Att förebygga ohälsa hos nyanlända flyktingbarn och utlandsadopterade Anders Hjern, barnläkare, professor Centre for Health Equity Studies (CHESS), KI/Stockholms Universitet, och Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap

Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn Infektioner */*** Nutrition */**

Infektioner Hepatit B Tuberkulos ev HIV

Nutrition Järnbrist? Rakit??

Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn Infektioner Nutrition Tandhälsa **/*

Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn Infektioner Nutrition Tandhälsa Andra kroniska sjukdomar/ funktionshinder **/***

Varför gör barnläkare åldersbedömningar? Åtskilliga invandrar- och adoptivbarn har oklar eller felaktig ålder enligt handlingar Stora konsekvenser i vardagslivet; skolplacering, barnbidrag etc Skatteverket kräver underlag för att ändra registrerad ålder

Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1993:11 (M och S) Utföres av barnläkare Bör vänta ett år efter ankomsten till Sverige för att kompensera för ev undernäring ”Födelsehistoria”

SOSFS 1993:11 (M och S) Vikt, längd i förhållande till tillväxtkurva Pubertetstecken Motorisk utveckling Tal och språkutveckling Social utveckling

SOSFS 1993:11 (M och S); Kompletterande undersökningar Röntgen handled Bedömning av tandutveckling

SOSFS 1993:11 (M och S); Resultat Sammanfattande bedömning av all information.

Felkällor med röntgen handled Mkt stor genetisk variation (+/- 3 år vid 18 års för att fånga in 95% av variationen) Relativt stor variation i resultat mellan olika bedömare Undernäring ger underskattad ålder Tidig undernäring och därefter god näring ger ”catch-up” tillväxt och tidig pubertet och därmed överskattad ålder Etniska varitioner ofullständigt kända- studier talar för att tonåringar i t ex Pakistan/Turkiet får överskattad ålder med ca 0.75 år i snitt

Tillväxt-zoner i handlederna

Bedömes ofta enligt Greulich- Pyle alt Tanner-Whitehouse

Tillväxtkurvor

Pubertetstecken

Ensamkommande barn- åldersbedömningar; Andra EU-länder LandHandled; rtg Nyckel-ben; rtg TandPsykolog Finland++ Danmark++ Holland++ Tyskland+ England+ Belgien+ Irland+

Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn Psykisk hälsa ***/***

Psykisk ohälsa och tid i Sverige hos flyktingbarn från Chile och Mellanöstern

En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation INDIVID RELATIONELL CONTEXT ORGANISERAT VÅLD SORG ANPASSNING FAMILJ SOCIALT NÄTVERK SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) KLTURELL OCH POLITISK KONTEXT

Barns upplevelser... Våld

Barns upplevelser... Våld Separationer Förluster

Vanliga följder av traumatisk stress hos barn och vuxna (I) Posttraumatisk Stress Syndrom (PTSD) Depression Återupplevande Undvikande Förhöjd vakenhet

Studier av Andra världskrigets barn Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Omhändertagande efteråt viktigare än traumat för långsiktig hälsa och social anpassning !!!

En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation INDIVID RELATIONELL CONTEXT ORGANISERAT VÅLD SORG ANPASSNING FAMILJ SOCIALT NÄTVERK SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) KULTURELL OCH POLITISK KONTEXT

En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation INDIVID RELATIONELL CONTEXT ORGANISERAT VÅLD SORG ANPASSNING FAMILJ SOCIALT NÄTVERK SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) KULTRELL OCH POLITISK KONTEXT

Asylprocessen??! BegriplighetBegriplighet HanterbarhetHanterbarhet MeningsfullhetMeningsfullhet

Strategier för stöd till nyanlända flyktingbarn Mycket för några: välja ut och välja bort = screeningMycket för några: välja ut och välja bort = screening Lite för alla: alla barn mål för insatsernaLite för alla: alla barn mål för insatserna = befolkningsstrategi = befolkningsstrategi JAAA!! JAAA!!

