Grupprocesser, inkludering, normer och marginalisering Matts Dahlkwist 2013 Teoretiska grunder och tillämpningar för normskapande, inkludering och skapande av ett bra arbetsklimat i gruppen Matts Dahlkwist, 2013

Ur styrdokumenten Lgr 11 (Normer och värden) Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete

Länk mellan tanke och handling…

Normalitetens relativitet Vår sociala utveckling präglas av ständiga jämförelser. I samverkan med andra utvecklas vi till sociala individer Vad se vi som normalt? Kultur- grupp- och tidsbundet Normalfördelningsdebatten ”Samhällsburet” eller ”individburet” perspektiv genom historien, samt ”Kategoriskt” (patologi hos individen) eller ”relationellt” (socialpsykologiska och sociokulturella förhållanden) perspektiv Praktiska konsekvenser av olika perspektiv? Rosenqvist (2007) m fl

Normer Normer handlar om mer eller mindre uttalade förväntningar och regler som alla förväntas följa i samhället. Normalt – onormalt Normer är föränderliga och är kopplade till värderingar som råder i samhället.

Normskapande ” Om vi verkligen vill komma åt kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är det just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och förändra för att komma åt att en del elever och lärare marginaliseras i skolan” Martinsson & Reimers (2008).

Olika nivåer av normer Samhällets normer som formar lagar, tex värdegrunden är ett normativt ställningstagande Institutioner har sina normer – tex ”likabehandlingsplanernas specifika innehåll” Alla människor (på en arbetsplats) är bärare av sina normer, ”Homosexualitet är fel”. Jmf: Implicita och explicita normer

Arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv Det är ingen metod utan ett förhållningssätt som handlar om att träna sitt seende, ifrågasätta, bli medveten, förändra normer/beteenden Att inte ta för givet att alla normer är bra för alla i alla sammanhang. Språket som meningsskapande är centralt att uppmärksamma. Alla bidrar till att forma samhället vare sig vi vill eller ej. Hur bemöter jag andra? Finns det andra sätt jag skulle kunna bemöta på? Vilket innehåll skapar jag i undervisningen? Vad exkluderas? Vilken metod använder jag? Begränsningar? Viktigt att alla involveras – barn och vuxna. Hänsyn till maktrelationer och skillnad/olikhet/det annorlunda

Tips på hur vi kan fånga upp mönster Se till att alltid ha penna och papper hos dig. Anteckna när du ser/hör något anmärkningsvärt: Kalle kallade Patrick för bög, Maja har lekt själv tre raster. Filma personalmöten och undervisning (med föräldrars tillåtelse) Turas om med kollegor att observera varandras undervisning. Alla skriver ner tillfällen när ni upplever er må dåligt på grund av hur andra förhåller sig till er (utan att peka ut någon). Lyft dessa punkter under personalmöten – diskutera.

Träning i att nyansera/vidga våra seende Du kallar mig färgad? När jag föds är jag svart När jag fryser är jag svart När jag svettas är jag svart När jag mår illa är jag svart När jag dör är jag svart När du föds är du skär När du fryser är du blå När du svettas är du röd När du mår illa är du grön När du dör är du lila -och du kallar mig färgad? (Svaleryd, Hjertson: 2012, s. 72)

Inget oproblematiskt ”Genom att räkna upp en rad värden och normer som alla förutsätts vara överens om, kan skolans värdegrund ses som ett försök att skapa normativ stabilitet. Genom att göra vissa värden till grundläggande – och därmed svåra att ifrågasätta – begränsas tillfälligt och i någon mån den strid kring normer som ständigt pågår, både i skolans vardag och i den politiska debatten kring vad skola ska vara.” (Martinsson & Reimers, 2008).

Skolans dolda eller osynliga läroplan ”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är det just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och förändra för att komma åt att en del elever och lärare marginaliseras i skolan”. Martinsson & Reimers (2008)

Skola och segregation - historik 1842: Stora grupper med funktionsnedsättning ställs utanför, ”totala institutioner”. Segregationstanken. Det biologiska arvet talet: Mot integration, t ex samordnad specialundervisning avlöser ”hjälpklass” 1970-talet: ”En skola för alla” – ett begrepp som senare kommer att holkas ur successivt Idag: Nya former av segregation – särskilda undervisningsgrupper, nivågruppering, växande särskoleverksamhet. Utbildningspluralism men likvärdighetskrav Heimdahl Mattsson (2008)

