Läraryrket – professionalisering – lön - arbetsvillkor Gunnar Finnbogason 4. september 2006

Marknadsanpassning av skolsystemet – den nya ideologien som påverkar ny syn på skolan (1) Nyliberalismen för fram en marknadssyn på medborgarskap – motsatsen till idéerna om medborgelige rättigheter Inom nyliberalismen ses medborgaren som en ekonomisk vinstgivande individ, styrd av egenintresse I denna nya marknadsdominerande stat hålls individen – snarare än nationen – ansvarig för sin egen välferd

Marknadsanpassning av skolsystemet – den nya ideologien som påverkar ny syn på skolan (2) Målet med den nya ideologien är att forma,,privatiserade” medborgare, som i första hand ser till sitt eget bästa Den nyliberala modellens privatiserade, konsumtionsstyrda grupper av medborgare odlas fram i ett osäkerhetens samhälle som skapar ängslan och tävlan Valfrihet- konkurrens- marknadsanpassning

Ungdomar – vill leva i nuet – mer om att vara än att bli Från -Vill ha en given struktur -Motiveras utifrån -Auktoritetsbundna -Vill smälta in -Uppfylld av plikt -Trogen (Lönn och Olafsson, 1997: Morgondagens konsument) Till -Vill ha egen strukturer -Motiveras av inre drivkrafter -Auktoritetsföraktande -Vill synas -Uppfylld av utmaningar -Rörlig

Under 1990-talet har den islänska skolan genomgått stora förändringar: ansvaret har flyttats från staten till kommuner (det gäller för- och grundskolan) decentralisering – avreglering målstyrning i stället för regelstyring ekonomiskt marknadstänkande har trängt in i skolans värld ökade valmögligheter viktigt att kunna jämföra olika skolors prestationer dvs. standardiserade ex ökad konkurrens

Kritik av dagens skola barn och ungdomar lär sig icke någonting i skolan mobbarna har makten skolk och kaos karakteriserar skolans vardag skolans vardag domineras också av disciplinproblem lärarna är maktlösa och saknar redskap att ingripa lärarutbildningen är inte tillräklig

I stället vill man öka: kontroll i skolan mera prov och tester hårdare tag kvarsittning och avstängning av elever makt åt rektorer och lärare

Professionalisering Med samhällsförändringar och ökad kunskap förändras de krav som ställs på lärarna. Det gäller synen på lärarens roll, uppgifter och läraryrkets innehåll.

Ny lärarroll,,Läraren måste övergå från att vara en traditionell kunskapsförmedlare till att utforma miljöer för elevers lärande och samtidigt vara en motor i utveckling och förnyelse av pedagogik och utbildning, en ledare i läroprocessen.” (EGSIE – Education Governance and Social Integration and Exclution)

I profession bergeppet ingår följande aspekter: kommunikation – lärare/elev/föreldrar bygger på kunskap (teoretisk, erfarenheter kompetens självständighet

Diskussionen kring professionalisering har fokuserad på följande: lön respekt själva yrket - innehållet utbildning – lärarutbildning status i samhället

Löner och avtal kollektiva avtal lokala avtal individuellt avtal

Att vara professionell lärare (1) Sälvständiga lärare. Historiskt: -För kriget var läraren mycke fri i sitt arbete med elever -Efter kriget måste lärarna mera än förut ta hänsyn till föreskrifter dvs. läroplan och... (Sigurjón Mýrdal: Hugmyndir um fagmennsku íslenskra kennara.) Hur självständiga är egentligen läraren i dag?

Att vara professionell lärare (2) Förpliktelse och ansvar i professionellt arbete. Primera förpliktelser Kompetens förpliktelser - att ha kunskap i ämnet - etisk kompetens Pliktelser gentemot kollegor (Sigurður Kristinsson: Ábyrgð og skyldur fagstétta)

Att vara professionell lärare (3),,The new-professionalism” - samarbete med individer, grupper och samhälle för att definera, beskriva och lösa deras problem -kommunisera – förmåga att förstå elevernas värld -helhetssyn både på arbetet och kunskap -självkritik – viktigt för att kunna utveckla sitt eget arbete (Trausti Þorsteinsson: Fagmennska kennara)

Fyra viktiga hörnstenar för lärande: Att lära sig veta (att söka kunskap) Att lära sig göra (att tillämpa kunskap) Att lära sig vara (att utveckla en stark känsla för det personliga ansvaret att nå gemensamma mål – att brottast med sin existens) Att lära sig leva tillsammans (syftar till demokrati, gemenskap och kosmopolitisk identitet) (Delor, J. 1996: Learning: The treasure within)

Att vara professionell lärare. Lärarförbundets definition (1). ständigt söka kunskap för att förbättra sin praxis självutvärdering – utveckla sin egen praxis att skapa ny kunskap baserad både på teorier och erfarenheter och förmedla till andra att delta i skolans fortbildning och förmedla nya idéer

Att vara professionell lärare. Lärarförbundets definition (2). att ha samråd och samarbeta med alla inblandade i skolans värld att vara öppen, forska, förnya och utveckla undervisningen och delta i forskning och utvärdering av skolarbetet att se till att diskussionen kring yrkets profession är öppen, kritisk och ärlig att se konflikter och problem som uppstår i skolarbetet som möjlighet i stället för hinder i att utveckla skolarbetet

Att vara professionell lärare. Lärarförbundets definition (3). att arbeta i enlighet med etiska regler att aktivt delta i att utforma skolans visioner och framtidssyn

Kritik av den,,nya skolan.”,,Den danska grundskolan bedrives emellertid som om en extremt individuell självdaning vore möjlig.”,,Läraren ska inte stå för något, inte vara en förebild.”,,Eleven ska i stället finna sin egen väg, och lärarens enda uppgift är att göra eleven uppmärksam på det.”

Kritik av den,,nya skolan.”,,Det finns ingen kulturell erfarenhet av livet i en gemensam värld att föra vidare.”,,Det ska snarare bli en Robinson Crusoe som knappt kommer att ha någon använding för det som det har lärt sig,...”,,Skolan är ett hemtrevligt drivhus...” (Peter Kemp: Världsmedborgare)

Att undervisa i kunskapssamhället,,Dagens lärare upplever sig vara fångade mellan tre konkurrerande intressen och krav.” 1.Att vara katalysatorer för kunskpssahället och alla de möligheter och framgångar som detta samhälle utlovar. 2.Att vara motvikter till kunskapssamhället och dess hot mot delaktigheten, tryggheten och samhällslivet.

Att undervisa i kunskapssamhället Att vara offer för kunskapssamhället, i en värld där de stigande förväntningarna på utbildning bemöts med standardiserade lösningar som tillhandahålls till en minimikostnad. (Andy Hargreaves: Teaching in the Knowledge Society)