Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare

En presentation över ämnet: "Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare"— Presentationens avskrift:

1 Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare
Skatteförvaltningen Med enskild näringsidkare avses en person som bedriver näringsverksamhet (en s.k. fysisk person, inte en juridisk person). I allmänspråket används många andra benämningar, såsom privatföretag, yrkesutövare eller firma. I detta material använder Skatteförvaltningen benämningen rörelseidkare eller yrkesutövare för en enskild näringsidkare.

2 Innehåll Förvärvskällor och deras betydelse i beskattningen
Beskattning av inkomst av företagsverksamhet (näringsförvärvskälla) Indelning av företagsinkomst i kapital- och förvärvsinkomst Delning av företagsinkomst mellan makar Förskottsskatt Privata uttag och privata placeringar Avdrag av bilkostnader

3 Det skattepliktiga resultatet räknas enligt förvärvskälla
enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet Förvärvskälla för näringsverksamhet Förvärvskälla för jordbruk Den skattepliktiga inkomsten räknas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk Personlig förvärvskälla (förvärvskälla för annan verksamhet) Den skattepliktiga inkomsten räknas enligt inkomstskattelagen Inkomsten för rörelseidkare och yrkesutövare beskattas enligt förvärvskälla. I beskattningen kan de ha verksamhet som hänför sig till tre olika förvärvskällor. Indelningen i förvärvskällor påverkar bl.a. den skattelag som ligger till grund för kalkylen av den skattepliktiga inkomsten. Om den verksamhet som bedrivits är näringsverksamhet, dvs. närings- eller yrkesverksamhet, iakttas bestämmelserna i näringsskattelagen (lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NärSkL). Skattepliktigt resultat av jordbruk räknas å sin sida enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL). En personlig förvärvskälla beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL). Med personlig förvärvskälla avses t.ex. löneinkomster, hyresinkomster och inkomster av överlåtelse av egendom. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare bedriver såväl näringsverksamhet som jordbruk, behandlas dessa som separata förvärvskällor i inkomstbeskattningen. I beskattningen är det ibland nödvändigt att pröva om den inkomst som en person fått är en löneinkomst som ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller en inkomst av närings- eller yrkesverksamhet som ska beskattas enligt näringsskattelagen. Ärendet avgörs individuellt. Man fäster vikt vid om verksamheten är självständig eller om någon annan övervakar och leder arbetet. Definitionen är av betydelse även för den som står för inkomsten, inte endast för mottagaren, då man ska verkställa förskottsinnehållning på betalningar som ska ses som lön. Indelningen i förvärvskällor gäller för alla företagsformer: också inkomstbeskattningen av skattskyldiga bolag sker enligt förvärvskälla.

4 Förvärvskällornas betydelse i beskattningen
Inkomsterna och utgifterna ska riktas mot rätt förvärvskälla då man räknar den skattepliktiga inkomsten. Det är inte möjligt att dra av utgifter i en förvärvskälla från inkomsten av en annan förvärvskälla. Även förluster fastställs enligt förvärvskälla. Det finns en särskild skattedeklaration för varje förvärvskälla, med vilken man deklarerar de skattepliktiga inkomsterna av förvärvskällan och de utgifter som ska dras av från dessa. Resultatet för varje inkomstkälla utgörs av skillnaden mellan de intäkter och utgifter som hör till förvärvskällan. Om intäkterna av förvärvskällan är högre än utgifterna i förvärvskällan, är resultatet för förvärvskällan positivt. Om intäkterna av förvärvskällan är mindre än utgifterna, uppkommer en förlust i förvärvskällan. Det är inte möjligt att dra av utgifter i en förvärvskälla från inkomsten av en annan förvärvskälla, och en förlust i en förvärvskälla kan inte dras av från resultatet av en annan inkomstkälla. Uppgifter om näringsverksamheten ska deklareras med skattedeklarationsblankett 5 för inkomstbeskattningen. Uppgifter om jordbruk ska lämnas med skattedeklarationsblankett 2.

