådet Funktion Tid Akut rehab Kontinuerlig återkommande rehab

Rehabiliteringsrådet Summering – prognos och behandling Funktionsförbättring efter förvärvad hjärnskada hos vuxna är huvudregel Specifika interventioner har mätbara effekter i både postakut och sent skede Fortsatta studier kommer att ge bättre underlag för val av behandling och tidpunkt Utvärdering kräver ofta lång uppföljningstid

Rehabiliteringsrådet Besvär från rörelseorganen Långvarig smärta som orsak till sjukskrivning betingas huvudsakligen av smärttillstånd i rörelseorganen. För många av dessa sjukdomar finns ingen specifik diagnos utan de är symtomdiagnoser där smärta och funktionsinskränkning är centrala fenomen. Det finns satsningar på forskning, både kort- och långsiktiga satsningarna är små i relation till områdets storlek och kostnader.

Rehabiliteringsrådet Rehabilitering vid långvarig smärta Multimodal rehabilitering förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete, jämfört med inga eller mindre omfattande insatser.

Rehabiliteringsrådet Multidisciplinär/modal rehabilitering Fokus: smärta ej farligt, ”belöna” aktivitet och ”friskbeteende” fysisk aktivitet/träning –graderad träning lära sig att våga träna trots smärta psykisk träning – KBT med inriktning att förändra dysfunktionella copingstrategier, minska rädsla för smärta och aktivitet, inriktat på att få till ett fungerande vardagsliv inkluderande arbete avspänning - Tillämpad avspänning, mindfullness, yoga el dyl arbetsplatsutredning – nära kontakt med arbetsplatsen samt närmsta chef och vid behov FHV

Rehabiliteringsrådet Vilka insatser på arbetsplatsen är effektiva för att minska sjukfrånvaro? Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen är mest effektivt för att minska sjukfrånvaron, minska sjukpensionering och öka återgång i arbete Hälsopromotion (livsstilsförändringar) är effektivt för att sänka sjukfrånvaro, ökar arbetsförmågan förbättrar mental hälsa. Arbetsplatsutredning (fysisk och psykosocial arbetsmiljö), anpassning av arbetstid, byte av arbetsuppgifter är effektiva för att återfå arbetsförmåga Ergonomisk insats speciellt med ansatsen där den anställde, arbetsgivaren, FHV samarbetar i analys och insats är effektivt Jensen et al 2009

Rehabiliteringsrådet Uppföljning 10 år efter rehabilitering HUR-studien Hur –studien ingår i Norlund 2009, SBU 2010 samt ett antal internationella evidens sammanställningar Hälften av de som ej fått rehab var ”förtidspensionerade” 10 år efter rehab, (MMR 12%) Den ekonomiska vinsten av MMR är 1 miljon /behandlad År Antal dagar

Rehabiliteringsrådet Sammanfattning Rehabrådets delbetänkande Få rehabiliteringsstudier har arbetsåtergång som effektvariabel För multimodala insatser mot smärtor i rörelseorganen finns fem vetenskapliga studier av hög kvalitet som visar positivt utfall när det gäller återgång i arbete. Det finns inga studier som visar att KBT behandling vid utmattningssyndrom leder till ökad återgång till arbete Det finns ett flertal terapier som visar goda resultat men som inte är evidensbaserad Ett rehabiliteringsregister skulle kunna sortera bort terapier som inte fungerar och godkänna de som fungerar En vetenskaplig analys av omständigheterna kring dem som under året förbrukat sina ersättningsdagar skulle ge värdefull kunskap §

Rehabiliteringsrådet Verksamheter som är ämnade att förbättra hälsan och minska ohälsan Prevention Medicinsk behandling Medicinsk rehabilitering Arbetsplats inriktad rehabilitering Social rehabilitering

Rehabiliteringsrådet The End