Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne

Högre arbetslöshet än riket Källa: Arbetsförmedlingen

Hög sysselsättningstillväxt men även befolkningen växer kraftigt, vilket ger en låg sysselsättningsgrad Källa: SCB och Örestat

Rubrik5 Skåne-Blekinge växer svagare än riket

Några regionalekonomiskt viktiga parametrar för Skåne-Blekinge, 2010

Vi borde kunna bättre med de förutsättningar vi har… En modest målsättning är att nå samma sysselsättningsgrad som riket, vilket innebär: sysselsatta Vi har: En relativt välutbildad befolkning Högt entreprenörskap i ett svenskt perspektiv En fördelaktig demografisk struktur (men stora variationer inom regionen) Starka forsknings och utbildningsinstitutioner Storstadsfördelar som förstärks av den öresundsregionala potentialen i västra delen av regionen Mångfald av branscher, födelseländer, utbildningar God tillgänglighet (mera problematisk i östra delen av regionen) Höga FoU-andelar, såväl privatfinansierad som offentlig Spets inom livsmedel, cleantech, telecom, skärande plåtbearbetning m.m Regional mobilisering runt kluster och innovationssystem

Vad skulle hända med bruttoregionprodukten om Skåne- Blekinge nådde upp till rikets produktivitet och sysselsättningsgrad? Effekter på bruttoregionprodukten om Skåne-Blekinge nådde upp till riksgenom- snittet för produktivitet och sysselsättningsgrad, miljarder kr. SLUTSATS: BRP skulle öka med 55 miljarder kronor om Skåne-Blekinge nådde upp till samma sysselsättningsgrad och produktivitet som i riket. Sveriges BNP skulle sannolikt öka ännu mera på grund av multiplikatoreffekter.

Ej tillvaratagna resurser Om utomnordiskt födda haft samma sysselsättningsgrad i Skåne-Blekinge som de som är födda i Sverige: sysselsatta Om funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga haft samma sysselsättningsgrad som övriga: sysselsatta Om kvinnor haft samma sysselsättningsgrad som män: sysselsatta

Födda utanför Norden har lägre sysselsättningsgrad än de borde även när man kompenserar för kön, ålder och utbildning… Svenskfödda 77 % Utlandsfödda – Borde varit 68 % Men är… 46%

Sysselsättningsgrad 2011 samt utveckling av sysselsättning och befolkning i åldern år mellan 1997 och Korrigeringar har gjorts för tidsseriebrott 2004 samt för gränspendling till Danmark och Norge. Källa: SCB, Örestat samt StatNord

Rubrik13 Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per bransch jämfört med riksgenomsnittet per bransch, 2011

Öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, kv

Många unga fångas inte upp av trygghetsnäten och syns inte i statistiken Källa: ESF och Ungdomsstyrelsen (nationella tal)

Niondeklassare behöriga till gymnasiets naturvetenskapliga program, 2012

Niondeklassare behöriga till gymnasiets yrkesprogram, 2012

Fullföljd gymn.utb. inom 4 år, andel (%) av nybörjare totalt, folkbokförda i länet.

Rubrik21

Rubrik22 Anm: Tidsseriebrott mellan 1999/2000

Vi väljer – fortfarande – utbildningsinrikning utifrån kön

Sammanfattning av Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2020 Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom: Vård och omsorg; Teknik och industri samt Pedagogik och utbildning Finns en beräknad risk för brist år 2020 på: -Ingenjörer totalt ( ) -Omvårdnadsutbildade, gymn. ( ) -Lärare totalt ( ) -Industriutbildade, gymn. ( ) -Transportutbildade, gymn. (- 2000) -Handel & administration, gymn. ( ) -Civilingenjörer totalt ( ) -Barn- & fritidsutbildade, gymn. (- 700) -Tandsköterskor (- 600) -Läkare (- 300) Finns beräknad risk för överskott inom: humaniora, media, samhällsvetare och ekonomer samt naturbruksutbildade och bygg

Rubrik25

Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) år 2011.

Slutsatser Utanförskap är en tillväxtfråga! Det ligger betydande personliga och samhälleliga vinster i att öka sysselsättningsgraden Utanför Malmö/Lund-regionen är utbildningsnivåerna påtagligt låga jämför med riksgenomsnitt för respektive bransch Stora skillnader i sysselsättningstillväxt, arbetslöshet och utbildningsnivåer inom regionen. En dryg femtedel av gymnasienybörjarna har inte genomfört sin utbildning inom fyra år Kön och härkomst styr utbildningsnivå och utbildningsinriktning, möjligheten att få arbete, företagande och val av yrke Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga kan bidra till att öka sysselsättningsgraden