5 Beskattningen grundar sig på bokföringen
ENLIGT RÄKENSKAPSPERIOD Affärshändelser ska bokföras utifrån verifikat under räkenskapsperioden på olika bokföringskonton. I slutet av räkenskapsperioden ska man utarbeta ett bokslut. Bokföringsskyldigheten gäller för alla rörelseidkare och yrkesutövare. Det huvudsakliga syftet med bokföringen är att redovisa näringsverksamhetens resultat. Utifrån bokföringen utarbetar man också inkomstskattedeklarationer. Med bokföringen skiljer man utgifter, inkomster och penningmedel som hör till en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet från utgifter, inkomster och penningmedel som hör till det privata hushållet. De viktigaste bestämmelserna om bokföring finns i bokföringslagen och -förordningen. Vad gäller bokföringen ska man också iaktta god bokföringssed. Bokföring ska föras enligt räkenskapsperiod. En räkenskapsperiod är normalt tolv månader. När verksamheten inleds eller läggs ned eller tidpunkten för bokslutet ändras kan räkenskapsperioden vara längre eller kortare än tolv månader. En räkenskapsperiod får dock inte vara längre än 18 månader. Under en räkenskapsperiod ska affärshändelser bokföras på bokföringskonton utifrån verifikat. Syftet med ett verifikat är att styrka en affärshändelse, och följaktligen ska ett verifikat i mån av möjlighet ges av en utomstående. Verifikaten ska vara daterade, och med tanke på bokföringen ska de numreras. Bokföringslagen förutsätter att affärshändelser bokförs såväl kronologiskt som systematiskt. I slutet av räkenskapsperioden ska man utarbeta ett bokslut. Bokslutet innehåller en resultaträkning, balansräkning och noter till bokslutet. Normalt ska en bokföringsskyldig föra dubbel bokföring enligt prestationsprincipen. Vid dubbel bokföring antecknas såväl penningkällan som penninganvändningen för varje affärshändelse. Bokföringarna redogör för såväl orsaken till penningrörelsen som det använda bokföringskontot. Alla bokföringar ska göras på åtminstone två bokföringskonton. Bokföringslagen innehåller ett undantag som gäller yrkesutövares bokföring. Enligt detta undantag kan en yrkesutövare föra s.k. enkel prestationsbaserad bokföring. Räkenskapsperioden ska då vara ett kalenderår. Betalda utgifter, räntor, skatter och inkomster ska tas upp som affärshändelser i bokföringen. Även privat användning av varor och tjänster ska tas upp som affärshändelser i bokföringen. Skattedeklaration 5 för näringsverksamheten

