Inkomstbeskattning av aktiebolag och andelslag Skatteförvaltningen

2 Innehåll Allmänt Inkomstbeskattning av aktiebolag kalkyl av nettoförmögenheten det matematiska värdet på en aktie Ett aktiebolags prestationer till aktieägarna lön som betalas ut av ett aktiebolag delägarlån som ges av ett aktiebolag dividend som utdelas av ett aktiebolag utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett aktiebolag Inkomstbeskattning av andelslag Prestationer som ett andelslag betalat ut till medlemmarna, andelsägarna och aktieägarna överskott från ett andelslag utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett andelslag Skattefria överskott och förmåner som utdelas av ett andelslag

Allmänt Aktiebolag och andelslag är självständiga skattskyldiga, och deras inkomst beskattas som inkomst för aktiebolaget eller andelslaget. Beskattningen av ett aktiebolag och ett andelslag påverkar inte beskattningen av en enskild delägare eller medlem. Resultatet för ett aktiebolag och andelslag räknas på så sätt att de avdragsgilla utgifterna dras av från de skattepliktiga inkomsterna. 3 Inkomster > utgifter skattepliktig inkomst fastställs Utgifter > inkomster förlust fastställs Kalkylen av den skattepliktiga inkomsten grundar sig på bokföringen, men till följd av skillnaden mellan bokföringen och beskattningen kan den skattepliktiga inkomsten avvika från resultatet enligt bokföringen.

Allmänt Aktiebolag och andelslag betalar en inkomstskatt på 20 % på den skattepliktiga inkomsten Aktiebolag och andelslag ska meddela uppgifter för inkomstbeskattningen till Skatteförvaltningen med skattedeklarationsblankett 6B En separat skattedeklaration ska lämnas in för varje räkenskapsperiod. Skattedeklarationen ska lämnas in inom fyra månader efter utgången av den sista månaden i räkenskapsperioden. Skatteförvaltningen rekommenderar att skattedeklarationen ges elektroniskt. 4 Närmare uppgifter finns på skatt.fi: Skattedeklaration 6B elektroniskt – aktiebolag och andelslag

Inkomstbeskattning av aktiebolag Ett aktiebolag kan ha tre olika förvärvskällor: en näringsförvärvskälla en jordbruksförvärvskälla en personlig förvärvskälla … kan utgöras av exempelvis en fastighet som hyrts ut till en utomstående och som inte direkt eller indirekt tjänar näringsverksamheten. Den skattepliktiga inkomsten av varje förvärvskälla i aktiebolaget räknas separat genom att dra av fastställda förluster för tidigare år i samma förvärvskälla från inkomsten under skatteåret. De skattepliktiga inkomsterna av förvärvskällorna räknas ihop och beskattas som inkomster för bolaget. Ett bolag betalar inkomstskatt för samfund. 5

Nettoförmögenhet och det matematiska värdet på en aktie I inkomstbeskattningen av ett aktiebolag fastställs nettoförmögenheten, som ligger till grund för kalkylen av det matematiska värdet på en aktie. Det matematiska värdet på en aktie används då man räknar hur utdelning av icke-noterade bolag fördelar sig i skattefri inkomst, kapitalinkomst och förvärvsinkomst i beskattningen av en delägare. Ett icke-noterat bolag = annat än offentligt noterat bolag 6

Kalkyl av nettoförmögenheten Ett aktiebolags nettoförmögenhet fås genom att dra av bolagets skulder från bolagets tillgångar. Till ett aktiebolags nettoförmögenhet räknas tillgångarna och skulderna i bolagets samtliga förvärvskällor – även de tillgångar och skulder som hör till en jordbruksförvärvskälla och en personlig förvärvskälla. 7

Kalkyl av nettoförmögenheten (fortsättning) Med tillgångar avses anläggnings-, omsättnings-, placerings- och finansieringstillgångar. Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har något förmögenhetsvärde. Med skulder avses poster som tagits upp i det främmande kapitalet i aktiva i balansräkningen. Även ett kapitallån är en skuld om dess ekonomiska karaktär är främmande kapital. Kalkylmässiga skatteskulder betraktas inte som en skuld. Utifrån nettoförmögenheten räknas såväl det matematiska värdet som jämförelsevärdet på en aktie. Vid kalkylen av jämförelsevärdet drar man av den utdelning som man beslutat att ge för räkenskapsperioden från nettoförmögenheten. 8

