”Ett helt liv, i en värld med ständigt färre olyckor och skador!”

Carl Johan Östh Bitr. skolchef /utbildningsdirektör Inledning SRV, uppgifter/ org i stort –Centrum för risk och säkerhetsutbildning –Räddningsverket Rosersberg Utbildningssystemet –Bakgrund –Omfattning –Erfarenheter

Varje dag omkommer i snitt cirka åtta personer… Varje dag skadas 370 personer svårt… Varje dag skadas personer lindrigt… Det innebär att cirka 2900 människor omkommer, människor skadas svårt och drygt människor skadas lindrigt varje år, i olyckor och det till en kostnad av personligt och samhälligt lidande. Den ekonomiska kostanden beräknas till närmare 50 miljarder. ”Ett helt liv, i en värld med ständigt färre olyckor och skador!”

Dödsfall 2001 orsakade av skador Skador2001 Män: (62%) Kvinnor: (38%) Totalt: Olycksfall Män: (58%) Kvinnor: (42%) Totalt: Suicid Män:(71%) Kvinnor:(29%) Totalt: Oklar avsikt Män: (63%) Kvinnor: (37%) Totalt: 356 Våld Män: (71%) Kvinnor: (29%) Totalt: 86 Medicinska kompl. mm Män:(55%) Kvinnor: (45%) Totalt: 160

Dödsfall i vanliga olyckor fördelade på olika olyckskategorier 2001

Statlig och kommunal räddningstjänst FjällräddningPolisen FlygräddningLuftfartsverket SjöräddningSjöfartsverket Efterforskning avPolisen försvunna personer i andra fall Miljöräddning till sjössKustbevakningen Räddningstjänst vid Länsstyrelsen kärnenergiolyckor Statlig räddningstjänst Kommunerna svarar själva eller i samarbete för all annan räddnings- tjänst inom kommungränserna. Kommunal räddningstjänst Räddningsverket - Tillsyn - Utbildning - Samordning och effektivisering

Räddningsverket - för ett säkrare samhälle Statlig myndighet som arbetar för ett säkrare samhälle Uppdrag: vardagens olyckor - katastrofer och krig Minska antalet olyckor och deras effekter Ledande förmedlare av kunskap Internationellt samarbete - beredskap för humanitära insatser Samverkan och miljöhänsyn - uppdragsgivarens och omvärldens förtroende.

Swedish Rescue Services Agency Colleges Rosersberg Revinge Sandö Skövde Karlstad HK

Regeringsbeslut Regeringen uppdrar åt Statens Räddningsverk att vidta de åtgärder som krävs för att införa ett nytt utbildningssystem med bland annat en tvåårig eftergymnasial utbildning i skydd mot olyckor under hösten Utbildningssystemet skall kopplas till den nya lagen som 2004 ersätter den gamla ”Räddningstjänstlagen” mot ”Lagen om Skydd mot Olyckor” LSO. Samtidigt avvecklas civilplikten.

Brytpunkter H Ny utbildning i Skydd mot Olyckor startar - Preparandutbildning för räddningsinsatser startar V Ny lag ”Lagen om skydd mot olyckor” - Nuvarande Brandman Deltid upphör H Nytt vidareutbildningssystem startar - Nuvarande vidareutbildningssystem upphör - Reviderat utbildningsprogram för BI startar V Första kullen i Skydd mot Olyckor examineras - Brandman Heltid upphör - Ny sotarutbildning startar UTB 2003

2 år 2+10 v Grundutbildning Skydd mot olyckor Räddningsinsats Vidareutbildning 10 v 6 v 10 v 9 v Samhällsinriktat säkerhetsarbete Räddningstjänst Tillsyn och olycksförebyggande 5 v Uppdragsutbildning 1 dag 20 v Skorstensfejare Skorstensfejaretekniker 20 v

Behörighetskrav SMO Grundläggande behörighet för högskolestudier Särskild behörighet med minst betyg G i: –Svenska B –Engelska A –Samhällskunskap A –Matematik A Hälsokrav –Fullt frisk och godkänt konditionstest i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav för rökdykning. Simkunnig Körkort med behörighet B

VEM KAN SÖKA UTBILDNINGEN? Den sökande bör… …ha bra grundfysik och kondition …vara uthållig …vara stresstålig …ha lätt att samarbeta …vilja hjälpa människor Den sökande bör inte… …vara höjdrädd …lida av klaustrofobi © Räddningsverket 2004

Urval Betyg och arbetslivserfarenhet 50 % betyg + arbetslivserfarenhet betyg + arbetslivserfarenhet + 25:4 50 % betyg + arbetslivserfarenhet betyg + arbetslivserfarenhet + 25:4 50% 50% enbart betyg gymnasiebetyg, folkhögskola Arbetslivserfarenhet: minst 12 månader mer än 3 år Branscherfarenhet ger högre poäng VG