6 Kalkyl av näringsverksamhetens resultat och den företagsinkomst som ska delas
Intäkter Utgifter = Resultatet av näringsverksamheten ­ förluster under tidigare skatteår Utgifter Intäkter = Förlusten av näringsverksamheten > < Inkomsterna överskrider utgifterna Utgifterna överskrider inkomsterna ­ förlust i näringsverksamheten som ska dras av från kapitalinkomsterna Resultatet av näringsförvärvskällan för en rörelseidkare eller yrkesutövare utgörs av skillnaden mellan de sammanräknade intäkterna och utgifterna. Om intäkterna av förvärvskällan är högre än utgifterna i förvärvskällan, är resultatet för förvärvskällan positivt. Om intäkterna av förvärvskällan är mindre än utgifterna, uppkommer en förlust i förvärvskällan. En förlust fastställs som en förlust i näringsförvärvskällan, eller så kan en rörelseidkare eller yrkesutövare framföra ett krav på att förlusten eller en del av denna dras av från kapitalinkomsterna under samma år. En rörelseidkare eller yrkesutövare ska framföra en begäran om avdrag i skattedeklarationen. Annars fastställs förlusten som en förlust i näringsverksamheten. Med skattepliktiga inkomster av näringsförvärvskällan avses alla inkomster i penningmedel eller som en förmån med penningvärde av verksamheten. En inkomstpost är en skattefri inkomst av förvärvskällan endast om den uttryckligen reglerats som skattefri. Med avdragsgilla utgifter i förvärvskällan avses alla utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomsten av näringskällan. Avdragsgillheten för vissa utgifter har dock begränsats i beskattningen. En del av utgifterna tas upp som en engångsutgift (som en s.k. årskostnad), medan en del utgifter ska periodiseras, dvs. delas in som utgifter under flera år. Till exempel anskaffningsutgifter för lösa anläggningstillgångar delas som utgifter för flera år med avskrivningar. Anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar, dvs. varor som är avsedda för försäljning, bokförs som en engångsutgift vanligen först då omsättningstillgången säljs (eller överlåts på annat sätt). Exempel: En rörelseidkare som idkar detaljhandel har köpt möbler och apparater för näringsverksamheten (lösa anläggningstillgångar): hyllor till ett sammanlagt belopp på 3 000 euro och apparater för 3 600 euro. Rörelseidkaren periodiserar de sammanräknade anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångarna (6 600 euro) som utgifter med årliga avskrivningar. I beskattningen är det möjligt att göra en avskrivning på högst 25 % för anskaffningsutgifter, om en motsvarande avskrivning tagits upp även i bokföringen (bokslutet). I detta fall kan avskrivningen uppgå till högst euro (25 % x euro). Efter avskrivningen uppgår den sammanräknade utgiftsresten för de lösa anläggningstillgångarna till 4 950 euro. År 2012 har en rörelseidkare köpt totalt 20 varor (omsättningstillgångar) som är avsedda för försäljning i näringsverksamheten för 3 000 euro. Anskaffningspriset på en vara är alltså 150 euro. Rörelseidkaren säljer åtta varor 2012 och de återstående tolv varorna Rörelseidkaren bokför en kostnad på 1 200 euro (8 st. x 150 euro) 2012 och en kostnad på 1 800 euro (12 st. x 150 euro) 2013 som anskaffningsutgift för varorna. En näringsförlust för en rörelseidkare eller en yrkesutövare kan fastställas som en förlust i en näringsförvärvskälla eller överföras för avdrag från kapitalinkomsterna under samma år. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare framför ett krav på att en förlust ska dras av från kapitalinkomsterna, men kapitalinkomsterna inte räcker för avdraget, dras den återstående delen av förlusterna av från skatten på förvärvsinkomsterna som en underskottsgottgörelse. Den övre gränsen för en underskottsgottgörelse är 1 400 euro. Om den övre gränsen överskrids, fastställs den förlustandel som inte dragits av som en förlust av kapitalinkomstslaget. = Förlust i näringsverksamheten som ska fastställas för skatteåret = Företagsinkomst under skatteåret som ska delas

7 Uträkning av nettoförmögenheten
Näringsverksamhetens nettoförmögenhet räknas genom att dra av skulderna i näringsverksamheten från tillgångarna i näringsverksamheten. De tillgångar och skulder som hör till en rörelseidkares eller yrkesutövares privata hushåll beaktas inte. Inte heller tillgångar på ett bankkonto som hänför sig till näringsverksamheten beaktas. 30 % av de utbetalda lönerna inkluderas i nettoförmögenheten. Värdet på näringsverksamhetens nettoförmögenhet används då företagsresultatet delas in i kapitalinkomster och förvärvsinkomster. Nettoförmögenheten fås genom att dra av de tillgångar som hör till näringsverksamheten från de skulder som hör till näringsverksamheten. De tillgångar och skulder som hör till en rörelseidkares eller yrkesutövares privatekonomi beaktas inte i uträkningen av nettoförmögenheten. Om en rörelseidkare eller en yrkesutövare använder egendom (en nyttighet) såväl i näringsverksamheten som i det privata hushållet, beaktas egendomen i uträkningen av nettoförmögenheten om den i huvudsak används i näringsverksamheten. Depositioner (tillgångar på ett bankkonto) som omfattas av källskatt på ränteinkomst hör inte till nettoförmögenheten för en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet. De räknas inte in i nettoförmögenheten, även om de ingår i finansieringskapitalet i bokslutet för näringsverksamheten och flutit in av näringsverksamheten. Det belopp som inte dragits av i beskattningen räknas som värdet på nettoförmögenheten. Skulder tilldelas vanligen ett nominellt värde. Till nettoförmögenheten för en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet läggs 30 % av de utbetalda löner som omfattas av förskottsinnehållning. De löner som betalats ut under de 12 månader som föregick utgången av skatteåret beaktas. Lönerna under de 12 senaste månaderna räknas också då räkenskapsperioden och skatteåret är längre eller kortare än 12 månader. Obetalda löner, dvs. löner som bokats som passiva resultatregleringar, beaktas inte. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare fyllt i punkten Utbetalda löner i skattedeklarationen (blankett 5), lägger Skatteförvaltningen till 30 % av lönerna i nettoförmögenheten på tjänstens vägnar. De utbetalda lönerna höjer beloppet på kapitalinkomstandelen av den företagsinkomst som ska delas.