Det matematiska värdet på en aktie Det matematiska värdet på en aktie fås genom att dividera bolagets reviderade nettoförmögenhet med antalet aktier på marknaden. Kalkylen av det matematiska värdet grundar sig på bolagets reviderade nettoförmögenhet enligt bokslutet för det år som föregick skatteåret. Utifrån detta matematiska värde för skatteåret delas den utdelning som fåtts under skatteåret in i skattefri inkomst, kapitalinkomst och förvärvsinkomst. 9 Exempel Utifrån en räkenskapsperiod som upphörde räknas det matematiska värdet för skatteåret Utifrån det matematiska värdet fastställs den skattefria andelen för utdelningen till en delägare 2015 och den andel som ska beskattas som kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

Det matematiska värdet på en aktie (fortsättning) Det matematiska värdet på en företagardelägares aktier justeras innan utdelningen delas in i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstutdelning. Från aktievärdet avdras delägarlån som en företagardelägare eller en familjemedlem till honom eller henne lyft från bolaget samt värdet på en bostad som ingår i bolagets tillgångar och som används av delägaren eller hans eller hennes familj. Om en delägare eller dennes familj innehar minst 10 % av bolagets aktier eller röstetal anses det att det handlar om en företagardelägare, och då dras delägarlån av från aktievärdet. Vad gäller avdrag av bostadsvärde handlar det om en företagardelägare, då delägaren enligt lagen om pension för arbetstagare inte står i anställningsförhållande till det bolag som ger utdelning. 10

Ett aktiebolags prestationer till aktieägarna Aktiebolagets delägare beskattas först när de lyfter inkomst från aktiebolaget. Inkomst kan tas ut som lön, delägarlån, dividend eller som utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet. Inga privata uttag är möjliga i ett aktiebolag. I rättshandlingar mellan ett aktiebolag och en delägare ska man alltid tillämpa villkor som kan ses som rimliga och normala. Om ett bolag t.ex. säljer en bil till en delägare, ska gängse värde användas som köpesumma. 11

Lön som betalas ut av aktiebolag Ett aktiebolag kan betala ut löner och ge naturaförmåner till sina delägare. En naturaförmån ska behandlas som lön även i bolagets lönebokföring. Om detta inte gjorts, betraktas förmånen som förtäckt dividend upp till beloppet på de faktiska kostnaderna. Det är även möjligt att betala ut dagtraktamente och kilometerersättning för löntagare till en delägare. Den lön som betalats ut till en delägare och naturaförmåner ska vara skäliga i förhållande till det utförda arbetet. Att ge delägarna orimliga förmåner kan leda till att de beskattas som förtäckt dividend. 12

Delägarlån som ges av ett aktiebolag Ett aktiebolag kan också bevilja sina delägare och deras nära släktingar delägarlån. Ett penninglån som beviljats en delägare ses som kapitalinkomst för delägaren i beskattningen, om lånet inte betalats tillbaka till bolaget före utgången av samma skatteår. Förutsättningen för beskattning av kapitalinkomster är att delägaren, hans eller hennes familjemedlemmar eller alla tillsammans äger minst 10 % av aktierna direkt eller indirekt. 13

Delägarlån som ges av ett aktiebolag (fortsättning) Skattesatsen för kapitalinkomster är 30 %. Om beloppet på den skattepliktiga kapitalinkomsten överskrider euro, tas en skatt på 33 % ut av den överskridande delen. Om delägaren återbetalar lånet inom fem år, får han eller hon dra av det amorterade beloppet från sina kapitalinkomster. 14

Beskattning av dividendinkomst Ett aktiebolag kan besluta att dela ut en del av vinsten under den senaste räkenskapsperioden. Som utdelning är det möjligt att ge högst det belopp som återstår då man från bokslutets balansräkning dragit av förluster vissa obligatoriska utgifter, såsom eventuella överföringar till reservfonder enligt bolagsordningen. Utdelning kan alltid ges då bolaget har fritt eget kapital. Att föregående räkenskapsperiod var vinstgivande är inte en uttrycklig förutsättning för vinstutdelning. Utdelningen kan ges endast i ett ordinarie eller extraordinarie bolagsmöte där man godkänner räkenskapsperioden. 15

Beskattning av dividendinkomst (fortsättning) I offentligt noterade (= listade) bolag är utdelningen partiellt skattepliktig inkomst och partiellt skattefri inkomst för mottagaren. I andra än offentligt noterade (= icke-noterade) bolag kan däremot delägarna få utdelning från bolaget på följande sätt: utdelningen delas in i skattefri inkomst samt skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån det matematiska värdet på aktien. Det matematiska värdet grundar sig på nettoförmögenheten. Indelningen av utdelningen orsakar inga skattepåföljder för det bolag som delar ut utdelning. 16