Sökande till utbildning i Skydd mot olyckor 10,7% HT ,2%10,4%7,7%8,3%7%Procent Varav kvinnor Antal sökande VT- 06 VT- 05 HT- 04VT-04HT-03 Intaget är för närvarande 150 studerande/termin

Examen räddnings-Utbildningen ger en eftergymnasial examen i räddnings- och säkerhetsarbete. Den vänder sig i första hand mot det kommunala behovet av räddningspersonal och personal i kommunalt säkerhetsarbete. Men den ger även den studerande möjlighet att välja att söka anställning i myndigheter, organisationer och näringslivet. räddnings-Utbildningen ger en eftergymnasial examen i räddnings- och säkerhetsarbete. Den vänder sig i första hand mot det kommunala behovet av räddningspersonal och personal i kommunalt säkerhetsarbete. Men den ger även den studerande möjlighet att välja att söka anställning i myndigheter, organisationer och näringslivet.

Skydd mot Olyckor (SMO) En vidgad syn på kunskapsbehovet PC/AJ

Utbildning i skydd mot olyckor 80 studiepoäng/ 80 studieveckor UTB 203 ÅRSKURS 1 Termin 2, 20 studiepoäng Termin 3, 20 studiepoäng Termin 4, 20 studiepoäng ÅRSKURS 2 Termin 1, 20 studiepoäng A 1.1 Introduktions- kurs 4 sp A 2.1 Säkerhet och samhälle 8 sp A 3.1 Räddning 1 8 sp B 2.2 Systematiskt säkerhetsarbete 10 sp B 3.2 Räddning 2 10 sp C 3.3 LIA - Räddning 10 sp C 2.3 LIA - Systematiskt säkerhetsarbete 10 sp D 3.4 Räddning 3 10 sp D 4.1 Samhällets sårbarhet 10 sp

Termin 1 Introduktionskurs, 4 sp Introduktion till utbildningen ”Individ & grupputveckling” Pedagogik (PBL) Projektarbete Presentations- och Informationsteknik Informationssökning Hälsa och livsstil samt gruppdynamik löper genom hela utbildningen

Termin 1 Säkerhet och samhälle, 8 sp Olycksrisker i samhället och olyckors effekter Förebygga olyckor i hemmet Riskhanteringsprocessen Värdering & riskuppfattning Byggnadstekniskt brandskydd

Termin 1 Räddning 1, 8 sp Räddningstjänst Olycksförlopp/brandförlopp Arbetsmiljö/risker vid insats Olycksförlopp/brandförlopp Arbetsmiljö/risker vid insats Pre Hospitalt Akut Omhändertagande (PAO) Losstagning trafikolycka Miljökunskap

Termin 2 Systematiskt säkerhetsarbete, 10 sp Samhällets säkerhetsaktörer Samhällsplanering Metoder för säkerhetsarbete Processer och strategier för säkerhet Systematiskt säkerhetsarbete Kommunbaserat säkerhetsarbete Riskkommunikation Riskanalys

Termin 2 Räddning 2, 10 sp Åtgärder vid brand och brandskydd Släckmedel Räddningsinsats brand Egenskaper farliga ämnen Olycka med farliga ämnen Vattenlivräddning Organisation och samverkan vid skadeplats Rapportskrivning

Termin 3 LIA – Räddning 3, 10 sp Följa en verksamhet och tillämpa kunskaper Brandmannens roll? Vilken är räddningstjänstens roll i kommunens totala säkerhetsarbete? Hur fungerar kommunal räddningstjänst? Hur fungerar brandskyddsarbete?

Termin 3 LIA – Systematiskt säkerhetsarbete, 10 sp Följa en verksamhet och tillämpa kunskaper Analysera säkerheten inom en verksamhet Beskriva kommunens säkerhetsarbete Utvärdering På egen hand skriva en rapport

Termin 4 Räddning 4, 10 sp Räddningsinsats i komplexa och riskfyllda miljöer Livräddning och ”tung räddning” Psykosocialt omhändertagande Insatsplanering, taktik och ledning av räddningsinsatser Olycksutredning Krishantering Komplexa olyckor

Termin 4 Samhällets sårbarhet 4, 10 sp Samhällsplanering Räddningstjänst under höjd beredskap Erfarenhetsåterföring från olyckor Internationellt arbete Extraordinära händelser Storolyckor Naturolyckor

Erfarenheter Många sökande – höga betyg – fler kvinnor Omfattande antagningsarbete Välmotiverade, duktiga och olika studerande Tydlig marknadsföring Krånglig schemaläggning, 80 veckor - många lärare på klass Ökat krav på skolans kompetens, ”tim-lärare” viktiga för helheten Mer självstudietid – egen övningstid/självträning PBL – stora klasser Få avhopp, de flesta vill bli brandmän Viktigt med individuell uppföljning LIA-terminen fungerat bra, CurSNet (distansutbildningsplattform) Svårt för kvinnorna att klara fys-testen vid anställning, stöd krävs Välkänd utbildning inom räddningstjänsten… De studerande håller gott och väl måttet för brandmannayrket, över 70% har fått jobb efter examen Övergångsbestämmelser - dispenser