8 Indelning av företagsinkomst i kapital- och förvärvsinkomst
Kapitalinkomsten är det belopp som motsvarar 20 % av den kalkylerade nettoförmögenheten för föregående år. En skattskyldig kan dock framföra ett krav på att en avkastning på 10 % räknas som kapitalinkomst eller att företagsinkomsten beskattas som förvärvsinkomst i sin helhet. En avvikande längd på en räkenskapsperiod (över eller under 12 månader) påverkar beloppet på kapitalinkomstandelen. När man drar av de fastställda förlusterna i näringsverksamheten under tidigare skatteår från resultatet av näringsverksamheten får man den företagsinkomst som ska delas. Den delas in i kapital- och förvärvsinkomst för en rörelseidkare och yrkesutövare (30 § 1 mom. ISkL). Detta görs genom att först räkna kapitalinkomstandelen. Den återstående andelen är förvärvsinkomst. Kapitalinkomstandelen räknas utifrån nettoförmögenheten för näringsverksamheten. I kalkylen använder man nettoförmögenheten vid föregående skatteårs utgång. Om en rörelseidkares eller yrkesutövares räkenskapsperiod är ett kalenderår, så delas företagsinkomsten för t.ex in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån den nettoförmögenhet som fastställts i rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslut Om en skattskyldig inlett näringsverksamhet under skatteåret, räknas kapitalinkomstandelen utifrån nettoförmögenheten vid utgången av skatteåret i fråga. Det belopp som motsvarar en årlig avkastning på 20 % nettoförmögenheten utgör kapitalinkomsten av inkomsten av en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet. Den återstående andelen beskattas som förvärvsinkomst. Ingen övre gräns har fastställts för förvärvsinkomstandelen, utan hela den inkomstandel som överskrider kapitalinkomstandelen beskattas som förvärvsinkomst. Eftersom kapitalinkomstandelen fastställs enligt den årliga avkastningen, påverkar räkenskapsperiodens längd beloppet på kapitalinkomsten. En räkenskapsperiod som är längre än tolv månader ökar kapitalinkomstandelen, medan en kortare räkenskapsperiod minskar andelen. Exempel Räkenskapsperioden för en rörelseidkare och yrkesutövare upphör under skatteåret 2013 (  ), och är följaktligen 18 månader lång. Resultatet av näringsverksamheten (den företagsinkomst som ska delas) under räkenskapsperioden är 20 000 euro och nettoförmögenheten för föregående år (2012) var 50 000 euro. Av den företagsinkomst för 2013 som ska delas är 15 000 euro kapitalinkomst (18/12 x 20 % x euro). Förvärvsinkomsten är 5 000 euro ( euro – euro). Om skulderna i rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsverksamhet är lika stora eller större än tillgångarna i näringsverksamheten, uppkommer inte nettoförmögenhet. I så fall är resultatet av företagsverksamheten förvärvsinkomst i sin helhet. Det är inte alltid förmånligt för en rörelseidkare och yrkesutövare att företagsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Skatteprocenten för kapitalinkomst är 30, medan skatten på låga förvärvsinkomster å sin sida skulle vara lägre. Därför har rörelseidkare och yrkesutövare getts möjlighet att välja att kapitalinkomstandelen av nettoförmögenheten fastställs till 10 % i stället för 20 % eller att den företagsinkomst som ska delas beskattas som förvärvsinkomst i sin helhet. En rörelseidkare eller yrkesutövare ska framföra ett sådant krav innan beskattningen slutförs. Valet kan ändras från år till år. Oberoende av nettoförmögenheten ses det belopp som motsvarar de överlåtelsevinster för fastigheter och värdepapper vilka hör till anläggningstillgångarna i en näringsverksamhet alltid som kapitalinkomst (38 § 2 mom. i ISkL). Minimibeloppet på kapitalinkomsten uppgår alltså till beloppet på överlåtelsevinsterna. Med överlåtelsevinst för fastigheter och värdepapper avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och den del av anskaffningsutgiften som inte avräknas i beskattningen. Överlåtelsevinster för andra anläggningstillgångar, t.ex. inventarier, påverkar inte beloppet på kapitalinkomsten. Den företagsinkomst av näringsverksamhet som ska delas uppgår till 20 000 euro Nettoförmögenheten för näringsverksamheten var 40 000 euro under det föregående året. En överlåtelsevinst på 30 000 euro för en fastighet som hör till anläggningstillgångarna ingår i resultatet för skatteåret. Utifrån nettoförmögenheten skulle kapitalinkomstandelen bli 20 % x euro, dvs. 8 000 euro. Till följd av den överlåtelsevinst som ingår i resultatet ses dock hela den företagsinkomst som ska delas, dvs. 20 000 euro, som kapitalinkomst.