Kategorisering på gott och ont Exempel på kategorisering: -Psykiatridiagnostik, ”bokstavsdiagnostik” -Socialgruppssystem -Skolorganisation (vidmakthålla struktur, resurseffektivitet, ”träffa rätt”) -Diskrimineringslagen 2009 Helldin (2007), m fl

Diagnos och grupp Diagnos ger i regel eleven en mer positiv självuppfattning. Idag kan diagnos användas som ett redskap för att legitimera exkludering Nackdelar? Heimdahl Mattson (2008)

Diskriminering, mobbning och kränkningar Vad är mobbning? -Idag inget juridiskt begrepp -Definition Vad är en kränkning? - Ej kopplat till någon av de 7 diskrimineringsgrunderna Vad är diskriminering? - Koppling till de 7 diskrimineringsgrunderna

Marginalisering och diskriminering Diskrimineringslagen 2009: De sju diskrimineringsgrunderna - diskriminering i förhållande till marginalisering: Kön – diskriminering p g a en viss könstillhörighet Etnisk tillhörighet – diskriminering på grund av nationellt eller etniskt ursprung, ras eller hudfärg Religion eller annan trosuppfattning – diskriminering p g a religion eller livsåskådning Sexuell läggning – diskriminering p g a sexuell läggning Funktionshinder definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning Ålder Skolverket 2009, Dahlkwist 2010

Politiskt bindande dokument om mångfald och diskriminering Diskrimineringslagen: -Diskriminering: könsöverskridande identitet (könsidentitet) och uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder och ålder. Inte kunna åka på Alla ska behandlas lika klassresa p g a funktionsnedsättning Indirekt diskriminering kan vara strukturell Skollagen: -Kränkande behandling (inte kopplat till ovanstående) knuff, ryck i håret, mobbning, kallad smeknamn Bevisbördan? DIREKTINDIREKT

Negativ gruppkonformitet – vanliga beteendemönster Några symptom: -Loafing -Individer som vågar ”gå emot” exkluderas -”Gate-keepers” kontrollerar ”icke önskvärd” information -En illusion om att tystnad eller utebliven diskussion betyder enighet i gruppen -Grupptänkandefenomenet -Bortförklaring av lösningar man inte vill ha Passer&Smith (1996), Dahlkwist (2011)

Deindividualisering Ansvarstagandet tenderar att minska i grupper Exempel och konsekvenser?

Vad säger läroplanen? Ur Lgr 11: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Grupparbete – för och emot Vilka för- respektive nackdelar finns då det gäller att göra samma uppgift i grupp, alternativt enskilt? I ett marginaliseringsperspektiv? Fundera!

Råd vid gruppindelning - Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) - Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering - Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! - Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen

Framgångsfaktorer för delaktighet -elevhälsans lokaler har ett centralt läge -skolhälsan ska ha personal av båda könen -skolarbetet ska inkludera social träning (inkl arbete i grupp) -aktivt elevinflytande, trivselregler, flextid, mat, arbetsformer mm -fysiskt god arbetsmiljö -synliga och aktiva skolledare -direkta och snabba beslutsgångar -personalkommunikation runt enskilda elever och kurssamverkan och koordination vuxnas närvaro på olika platser i skolmiljön samspel; öppet och friktionsfritt -elevrelationer m brett umgänge, över klassgränserna -bred gemenskap; alla ska med utan hänsyn till elevers olikheter (Göransson, 2008) Skolans arbetsmiljö är den enskilda faktor som fick sämst omdöme av 1000 barn i en SCB-undersökning 2010 (problem för 4-6/10 barn).

Inkluderingsideer -Teambuildingsövningar vid starten -Värderingsövningar och dilemmadiskussioner fortlöpande -Positiva ritualer -Föräldramöten kring positiva teman -Grupparbetsorganisation/grupparbete som social träning -Hela skolan en trygghetszon

Diskussionsfrågor Hur bemöter jag andra? Finns det andra sätt jag skulle kunna bemöta på? Vilket innehåll skapar jag i undervisningen? Vad exkluderas? Vilken metod använder jag? Begränsningar? Nämn ett tillfälle i ditt yrkesliv då du har du känt dig osäker på hur du ska bete dig mot eleverna eller hur du ska lösa en konflikt? Konkretisera! Jämför med en kollega. Vilka elever/medarbetare stör mig? Kan inte tycka om och uppskatta alla elever lika mycket. Hur göra? Gå till dig själv: På vilket sätt kan du göra dig mer medveten om egna ”blinda fläckar”? Vilka är de största värdegrundsproblem på den egna skolan? Strategi för att förändra? Exempel på goda och mindre goda normer på egna skolan.