Hur har du fått kännedom om utbildningen i Skydd mot olyckor? Enkät marknadsföring Utbildning i skydd mot olyckor – sökande 15/ enkätsvar, 88% män, 76% år Genom arbetsförmedlingen Genom att jag sökt på Internet Genom studie- och yrkesvägledare på gymnasiet Radioreklam Genom att bekant/släkting/kompis tipsat Öppet hus på Räddningsverkets skola eller räddningstjänst Mässa Genom utskick hem i brevlådan Annons i dagspress Annons i annan tidning

Grundkurs för räddningsinsatser (deltidsbrandmannen) PC/AJ Här ligger fokus

Räddningsinsats Preparand 2 sp Skyddsutrustning Materiel Egen organisation Släckmedel Rökdykning Skumsläckning Preparand 2 sp Skyddsutrustning Materiel Egen organisation Släckmedel Rökdykning Skumsläckning Vid skolan 5 sp Lagstiftning Kommunens ansvar Brandförlopp Rökdykning Akut omhändertagande Miljöpåverkan Personlivräddning Vid skolan 5 sp Lagstiftning Kommunens ansvar Brandförlopp Rökdykning Akut omhändertagande Miljöpåverkan Personlivräddning Distansdelar 3 sp Syfte med handlinsplan Byggnadstekn brandskydd Systematiskt brandskyddsarb Farliga ämnen Extra ordinära händelser Dokumentation av räddningsinsats Distansdelar 3 sp Syfte med handlinsplan Byggnadstekn brandskydd Systematiskt brandskyddsarb Farliga ämnen Extra ordinära händelser Dokumentation av räddningsinsats

Utbildning för räddningsinsatser, 10 sp (deltidsbrandman) Preparand kurs. 2 v/sp SRV skola 2 v/sp SRV skola 3 v/sp Distans 8 v/3sp Preparand kurs. 2 v SRV skola 1 v SRV skola 2 v SRV skola 2 v Distans 40 tim Distans 80 tim stycken studerande per termin och skola

Erfarenheter Svårt att rekrytera – blev det bättre? Varierande preparandutbildning Skolveckorna fungerar bra Mer inriktning på operativ räddningstjänst Varierande datakunskap Svårighet att lösa distansuppgifterna (tid, uppkoppling, motivation, familj/ordinarie arbete) Räcker utbildningen för vidareutbildningen? CurSNet (distansutbildningsplattform)

Vidareutbildning i räddningstjänst

Målgrupper Examinerade från ”Skydd mot olyckor” (nya brandmannautbildningen). Examinerade från”Räddningsinsats” (nya deltidsbrandmannautbildningen). Övrig räddningstjänstpersonal, utbildad enligt gamla systemet. Övriga myndighetsanställda inom kommun, landsting och staten (ej ”rätj spåret”)

Vidareutbildnings programmen Räddningstjänst A kurs Räddningsledare 6 studiepoäng (veckor) B kurs Räddningsledning 9 studiepoäng (veckor) C kurs Räddningsledning 5 studiepoäng (veckor) A kurs Metoder för samhälls- inriktat säkerhetsarbete 10 studiepoäng (veckor) B kurs För tillsynspersonal 10 studiepoäng (veckor) B kurs Strategier för samhälls- Inriktat säkerhetsarbete 10 studiepoäng (veckor) A kurs För tillsynspersonal 6 studiepoäng (veckor) Tillsyn och olycksförebyggande arbete Systematiskt Säkerhetsarbete

Erfarenheter Skiftande förkunskaper (SMO,RI eller gammal utb) – skiftande behov vid rätj Svårt för räddningstjänsten/studerande att inse att det inte är befattningsutbildning utan utbildningsprogram. Avsaknad av ledarskaps- och pedagogikutb inom rätj programmet. Vissa kurser kräver ”övningsmannskap” Osäkerhet vilken målgrupp som C-kursen vände sig mot. Tillsynskurserna har genomförts utan anmärkning. Svårt att få sökande till kurserna i ”Systematiskt säkerhetsarbete”. Ökad frihet för den enskilde – egentillträde. Sammanhållna program (tex. A-A-A, A-B och B-B)

Ständiga förbättringar Utbildningsrevision genomförs vid en skola/termin Kvalitetsmätning genomförs i början och slutet av kursen samt efter sex månader efter avslutat kurs. Studerandeinflytande i form av klass-, kurs- och utbildningsråd. Studentkår vid varje skola. Program- och ämnesmöten varje termin. Ämneskoordinatorer i varje ämne (80% av tiden för utv av ämnet) Ämnesföreträdare vid varje skola (20% av tiden för utv av ämnet)

Avslutning i slottskapellet