9 Beskattning av företagsinkomst
RESULTATET AV NÄRINGSVERKSAMHETEN - FÖRLUSTER UNDER TIDIGARE ÅR = FÖRETAGSINKOMST SOM SKA DELAS (delas in utifrån nettoförmögenheten under föregående år) KAPITALINKOMSTANDEL (20 % av nettoförmögenheten eller 10 % på krav av den skattskyldige) FÖRVÄRSINKOMSTANDEL (den återstående andelen eller hela företagsinkomsten på krav av den skattskyldige) Schemat på denna bild beskriver hur man räknar företagsinkomsten av en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet och hur den delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Exempel Räknat enligt bestämmelserna i näringsskattelagen är resultatet av en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet 20 000 euro under skatteåret 2013 (räkenskapsperioden – ). Under föregående skatteår (2012) har man fastställt en förlust på 10 000 euro i näringsverksamheten. Under skatteåret uppgår beloppet på den företagsinkomst som ska delas till 10 000 euro (resultatet på 20 000 euro – förluster på 10 000 euro under föregående år). Under föregående år (skatteåret 2012) uppgick nettoförmögenheten för näringsverksamheten till 30 000 euro. Av den företagsinkomst som ska delas är euro kapitalinkomst (20 % x euro). Förvärvsuppkomsten uppgår till euro ( euro – euro).

10 Delning av företagsinkomst mellan makar
När en rörelseidkare eller yrkesutövare bedriver näringsverksamhet tillsammans med en make/maka eller om maken/makan deltar i makens/makans näringsverksamhet, delas företagsinkomsten mellan makarna i beskattningen. Företagsinkomstens förvärvsandel delas mellan makarna i ett förhållande som fastställs utifrån deras arbetsinsats. Kapitalinkomstandelen delas mellan makarna utifrån de andelar som de har i den nettoförmögenhet som hör till verksamheten. Det förmodas att makarnas andelar är lika stora om de inte lägger fram en annan utredning om ärendet. En rörelseidkare eller yrkesutövare (enskild näringsidkare) har andra möjligheter att betala lön än andra företagsformer. En rörelseidkare eller yrkesutövare kan inte betala lön till sig själv. Därtill ses inte lön som han eller hon betalat som en utgift för att skaffa eller bibehålla näringsinkomst, om lönen betalats till en make/maka eller ett barn under 14 år (eller en annan familjemedlem under 14 år). 16 § 1 mom. i ISkL innehåller bestämmelser om detta. Med make eller maka avses i detta samband en laglig make eller maka till den skattskyldige och en maka eller make enligt 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen. Enligt 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen avses med make eller maka också en sambo om de under skatteåret fortgående levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn. Även om det inte är möjligt att dra av lön som betalats till en make eller maka, minskas betydelsen av bestämmelsen av det faktum att företagsinkomst kan delas mellan makar.

