Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Några skäl: Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap? Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings- ämne för lärare) Metodik (praktiska och oftast normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning)

Didaktiska frågor: Vad? Hur? Varför?

1600-tal Johan Amos Comenius Kristendom Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna Naturvetenskap Passivism Humanism

Allmänna metoder: Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: - öva sinnena - öva fantasi och minne -öva förståelse och minne - öva självständig behandling & bedömning

Kravet på grundlighet: Bara sådant som länder till nytta får förekomma Allt ska meddelas Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt ska vila på den Överallt där man kan särskilja delar ska uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

1700-tal Jean Jacques Rousseau Jämförelse med naturen, Emile Uppfostran & undervisning

Per Reinhold Svensson Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

Resan till England Bell & Lancaster: Stora klasser Stoffet tillrättalagt En specifik metod

”Lancastermetoden”

Elev Lärare Innehåll

Från slutet av 1800-talet: Innehållet är detsamma för alla elever Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

1900-tal Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare Skolan består därmed av många elever - och många lärare Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan ……

?

NÅGRA BEGREPP: Positivism Hermeneutik Hypotesprövning Paradigm Förklaringstyper Individ - struktur Kvalitativa - kvantitativa studier

Positivism Naturvetenskap = positivt, framsteg Logisk positivism - fysik och logik är förebilder Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

Positivism ur ett skolperspektiv: Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. … Intelligenstester Betyg (1-5) Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

Hermeneutik Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse Du ska redovisa din förförståelse Du ska redovisa din tolkningsprocess - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

Hermeneutik ur ett skolperspektiv Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

Hypotesprövning Främst inom naturvetenskaplig forskning Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” Aktionsforskning

Paradigm Kuhn studerade långa perioder Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal med Herbart 2) mitten av 1900-tal med Piaget

1700-tal 1800-tal 1900-tal Comenius Rosseau Pestalozzi Herbart(Dewey Steiner Hammer) Skinner Pavlow Piaget

Individ - Struktur Individ Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

Förklaringstyper Orsaksförklaring Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet ________________ Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet Socialgrupp påverkar resultat Nu: lärarskicklighet påverkar resultat Funktionell förklaring Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning _________________

Vetenskapliga metoder Kvantitativa i skolan Ofta enkät Resultat i form av tabell/diagram Population Studien ska kunna upprepas med samma resultat Kvalitativa i skolan Ofta intervju/observation Resultat i form av (långa) beskrivningar Individer Knappast samma resultat om studien upprepas

Så kallad alternativ pedagogik …

Dewey Naturlig instinkt att vilja undersöka Föra samman teori och praktik: Vetenskapligt tänkande & arbete Avgränsa stoffmängd Anknyta till elevens intresse Avsikt - planering - handling - reflektion - bedömning

Steiner Antroposofi: kropp - själ - ande Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21) Läraren är förebild Rytm och skapande

Montessori Läraren är iaktagaren Självständiga elever Material och praktiskt prövande Lek = arbete

Freinet ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället Handens arbete Kommunikation

Reggio ”Ett barn har 100 språk, …” Temaarbete Forskande inställning Dokumentation

Vilka rötter? I Deweys fotspår… -Montessori - Freinet - Reggio Antroposofi: Steiner/Waldorf Betoning på reflektion: Portfolio Storyline I hjärnforskningens fotspår… Gardner

Kunskapscentrerad (strukturerad planering, elever ska ha god uppfattning om ämnet, vissa metoder) Samhällscentrerad (utforska samhälleliga frågor, arbeta med tidning, internet mm, utveckla den gode medborgaren) Elevinriktad (enskilda elevens tänkande/mognad/utveckling)