Befolkningsstrategi (1) Alla nyanlända flyktingbarn är ”sårbara barn”Alla nyanlända flyktingbarn är ”sårbara barn” Socialt stöd och kontext i centrumSocialt stöd och kontext i centrum

Befolkningsstrategi (2) Stödjande miljöer:Stödjande miljöer: InskolningsklasserInskolningsklasser FörskolaFörskola

Befolkningsstrategi (3) Primärvård:Primärvård: BVCBVC SkolhälsovårdSkolhälsovård VårdcentralerVårdcentraler

Befolkningsstrategi 4 Nätverksstöd:Nätverksstöd: Föreningar (svenska + hjälp att starta egna)Föreningar (svenska + hjälp att starta egna) KontaktfamiljerKontaktfamiljer

Befolkningsstrategi 5 Att påverka kontexten Barnperspektiv i flyktingmottagningBarnperspektiv i flyktingmottagning Att påverka den politiska nivånAtt påverka den politiska nivån

Befolkningsstrategi 6 Att ”hantera” asylstressen

Follow-up in National Registers, part 1- A Social perspective Study groups: 1.Refugee children: Settled in Sweden at the age of All registered parents born in the same country as the child. No recorded emigration from Sweden. Chile (3194) Iran (4108)

Follow-up of refugee children in National Registers Criteria for inclusion in study: Born Swedish resident in 2001 who had some registered household income in the household

Follow-up in National Registers 2. Comparison groups (also born ): Adopted children born in Latin America (5 023) Children born in Sweden with a Latin American mother (3 308) Swedish-born with two Swedish-born parents ( )

Mean age at follow-up Chile 27.8 Iran26.3 Latino-Swedish26.4 Latin Adoptees25,0 Swedish majority31.5

Follow-up in National Registers, part 2- A mental health perspective First we only adjust the models to sex and age

Suicide attempts (HR, age and sex adjusted)

Psychotic disorder (HR, age and sex adjusted)

Illicit drug abuse (HR, age and sex adjusted)

Follow-up in National Registers, part 2- A mental health perspective Then we adjust our models to three socio-economic variables: Disposable income in quintiles in 2000 Maternal receipt of Social Wefare in 2000 (yes/no) Residency (rural, city, big city)

Suicide attempts (HR, incl socio-economic confounders)

Psychotic disorder (HR, incl socio-economic confounders)

Illicit drug abuse (HR, incl socio-economic confounders)

Sammanfattning Missbruk och psykiatrisk sjuklighet hos flyktingbarn som unga vuxna beror i första hand på sociala faktorer. Diskriminering viktig förklaring till detta Utlandsadopterade har en markant ökad risk för allvarlig psykiatrisk sjuklighet och missbruk i vuxen ålder

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (1) Sånt som hände innan adoptionen Exponering för alkohol/droger i fosterlivet Undernäring Institutionsvistelser Misshandel

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (2) Adoptionen i sig Separation Att knyta an (igen)

Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (3) Efter adoptionen Diskriminering Identitet- vem är jag, var hör jag hemma? Att leva upp till omgivningens förväntningar

Första tiden i nya familjen... Många barn uppvisar beteendeproblem... Maten Depressivitet Hyperaktivitet ”Kompis med alla”

ADHD-medicinering hos pojkar i Sverige under 2006

ADHD-medicinering hos adopterade jämfört med svenskfödda 6-9 år år16-21 år N%% Swedish majority Africa/Middle East Far East South Asia Latin America Eastern Europe All adoptees

ADHD-medicinering och ålder vid adoption

Sammanfattning Nykomlingens hälsa påverkas även av faktorer i den miljö man kommer från (infektioner, traumatisk stress, kroppskonstitution etc) Social situation/diskriminering...påverkar hälsan på lång sikt Utlandsadopterade sårbar grupp för psykiatrisk sjuklighet och missbruk

Anders Hjern,