11 Delning av företagsinkomst mellan makar
RESULTATET AV NÄRINGSVERKSAMHETEN - FÖRLUSTER UNDER TIDIGARE ÅR = FÖRETAGSINKOMST SOM SKA DELAS (delas in utifrån nettoförmögenheten under föregående år) KAPITALINKOMST (20 % eller på krav av den skattskyldige 10 % av nettoförmögenheten), av vilken FÖRVÄRVSINKOMST (den återstående andelen eller i sin helhet om den skattskyldige framför en sådan begäran) Schemat på denna bild beskriver hur företagsinkomsten av en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet delas mellan makar. Delning av förvärvsinkomstandelen Företagsinkomstens förvärvsandel delas mellan makarna i ett förhållande som fastställs utifrån deras arbetsinsats. Om en utredning om makarnas arbetsinsats inte läggs fram, delas förvärvsinkomstandelen jämnt mellan makarna. Delning av kapitalinkomstandelen Kapitalinkomstandelen delas mellan makarna utifrån de andelar som de har i den nettoförmögenhet som hör till verksamheten. Om en utredning om ägarandelarna inte läggs fram, delas kapitalinkomstandelen jämnt mellan makarna. FÖRETAGARENS ANDEL MAKENS/MAKANS ANDEL FÖRETAGARENS ANDEL MAKENS/MAKANS ANDEL

12 Beskattning av kapitalinkomster och förvärvsinkomster
Kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten läggs till i övriga kapitalinkomster för rörelseidkaren eller yrkesutövaren. Förvärvsinkomstandelen av företagsinkomsten läggs å sin sida till i övriga förvärvsinkomster för rörelseidkaren eller yrkesutövaren. Den skattepliktiga förvärvsinkomsten är föremål för en statlig inkomstskatt enligt den progressiva inkomstskatteskalan, kommunalskatt och eventuell kyrkoskatt. Från skatteår 2012 är beskattningen av kapitalinkomster progressiv. En inkomstskatt på 30 % betalas på skattepliktig kapitalinkomst. Skatten är dock 32 % för den andel som överskrider 40 000 euro. Den skatt som ska betalas på förvärvsinkomsten är progressiv, med andra ord stiger skatteprocenten i takt med att den skattepliktiga inkomsten ökar. Privatpersoner betalar inkomstskatt på sin skattepliktiga förvärvsinkomst till staten enligt den progressiva inkomstskatteskalan. Skalan finns i lagen om inkomstskatteskalan, som riksdagen fastställer och justerar årligen. Personkunder betalar inkomstskatt till sin hemkommun på den förvärvsinkomst som är skattepliktig i kommunalbeskattningen. Församlingsmedlemmar betalar dessutom kyrkoskatt på sina förvärvsinkomster. Skatten räknas utifrån den skattepliktiga förvärvsinkomsten i kommunalbeskattningen. Kommunerna och församlingarna fastställer årligen de inkomstskattesatser enligt vilka kommunalskatten och kyrkoskatten tas ut. Därtill tas en sjukförsäkringspremie för försäkrade ut av dem som är försäkrade i Finland. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie. Premiebeloppen fastställs årligen genom Statsrådets förordning.

