Europeiska socialfondens nationella strukturfondsprogram för Sverige

Lissabontriangeln Fler och bättre jobb Makro- ekonomisk politik Social integration Hållbar utveckling

Europeiska socialfondens innehåll i Sverige Insatserna ska enligt den nationella strategin… – bidra till en god kompetensförsörjning och – ökat arbetskraftsutbud, genom: Kompetensutveckling Insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Förebygga diskriminering i arbetslivet Förebygga långtidssjukskrivningar, underlätta återgång till arbetet för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna

Två programområden med olika vikt 1. Kompetensförsörjning (Programområde 1) Målgrupp; Alla sysselsatta; företagare och anställda, både medarbetare och chefer inom privat, offentlig och ideell verksamhet 2. Ökat arbetskraftutbud (Programområde 2) Målgrupp; Människor som står utanför arbetslivet -Helt arbetslösa sedan minst ett år (3 mån för åringar) -Helt eller delvis sjukskrivna sedan 6 mån -Människor som har del eller hel sjuk- och aktivitetsersättning -Människor som erhåller bistånd enligt socialtjänstlagen -Ungdomar i övergången mellan studier och arbetslivet 30% 70%

Mål i programområde 1: Kompetensförsörjning 1. Främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens 2. Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas 3. Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas

Bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnors och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas. Bidra till att underlätta ungas etablering i arbetslivet samt att förebygga att unga hamna i utanförskap. Underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. Bidra till att underlätta återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna. Mål i programområde 2:Ökat arbetskraftsutbud

Ekonomiska ramar ESF i hela Europa: 616 miljarder SEK Till Sverige: 6,2 miljarder SEK (inkl medfinansiering 13,4 miljarder SEK) Till Norra Mellansverige: 635 MSEK

Socialfondens mervärde i Sverige Mervärde ska skapas genom att göra det möjligt att påverka och förbättra: 1.individer, gruppers situation i arbetslivet 2.företagens strategier, produktivitet, tillväxt 3.arbetsplatsernas formella och informella rutiner 4.policy och idéutveckling inom politikområden, strukturer, institutioner

Kriterier för genomförande – syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde Lärande miljöer Innovativ verksamhet Samverkan Strategiskt påverkansarbete

ESF-projekt kan: Beslutas regionalt eller nationellt Genomföras lokalt – regionalt – nationellt - transnationellt Och ska: Beakta jämställdhet mellan kvinnor och män Beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder

Nio urvalskriterier Kartläggning och analys av behovs- och problembild Projektverksamhet och målsättningar Målgrupper Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet Programkriterier (bestäms i varje utlysning: främja lärande miljöer, främja innovativ verksamhet, främja samverkan, främja strategisk påverkan, transnationalitet) Uppföljning, utvärdering och lärande (endast uppföljning för förprojektering) Projektorganisation och kompetens Riskhantering (endast för dem som sökt genomförande)

Beslutsprocessen Utlysning öppnar Utlysning stänger Bered- ning Ca 8v SFP prio- möte ESF- rådet beslut Projekt- start 12

Checklista Jämställdhetsintegrering Vilken eller vilka verksamheter/aktiviteter ryms inom projektet? Vilka ingår i målgruppen för dessa verksamheter/aktiviteter? Tar ni i något sammanhang fram statistik som rör era målgrupper, och är dessa i så fall uppdelade på kön? Diskutera kopplingarna mellan verksamheterna/aktiviteterna och jämställdhet. Vad bör vi se vidare på, gå vidare med? Vad blir nästa steg?

Lite hjälp på vägen i diskussionerna... Hur ser det ut med jämställdheten bland vår målgrupp? Är det fler kvinnor, fler män, annan ojämn representation i målgruppen – varför? Motsvarar könsfördelningen inom projektet den utanför projektet (t.ex. fördelningen sjukskrivna kvinnor och män i samhället jämförs med fördelningen sjukskrivna kvinnor och män i projektet) Hur bemöter vi män/kvinnor i våra kontakter? Hur ser vårt budskap ut i material och på hemsida, i informationsmaterial, etc.? Finns det något vi, med vårt projekt, kan göra för att bidra till att öka jämställdheten och jämlikheten eller bryta ojämställdhet respektive ojämlikhet respektive stereotypa mönster och föreställningar?

Utifrån de jämställdhetspolitiska målen: Kan projektet påverka kvinnor och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? Kan projektet påverka fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? Kan projektet påverka förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? Kan projektet påverka kvinnor respektive mäns ekonomi? Kan projektet påverka kvinnor respektive mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och företagande? Kan projektet påverka kvinnor och mäns möjligheter att dela på det obetalda hemarbetet? Kan projektet påverka kvinnor och mäns möjligheter att dela på det obetalda omsorgsarbetet? Kan projektet påverka arbetet mot mäns våld mot kvinnor? Kan projektet påverka kvinnor och mäns, flickor och pojkars rätt till kroppslig integritet? Kan projektet påverka, eller har den potential att påverka, sexualiseringen i det offentliga rummet positivt eller negativt?

Du hittar mycket mer på: