Rapportskrivning Antti Salonen
2 KPP © Antti Salonen Varför rapportskrivning? Typer av rapporter i skolarbetet: ● Labbrapporter ● Projektrapporter ● Litteraturstudier ● Examensarbeten
3 KPP © Antti Salonen Varför rapportskrivning? Typer av rapporter i arbetslivet: ● Reserapporter ● Utvärderingar ● Studier ● Projekt
4 KPP © Antti Salonen Varför rapporter? ● Skapar struktur i arbetet ● Tydlig presentation av genomfört arbete ● Skapar underlag för beslut ● Återför erfarenheter
5 KPP © Antti Salonen Inledande del Huvuddel Referensdel Exempel på rapportstruktur
6 KPP © Antti Salonen Inledande del Exempel på innehåll: Titelsida Sammanfattning Förord Innehållsförteckning
7 KPP © Antti Salonen Huvuddel Exempel på innehåll: Inledning Metod Teori Företagsbeskrivning Empiri och resultat Diskussion/Analys Slutsatser och rekommendationer
8 KPP © Antti Salonen Referensdel Exempel på innehåll: Referenser/Källförteckning Bilagor
9 KPP © Antti Salonen Att beskriva teori/litteratur ● Presenterar de teorier arbetet grundas på ● Bygger i allmänhet på referat och citat från andra källor ● Egna åsikter/värderingar ska inte anges i teorikapitlet. Om åsikter/värderingar skrivs in i teorikapitlet ska källan till dessa anges tydligt (ex. enligt Andersson (2001) är detta bra)
10 KPP © Antti Salonen Teori, källkritik En vetenskapsman måste alltid diskutera tillförlitligheten hos sina källor ● Äkthetskrav ● Förfalskningar, ”försköningar”, mm ● Oberoendekrav ● Har författaren egen vinning i sina påståenden? ● Färskhetskrav ● Nyare vetenskapliga verk skall vara baserade på tidigare forskning (dock är det alltid bäst att referera till ursprungskällan om den är tillgänglig..) ● Är resultat presenterade ”up-to-date”? ● Samtidhetskrav ● Är det som skrivits antecknat då det hände, eller en beskrivning som gjorts i efterhand?
11 KPP © Antti Salonen Källkritik Hur bestämmer man vilken källa som man skall använda? ● Tro på den källa med den bästa formella meriten ● Anslut till vedertagen tro, den som flest källor håller sig till ● ( Man kan tro på den källa vars uppfattning överensstämmer med ens egen ) ● ( Man kan tro på den källa som inte har någon direkt vinning av det den framför ) ● Styrker två eller fler oberoende källor varandras uppgifter? ● Är du säker på din vetenskaplighet - Sunt förnuft
12 KPP © Antti Salonen Referenser Varifrån kommer dina påståenden? Allt som saknar referens förutsätts komma från dig Att inte använda referenser till andras arbete ses som oetiskt och räknas som fusk
13 KPP © Antti Salonen Vid Mälardalens högskolas disciplinnämnds senaste sammanträde gällde ett ärende en student vars hemtentamen givit utslag då läraren körde tentan genom ”Urkund”. Studenten erkände direkt att hon på grund av en stressad situation använde sig av andra studenters arbeten, eftersom hon tyckte att ämnet var svårt, men också att hon tycker det är svårt att formulera sig i skrift. Disciplinnämnden konstaterar att studenten är erfaren och studenten uppger för nämnden att hon ångrar att hon agerat fel och skäms inför sina kamrater. För normala fall av tentafusk brukar sex veckors avstängning från undervisningen tillämpas, och disciplinnämnden ser inga skäl att frångå den tiden för det nu aktuella fallet. Studenten stängs därför av sex veckor. Artikel i VLT
14 KPP © Antti Salonen Referenshantering Det finns olika varianter på hur man skriver referenser till andra källor ● Man kan använda en numrerad referenslista [3]. ● Man kan använda en referenslista med namn och datum (Salonen, 2007). ● Man kan använda fotnötter 3.
15 KPP © Antti Salonen Referenshantering Flexibility of a manufacturing system can be defined and determined by its sensitivity to change (Chryssolouris, 1996). Slack (1987) found out through his study that four different types of flexibility was considered important… Another such classification is possible to do into eight different types (Browne et.al., 1984): Machine flexibility – the ease of making changes in the machines required to produce a given set of parts.… The classification and distinction of flexibility and reconfigurability used in this work is adopted from Hedelind and Jackson (2007) and Jackson (2000).