13 Förskottsuppbörd av skatt under skatteåret
Förskottsinnehållning på inkomster av en rörelseidkares eller yrkesutövares näringsverksamhet verkställs i allmänhet som förskottsuppbörd. Vid förskottsuppbörd fastställer Skatteförvaltningen en förskottsskatt, dvs. det förskott som på förhand ska betalas av en rörelseidkare eller yrkesutövare. Förskottsbeloppet grundar sig på näringsverksamhetens skattepliktiga resultat. Förskotten ska så noggrant som möjligt motsvara den slutliga skatten för skatteåret. Skatteförvaltningens mål är att ta ut skatt i och med att inkomster flyter in. Förskottsuppbörden av skatt verkställs som förskottsinnehållning eller förskottsuppbörd. Bestämmelser om detta finns i lagen om förskottsuppbörd. Förskottsinnehållning verkställs bl.a. på löneinkomster. Vid förskottsinnehållning innehåller, dvs. avdrar, den som står för inkomsten skatten direkt från den lön eller annan prestation som betalas till inkomsttagaren. Förskottsinnehållning verkställs som förskottsuppbörd bl.a. då inkomsten härrör av näringsverksamhet, jordbruk eller en annan verksamhet för att förvärva inkomst, såsom uthyrning. Vid förskottsuppbörd får inkomsttagaren det belopp som betalaren betalat i sin helhet, men han eller hon ska själv betala skatt på sin inkomst under skatteåret. Skatten ska betalas enligt det beslut om förskottsskatt som Skatteförvaltningen skickat. Beslutet redogör för betalningarna och förfallodagarna. Skatteförvaltningen fastställer automatiskt förskotten för det kommande året utifrån inkomstuppgifterna i den senast slutförda beskattningen. En rörelseidkare eller yrkesutövare som inleder verksamhet ska dock själv uppskatta resultatet av näringsverksamhetens under den första räkenskapsperioden och meddela det till Skatteförvaltningen med blanketten för etableringsanmälan Y3. Om det inte handlar om en ny företagare, utan en rörelseidkare eller yrkesutövare som redan under föregående år betalat förskottsskatt, skickar Skatteförvaltningen automatiskt ett beslut om förskottsskatt och giroblanketter för det kommande året vid årsskiftet. Även i detta fall finns det skäl för en rörelseidkare eller yrkesutövare att granska de uppgifter som använts som grund för förskottsskatten, eftersom målet är att beloppet på förskottsskatten så noggrant som möjligt svarar mot den slutliga skatten för skatteåret. Det lönar sig också för en rörelseidkare eller yrkesutövare att under årets lopp följa upp utfallet för den resultatuppskattning som ligger till grund för förskotten. Om det slutliga resultatet kommer att avvika från uppskattningen, är det möjligt att ansöka om ändring av beloppet under årets gång. Om man t.ex. fastställt ett för högt förskott, är det mycket viktigt att begära att Skatteförvaltningen sänker förskottet i stället för att helt låta bli att betala skatten eller betala ett mindre belopp än det fastställda beloppet. Om en rörelseidkare eller en yrkesutövare ansöker om ändring av förskottet, skickar Skatteförvaltningen ett nytt beslut om förskottsskatt inklusive giroblanketter i början av den månad som följer ansökan om ändring. Även om man ansökt om ändring av förskotten, gäller de tidigare förskotten och förfallodagarna fram till att man får ett nytt ersättande förskottsskattebeslut inklusive giroblanketter. Betalningsraterna för betalning av förskott är två eller flera, och beloppet är lika stort i varje rat. Beloppet på raterna beror på det sammanlagda beloppet på det förskott som ska betalas. Förskott fastställs inte om dess belopp är mindre än 170 euro. Förutom det skattepliktiga resultatet av näringsverksamheten påverkas beloppet på en rörelseidkares eller yrkesutövares förskott också av företagarens samtliga andra inkomster och skatteavdrag under skatteåret. Om förskottskatt inte alls fastställts för näringsverksamheten eller om förskottsskatten varit för låg, kan rörelseidkaren eller yrkesutövaren betala förskottskomplettering på eget initiativ. Företagaren ska själv räkna ut beloppet på förskottskompletteringen.

14 Privata uttag och privata placeringar
Privat uttag av penningmedel Privat uttag av vara eller tjänst Privat placering av penningmedel Privat placering av vara Ja Den ursprungliga anskaffnings-utgiften för en vara eller tjänst eller dess sannolika överlåtelsepris ses som överlåtelsepriset Den ursprungliga anskaffnings-utgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris ses som anskaffnings-utgift vid överförings-tidpunkten Privata uttag av penningmedel är vanliga, eftersom en rörelseidkare eller yrkesutövare inte kan betala ut lön till sig själv. En rörelseidkare och en yrkesutövare kan ta ut tillgångar eller egendom som hör till näringsverksamheten utan att beskattas separat för privata uttag. På samma sätt kan en rörelseidkare och en yrkesutövare fritt placera tillgångar och egendom som hör till näringsverksamheten. En rörelseidkare och en yrkesutövare kan göra privata uttag upp till ett belopp som överskrider det belopp som han eller hon placerat i näringsverksamheten och som överskrider resultatet av näringsverksamheten. Privata uttag och placeringar kan dock ha skattemässiga effekter, även om de inte beskattas separat. Om det egna kapitalet är negativt enligt en rörelseidkares eller yrkesutövares bokföring på grund av privata uttag och man varit tvungen att finansiera privata uttag med främmande kapital, anses det i beskattningen att en del av det lån som tagits för näringsverksamheten hänför sig till finansiering av privata uttag och inte till näringsverksamheten. I sådana falla kan inte ränteutgifter dras av till fullt belopp från inkomsten av näringsverksamheten. Beloppet på den ränta som inte är avdragsgill räknas schablonmässigt, dvs. utifrån det korrigerade negativa egna kapitalet. Bestämmelserna om kalkylen finns i 18 § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. När en rörelseidkare eller yrkesutövare tar ut omsättnings- eller anläggningstillgångar, annan egendom eller tjänster för sitt privata hushåll ses det belopp som motsvarar det ursprungliga överlåtelsepriset eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris som överlåtelsepris i beskattningen av näringsverksamheten. Privata uttag ska inte bokföras som utgifter för näringsverksamheten och privata placeringar ska inte bokföras som intäkter av näringsverksamheten. I bokföringen följer man privata uttag och placeringar med ett privatkonto i bokföringen. Beloppet på de privata uttagen ska antecknas i den punkt som reserverats för privata uttag i skattedeklarationsblanketten (blankett 5). Exempel När en rörelseidkare eller yrkesutövare tar ut penningmedel från bankkontot för näringsverksamheten för eget bruk, ska det antecknas som per Privat användning som penningmedel an Bankkonto i bokföringen. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare placerar penningmedel i sin näringsverksamhet, ska denna å sin sida bokföras som per Bankkonto an Privata placeringar i penningmedel. När en rörelseidkare eller yrkesutövare tar i bruk en vara som hör till näringsverksamheten i sitt privata hushåll, ska anskaffningsutgiften för varan bokföras som en överföring av en utgift till det privata hushållet med per Privat användning av vara an Inköp.

