Demokrati, politik och val. Demokrati = folkstyre För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha: 1.Återkommande fria val. Folket ska fritt få välja de politiska makthavarna och de måste bli valda på nytt efter några år för att få fortsätta styra. 2.Yttrandefrihet, d.v.s. rätten att diskutera politik och kritisera dem som har makten. Diktatur är motsatsen till demokrati.

Sveriges Riksdag = 349 folkvalda Riksdagen bestämmer lagarna i Sverige, vilka skatter vi ska ha och vem som ska vara statsminister. Statsministern är regeringens chef. Regeringen styr så länge de har stöd i Riksdagen.

Monarki = kung Republik = president En monarki kan vara en demokrati, t.ex. som Sverige. Kungen är statschef men en chef utan politisk makt. En republik kan vara en demokrati t.ex. som i USA där presidenten är vald av folket. Men en republik kan också vara en diktatur som t.ex. i Kina. Där är presidenten inte vald av folket.

Demokrati på 4 nivåer: 1.Nationell nivå (staten, riksdag och regering), Riksdagsvalet. 349 valda bestämmer över; lagar, skatter, utrikespolitik, försvar, polis, barnbidrag, pensioner m.m. 2.Landsting (Stockholms Läns landsting). 149 valda bestämmer över SL och sjukhusen. 3.Kommun (Stockholms stad). 101 valda har ansvar för barnomsorg, äldreomsorg, grund- och gymnasieskolor, gator och torg, fritidsanläggningar, bibliotek m.m. 4.EU. Mellanstatligt och överstatligt samarbete mellan EU:s 28 länder. Samarbetet handlar bl.a. om handel och fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital mellan medlemsländerna.

Politik och partier Politik är olika sätt att försöka påverka samhällsutvecklingen. Politiker är med i partier. De kan vara avlönade eller engagerade på sin fritid, ”fritidspolitiker”.

När det är val är det många som vill påverka oss hur vi ska rösta på olika sätt. Det är inte bara partier utan även andra organisationer och opinionsbildare. Propaganda = åsiktsreklam, t.ex. valaffischer. Massmedia = Radio, Tv, tidningar och IT. Opinionsundersökning = undersöka vad folk tycker, t.ex. om det vore val idag vilket parti skulle du då rösta på…

Demokrati. Folket (=demos) kan styra (=krati) på olika sätt Hur ska folket styra? 2 varianter: Representativ demokrati = Folket väljer vilka som ska bestämma åt folket. Detta är vanligast, t.ex. riksdagsvalet. Direkt demokrati = Folket för bestämma i en speciell fråga, t.ex. folkomröstningen om vi skulle ha Euro i Sverige eller inte 2003.

Sveriges 4 grundlagar Grundlagar = demokratins spelregler. De är svårare att ändra än vanliga lagar eftersom de valda politikerna inte ska kunna göra om landet till en diktatur utan att först fråga folket. 1.Regeringsformen (Hur ofta ska det vara val, vilka ska få rösta, hur många ska det vara i riksdagen…) 2.Succesionsordningen. (Om kungen) 3.Tryckfrihetsförordningen 4.Yttrandefrihetsgrundlagen =yttrandefrihet

Parlamentarism = Parlamentet, de folkvalda, väljer ledaren. Parlamentet kan även sparka ledaren om de inte är nöjda. Riksdagen utser statsministern Folket väljer Riksdagen Regeringen Statsministern väljer ministrarna i regeringen och är regeringens chef. Regeringen är beroende av stöd från Riksdagen. Riksdagen kan sparka regeringen. Inte tvärtom!

Olika sorters regeringar: Koalitionsregering, regeringen består av ministrar från olika partier. Motsatsen är en enpartiregering. Majoritetsregering. Regeringen har stöd av en majoritet (minst 51%)av riksdagen. Minoritetsregering. Regeringen har inte stöd av en majoritet av riksdagen men oppositionen kan inte enas om ett starkare alternativ. Hur är det nu?

EU, europeiska unionen 1.EU-kommissionen fungerar som EU:s regering. Det är bara de som kan lägga nya lagförslag och de ska se till att besluten verkställs. 2.Europeiska unionens råd, där träffas ländernas regerings representanter (ministrar). Rådet och parlamentet bestämmer tillsammans över EU:s budget och lagar. 3.EU-parlamentet, 751 ledamöter direkt valda av medlemsländerna. 20 är från Sverige. Kan avsätta kommissionen. 4.EU domstolen

EU EU bildas 1951 av 5 länder. Idag är det 28. En av huvuduppgifterna är att underlätta handel mellan EU-länderna. EU ska göra det enkelt att sälja och köpa varor och tjänster mellan medlemsländerna. Därför har tullar och andra avgifter mellan länderna tagits bort. Ett medlemsland får inte gynna produkter från det egna landet utan varor från alla EU-länder ska säljas på samma villkor. Samarbetet brukar kallas att EU har skapat en inre marknad mellan länderna. Den inre marknaden omfattar också medborgarna i EU-länderna. Medborgare i ett EU-land ska kunna flytta och arbeta i andra EU-länder utan krav på arbets- och uppehållstillstånd. Man brukar säga att personer och kapital ska kunna röra sig fritt mellan medlemsländerna. Även den gemensamma valutan euro ska underlätta samarbetet och rörligheten på den inre marknaden.

Ideologier =grundtankar om hur ett bra samhälle bör vara. På 1800-talet uppstår tre ideologier. De politiska partierna har hävdar ofta att deras grundvärderingar kommer från en eller flera ideologier, t.ex: ”Vi är socialliberaler!” 1.Liberalismen betonar individens frihet. Det kan handla om allt från rösträtt till rätten att få starta företag och ta ansvar för sitt eget liv. 2.Konservatism. Konservativa vill bevara många av de gamla traditionerna och värderingarna. Förändringar ska ske varsamt. 3.Socialism. Socialismen kämpade på 1800-talet för att de fattiga arbetarna ska få bättre arbetsvillkor och rösträtt. Ordet socialism kommer från ett ord som betyder gemenskap, d.v.s. att man ska jobba tillsammans för varandra.

Retorik = konsten att tala så att andra lyssnar och tar till sig ens idéer. Opinionsbildning. Olika sätt att påverka vad folk tycker. Bilda/skapa ”opinion” d.v.s. åsikter. (Till skillnad från opinionsundersökning där man undersöker vad folk tycker.)

Det samhällsekonomiska kretsloppet en modell som visar hur olika delar i samhället hänger ihop och påverkar varandra.

Massproduktion Massproduktion innebär att tillverkningen blir effektivare, d.v.s. att en person med ny teknik (redskap och maskiner) kan producera mer än tidigare. Se bilden härintill. De som inte moderniserar sin tillverkning konkurreras ut. Det betyder också att kläderna blir billigare, fler har råd att köpa.