16 KPP © Antti Salonen Referenshantering Womack et al. (1990) identified in their MIT study that many automotive companies had a lot of automation, but the Japanese companies that had the highest productivity also had the lowest level of automation. However, they also believed that the automotive industries will automate almost every operation in the factories in the future (Womack et. al., 1990, p. 102): “by the end of the century we expect that team-assembly plants will e populated almost entirely by highly skilled problem-solvers whose task will be to think continually of ways and means to make the system run more smoothly and productively.” References Womack, J., Jones, D., Roos, D., (1990), The Machine That Changed The World. Rawsson Associates, New York
17 KPP © Antti Salonen Referenshantering For example, predictor displays have been developed for the cockpit that show the projected future course of another aircraft in the neighbouring airspace [20,21]. References [20] S. G. Hart and T. E. Wempe, “Cockpit Display of Traffic Information: Airline Pilots Opinions about Content, Symbology, and Format.,”NASA Ames Research Center, Moffett Field, CA, NASA Tech. Memo , [21] M. E. Morphew and C. D. Wickens, “Pilot performance and workload using traffic displays to support Free Flight,” in Proc. 42nd Annual Human Factors and Ergonomics Society Conf.. Santa Monica, CA, 1998, pp. 52– 56.
18 KPP © Antti Salonen Referenshantering For example, predictor displays have been developed for the cockpit that show the projected future course of another aircraft in the neighboring airspace (Hart and Wempe, 1979; Morphew and Wickens, 1998) References Hart S. G. and T. E. Wempe, “Cockpit Display of Traffic Information: Airline Pilots Opinions about Content, Symbology, and Format.,”NASA Ames Research Center, Moffett Field, CA, NASA Tech. Memo , Morphew M. E. and C. D. Wickens, “Pilot performance and workload using traffic displays to support Free Flight,” in Proc. 42nd Annual Human Factors and Ergonomics Society Conf.. Santa Monica, CA, 1998, pp. 52–56.
19 KPP © Antti Salonen Referenser Ska innefatta alla källor som använts under arbetet Dela gärna in källorna i exempelvis: ● Muntliga källor ● Skriftliga källor ● Elektroniska källor ● Övriga källor Källorna sorteras olika beroende på referenssystem: ● Harvard: Alfabetisk ordning ● Oxford: i den ordning de refereras till i texten
20 KPP © Antti Salonen Rapportskrivning ● Kolla in tidigare rapporter! Man lär sig massor genom att se hur andra har arbetat. ● Använd verktyg för stavningskontroll och grammatik ● Formatera upp texten så att den följer en formatmall – använd de stöd som finns i t.ex. Word ● Be kamrater läsa texten och kommentera ● Börja skriv tidigt så att ni slipper sitta och dona för mycket sista natten
21 KPP © Antti Salonen Vetenskaplighet ● Sakligt ● Uppgifter skall vara sanna och riktiga ● Objektivt ● Utan personliga värderingar ● Balanserat ● Olika typer av information skall få lika mycket plats ● Presenterat inför allmänheten och diskuterat ● Konferenser, journaler ● Standardiserade arbetssätt ● Arbeta med metoder som är allmänt accepterade ● Etiskt och moraliskt
22 KPP © Antti Salonen Lästips Rapportskrivning och skrivregler: Webbsida: Olsson, M. och Silfverbrand, L. (2004) Skriv på högskolan - en skrivhandbok för studenter, ISBN X. Tar upp allmänna tips vid rapportskrivning, skrivregler mm. Finns på Akademibokhandeln. Svenska skrivregler, (2008), Tredje upplagan, Liber AB, Stockholm. ISBN Fullmatad med regler, tips och råd gällande svenska språket. Fungerar bra som uppslagsverk för skrivregler. Finns på Akademibokhandeln. Metod och källkritik: Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund. Merriam, Sharan B., (1994) Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund. ISBN Thuren, Torsten, (1997) Källkritik, Liber AB, Stockholm.
23 KPP © Antti Salonen Lästips för webben ●Google vs. Google Scholar ”Stå på giganters axlar” ●DIVA: Ex-arbeten ● ●Discovery - Här kan du göra samtidiga sökningar i större delen av våra fulltextdatabaser via ett gemensamt sökgränssnitt. ●Emerald - En fulltextdatabas inriktad mot management, ledarskap, organisation. ●IEEE Xplore - Den amerikanska organisationen IEEEs fulltextdatabas. ●Wikipedia – Bra för information, men inte vetenskaplig
24 KPP © Antti Salonen Tack för visat intresse! Antti Salonen