15 Avdrag av bilkostnader
De bilkostnader som hänför sig till näringsverksamheten kan dras av som utgifter i näringsverksamheten av en rörelseidkare eller yrkesutövare. Sättet att dra av bilkostnader beror på om bilen hör till en näringsförvärvskälla eller om det handlar om en privat bil som hör till en personlig förvärvskälla. I båda fall ska man föra en körjournal över de resor som körts med bilen, dit man antecknar antalet körningar i näringsverksamheten och privata körningar samt det totala antalet kilometer. Antalet körda kilometer avgör om bilen i beskattningen hör till näringsförvärvskällan eller den personliga förvärvskällan, dvs. till rörelseidkarens eller yrkesutövarens privata tillgångar. Om över hälften av alla resor som gjorts med bilen är resor inom ramen för näringsverksamheten, hör bilen till tillgångarna i näringsförvärvskällan (nettoförmögenheten för näringsverksamheten). På motsvarande sätt hör bilen till den personliga förvärvskällan (privata tillgångar), om den i huvudsak används för körningar som hör till det privata hushållet. Med andra ord kan en bil höra till en personlig förvärvskälla, även om man gör körningar som hör till näringsverksamheten. Avdrag av bilkostnader, då bilen hör till nettoförmögenheten för näringsverksamheten (näringsförvärvskällan) Alla faktiska utgifter som hänför sig till en bil, såsom bränsle, service och försäkring samt avskrivningar för anskaffningsutgiften för en bil, ska tas upp i bokföringen. Andelen privatkörningar ska läggas till inkomsten, och värdet per kilometer för privatkörningarna ska grunda sig på faktiska utgifter. Man får andelen bilkostnader som hör till det privata hushållet genom att dela alla bilkostnader med det sammanlagda antalet kilometer och multiplicera resultatet med antalet kilometer för privatkörningarna. Andelen privata körningar ska läggas till i resultatet av näringsverksamheten i skattedeklarationen. Avdrag av bilkostnader då bilen hör till de privata tillgångarna (en personlig förvärvskälla), och inte räknas in i nettoförmögenheten i näringsverksamheten Om man även gör körningar som hör till näringsverksamheten med en bil som hör till de privata tillgångarna, kan de faktiska utgifterna för dessa föras in i bokföringen. Dessa faktiska utgifter i bokföringen jämförs med det belopp som fås genom att räkna det totala beloppet för den skattefria kilometerersättningen för samma antal kilometer. Om de faktiska utgifter som uppkommit med anledning av körningar i näringsverksamheten är mindre än beloppet på den skattefria kilometerersättningen, dras skillnaden av i beskattningen som ett s.k. tilläggsavdrag. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare inte alls bokför utgifter för körningar i näringsverksamheten med en bil som hör till de privata tillångarna, får han eller hon räkna och göra ett tilläggsavdrag på så sätt att antalet kilometer för körningarna i näringsverksamheten multipliceras med det högsta beloppet på den skattefria kilometerersättningen.