Strokerehabilitering Håkan Carlsson Leg. Sjukgymnast VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin

Några konsekvenser av stroke Nedsatt rörelse- och balansförmåga Nedsatt känsel Språksvårigheter Nedsatt minne och koncentrationsförmåga

Påverka förmågan att förflytta sig Påverka vardagslivet och möjligheter att utföra vardagliga sysslor Påverka möjligheterna att återgå till arbete Påverka fritidsaktiviteter En stroke kan

Avgörande för att möjliggöra ett självständigt liv och aktivt deltagande i samhället Viktigt direkt i anslutning till akut insjuknande och i ett längre perspektiv (kronisk fas) Rehabilitering kan därför vara:

Rehabilitering Rätt träning i rätt tid i rätt miljö meningsfulla aktiviteter uppgiftsspecifik individualiserad

Rehabilitering i team Läkare Omvårdnadspersonal Arbetsterapeut Fysioterapeut Kurator Logoped Psykolog Fler…

Team Interdisciplinärt arbetssätt målsättningar integreras utifrån profession och patient utredningar och åtgärder samordnas

Rehabiliteringsplan Funktionsnedsättningar Aktivitetsbegränsningar Omgivnings- och personfaktorer Huvudmål/ delmål Åtgärder Ansvariga Tidsplan Utvärdering

Varför rehabiliteringsplan? Gemensamt dokument för hela teamet Sammanfattar problem, mål och åtgärder Personens ”karta och kompass” Tydliga mål som är relevanta för personens vardag, främjar anpassning till ny livssituation

Strokerehabilitering i olika faser Akut rehabilitering – i samband med insjuknandet Subakut rehabilitering inom ~ ett år Rehabilitering i kronisk strokefas – därefter

Rehabilitering vid akut stroke Fokus främst att återvinna förlorad funktionsförmåga: Få tillbaka handfunktion, kunna gå och förflytta sig själv, sköta hygien och kunna klä sig, förbereda måltider etc Information/Utbildning – närstående/familj

Rehabilitering vid akut stroke Sker initialt vid strokeenheter Fortsätter vid rehabiliteringsenhet och/eller hemrehabilitering Om interdisciplinärt team ansvarar för rehabiliteringen eller koordinerar övergång i primärvård/kommun avlider färre och färre behöver ha hjälp med aktiviteter i dagliga livet! SBU-rapport, 2015

Rehabilitering vid subakut stroke Fortsatta åtgärder för att återvinna förlorad funktionsförmåga Övergång till kompensatoriska lösningar (hjälpmedel, anpassningar, etc) Har nu erfarenhet av att leva med konsekvenser efter en stroke Har därför lättare formulera egna mål

Rehabilitering vid subakut stroke Mer fokus på komplexa aktiviteter Arbete, andra aktiviteter i samhället Dagrehabiliteringsenheter Primärvård

Rehabilitering i kronisk fas Livsstilsförändringar (sluta röka, börja träna, stressa mindre, få balans i vardagen osv) Kunna göra det jag vill trots att… Lära sig leva med konsekvenser av stroke

Att vara fysisk aktiv efter stroke Inaktivitet Vanligare efter stroke än i befolkningen i övrigt Orsaker till fysisk inaktivitet Minskad tilltro till sin förmåga att röra sig Trötthet, uttröttbarhet Depression Otillräckligt stöd från sjukvården och samhället

Att vara fysisk aktiv efter stroke Hälsobefrämjande effekter Återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga Förbättrar kognition Förebygger andra sjukdomar Ökar välbefinnandet Bidrar till att bli så aktiv som möjligt i samhällslivet Stort behov av ökad satsning på friskvård för personer med funktionsnedsättningar !

Att vara fysisk aktiv efter stroke Rekommendationer Kondition Promenader, cykling, gång på rullband Dans, bassäng Styrka Balans, koordination Stretching, ledrörlighet

Strokerehabilitering i olika faser Sammanfattning: Akut rehabilitering – återfå tidigare funktioner Subakut rehabilitering – lära sig kompensera funktionsbortfall Rehabilitering i kronisk strokefas – lära sig hantera sitt ”nya” liv

Avslutningsvis Modern strokerehabilitering Interdisciplinärt team är effektivaste metoden Personen/närstående är viktigast i teamet Använd rehabiliteringsplan med tydliga aktivitetsmål meningsfulla för den enskilda personen och närstående/familj Rehabiliteringen är en process över flera år i olika faser med olika fokus