Schema över beskattningen av utdelningsinkomst från ett icke-noterat bolag 17 Aktiebolagets verksamhet Omsättning – utgifter = vinst Samfundsskatt på 20 % ska betalas Utdelning I aktiebolaget kan man besluta att: 1.ge utdelning = utdelningsinkomst 2.lämna pengar i bolaget = öka förmögenheten Kapitalinkomstdividend 1.dividendbeloppet motsvarar högst 8 %:s avkastning 25 % skattepliktig / 75 % skattefri 2.dividendbeloppet överskrider euro av det överskridande beloppet 85 % skattepliktig / 15 % skattefri Förvärvsinkomstdividend den del av dividend som överskrider 8 %:s avkastning = förvärvsinkomstdividend 75 % skattepliktig / 25 % skattefri

Utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett aktiebolag 1.Utbetalning av medel från ett listat bolag betraktas som dividend och beskattas som dividendinkomst (se dia 16) 2.Utbetalning av medel från ett icke-listat bolag a)betraktas huvudsakligen som dividend och beskattas som dividendinkomst (se dia 16-17) b)betraktas som skattepliktig överlåtelse till den del som en kapitalplacering som den skattskyldige gjort i bolaget återbetalas till denne, om det har gått högst tio år från kapitalplaceringen till det att medlen delas ut, och den skattskyldige visar en tillförlitlig utredning över att villkoren är uppfyllda 18

Inkomstbeskattning av andelslag På samma sätt som ett aktiebolag beskattas ett andelslag som en särskild skattskyldig, om det förts in i handelsregistret före utgången av räkenskapsperioden. Ett icke-registrerat andelslag beskattas enligt bestämmelserna för näringssammanslutningar. En näringssammanslutning är inte en särskild skattskyldig. Ett resultat av näringsverksamheten fastställs dock för en sammanslutning. Det delas in i skattepliktig inkomst för delägarna utifrån deras andel i sammanslutningens resultat. Även ett andelslag kan ha en näringsförvärvskälla, en jordbruksförvärvskälla och en personlig förvärvskälla. 19

Prestationer som ett andelslag betalat ut till medlemmarna, andelsägarna och aktieägarna Medlemmarna i ett andelslag kan lyfta lön för arbete som utförts för andelslaget. Ett andelslag kan dela ut överskott eller medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet. 20

Överskott som andelslag har delat ut Överskott = ränta på andelskapital och annat överskott som andelslaget har delat ut I offentligt noterade (= listade) andelslag är överskott partiellt skattepliktig inkomst och partiellt skattefri inkomst för mottagaren I andra än offentligt noterade (= icke-listade) andelslag beskattas överskott på följande sätt: överskottet delas in i skattefri inkomst samt skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst 21

Schema över beskattningen av överskott från ett icke-noterat andelslag 22 Andelslagets verksamhet Omsättning – utgifter = överskott Samfundsskatt på 20 % ska betalas Överskott I andelslaget kan man besluta att: 1.utdela överskott 2.lämna pengar i andelslaget = öka förmögenheten Kapital överskott 1.upp till euro 25 % skattepliktig / 75 % skattefri 2.överskottbeloppet överskrider euro av det överskridande beloppet 85 % skattepliktig / 15 % skattefri Förvärv överskott 75 % skattepliktig / 25 % skattefri, om ett andelslag har färre än 500 medlemmar som betalat andelsavgiften och överskottet överskrider ett belopp som motsvarar en beräknad årlig avkastning på 8 % på det belopp som har tagits upp på andelslagets eget kapital för de samtliga andelar eller aktier som den skattskyldige innehar

Utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet i ett andelslag 1.Utbetalning av medel från ett listat andelslag betraktas som överskott (se dia 22) 2.Utbetalning av medel från ett icke-listat bolag a)betraktas huvudsakligen som överskott (se dia 22-23) b)betraktas som skattepliktig överlåtelse till den del som en kapitalplacering som den skattskyldige gjort i bolaget återbetalas till denne, om det har gått högst tio år från kapitalplaceringen till det att medlen delas ut, och den skattskyldige visar en tillförlitlig utredning om att villkoren är uppfyllda 3.Utdelning av medel som en medlem vid utträde ur andelslaget får utbetalning av medel i stället för återbetalning av insatsen betraktas som skattepliktig överlåtelse till den del som utbetalningen motsvarar insatsen som har betalats 23

Skattefria överskott och förmåner som ges av ett andelslag 1.Överskottsåterbäring från ett andelslag till en fysisk person i förhållande till gjorda inköp, till den del som det återburna överskottet har uppstått av inköp som anknyter till levnadskostnaderna för återbäringens mottagare 2.En fysisk persons förmån, utgående från medlemskap i andelslag, i form av minskning av levnadskostnaderna då denna uppstår av inköp till ett pris som underskrider det gängse priset men inte underskrider de kostnader som har uppstått för andelslaget för producering av nyttigheterna eller tjänsterna  sådana vanliga bonusar eller kundgottgörelser som konsumentkunder får på basis av sina inköp är således inte skattepliktig inkomst 24