FFC:S FÖRSLAG TILL KRISAVTAL FÖR ARBETSMARKNADEN 24 SEPTEMBER 2015

9/17/2016 FÖRBÄTTRING AV KONKURRENSKRAFTEN Åtgärd Effekt på enhetsarbetskost naderna Avtalas om ytterst måttfulla löneuppgörelser 2017 − ,5 % Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift sänks 1,72 % 1,7 % (FM uppskattning) Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift överförs delvis till löntagarna 0,7 % EMU-bufferten inom arbetspensionssystemet utnyttjas 2017—20180,3 % Totalt4,2 %

ÖVRIGA ARBETSMARKNADSFRÅGOR  Arbetslagstiftning  Lokala avtal  Utkomstskydd för arbetslösa  Omställningsskydd och vuxenutbildningsstöd  Företagens ansvar

 År 2017 ➤ Nolluppgörelse ingås. ➤ Textändringar i kollektivavtalen möjliga. Om samförstånd inte nås kvarstår texterna som tidigare.  År 2018 ➤ Öppna sektorn anger nivån på löneökningarna. Vidare införs en jämställdhetspott. ➤ Vid preciseringen av löneökningarna bedöms den öppna sektorns lönebetalningskapacitet bl.a med utbetalda dividender som grund.  Förtjänstutvecklingsprogrammen som man tidigare kommit överens om inom olika avtalsområden fullföljs. YTTERST MÅTTLIGA LÖNEUPPGÖRELSER INGÅS

 Sänkning av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift 1,72 procentenheter ➤ Regeringens förslag. ➤ Överenskommelse om finansieringssättet måste nås. Alternativen är bl.a. höjd statlig finansieringsandel (genom att utnyttja besparingar eller med skattehöjningar) eller genom att höja löntagarnas premie. ➤ Genomförs  Partiell överföring av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift till löntagarna ➤ Kostnaderna delas jämnt. ➤ Stegvis slopas den gradering av avgiften som bygger på arbetsgivarens lönesumma, så att den höjda avgiften inte straffar företagen för deras tillväxt. ➤ Innebär en extra höjning av löntagarpremien på 0,83 procent, så att premien för bägge år 2016 skulle vara ca 2 procent (inkl. avtalad höjning). SÄNKNING AV ARBETSGIVARAVGIFTER

 Enligt avtal om EMU-buffert 0,8 procent av lönerna under en 2-årsperiod (av vilket till arbetsgivarens avgift -0,4 procentenheter).  År 2017 − 2018 skulle avgiften vara 23,6 procent.  År 2019 skulle avgiften vara 24,4 procent.  I förhandlingarna kommer man överens om återbetalningen så, att avgiften under 2020 − 2023 beräknas till en högre nivå än normalt och därigenom ackumuleras det använda beloppet i EMU-bufferten i relation till lönesumman (24,8 procent).  Liknande avgiftsjusteringar försöker man göra i de offentliga pensionssystemen. ANVÄNDNING AV ARBETSPENSIONSSYSTEMETS EMU-BUFFERT

 Förslagen om tvingande lagstiftning dras bort.  Reformer i arbetslagstiftningen bereds enligt den genuina trepartsprincipen.  Effekterna av lagstiftningsreformerna bedöms omsorgsfullt och genomförs inte om de inte resulterar i att de föreslagna målen nås.  Det måste fortsättningsvis finnas grunder för tidsbegränsade arbetsavtal.  Användningen av nollavtal begränsas. ARBETSLAGSTIFTNING

 I lokala förhandlingar lägger man sig inte i avtalens allmängiltighet när systemet utvecklas, och reformen genomförs genom att man utvecklar regler och möjligheter för lokala förhandlingar om kollektivavtal.  För icke-organiserade arbetsgivare utökas möjligheterna till lokala avtal och samtidigt säkerställs att de omfattas av samma förpliktelser som organiserade arbetsgivare.  Personal och förtroendemän ska få bättre möjligheter till inflytande och likaså personalens representanter att delta i administrationen. LOKALA AVTAL

 De åtstramningar i utkomstskyddet för arbetslösa som regeringen har fattat beslut om minskas. ➤ Besparingar genomförs genom att förkorta och gradera längden på arbetslöshetsskyddet och genom att förlänga självrisktiden med en dag. ➤ En del av den aktiva tiden skulle inte längre räknas in i maximitiden.  I fortsättningen bereds reformer som rör det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet i samråd med arbetsmarknadsparterna.  EMU-bufferten inom Arbetslöshetsförsäkringsfonden utvidgas och staten deltar i finansieringen av permitteringsdagar från  Förvaltningen av Arbetslöshetsförsäkringsfonden förnyas enligt de nya betalningsandelarna. UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA

 I det svåra sysselsättningsläget strävar man efter att arbetslösa snabbare får arbete genom utökade anslag till lönesubventioner och genom utökade studier på eget initiativ hos arbetslösa.  Vuxenutbildningsstödet skärs inte ner.  Man avstår från företagens utbildningsavdrag och andra organisationers utbildningsersättning. OMSTÄLLNINGSSKYDD OCH VUXENUTBILDNINGSSTÖD

 Under krisavtalsperioden förutsätts att företagen visar ytterst stor måttfullhet när det gäller belöningar till den högsta ledningen och dividender.  Vid löneuppgörelsen för 2018 ska också utbetalda dividender inom den öppna sektorn utgöra en grund när lönebetalningskapaciteten bedöms. Det finns inte förutsättningar för en ytterst måttfull löneuppgörelse om företagen har betalat för stora dividender.  Produktivitetsutvecklingen fortgår i samråd med förbunden och personalen.  Bekämpningen av den grå ekonomin fortsätter. FÖRETAGENS ANSVAR

 Inverkan på köpkraften ➤ år 2016: cirka –0,7 procent ➤ år 2017: mellan -1,2 procent och +0,3 procent (beroende på hur sänkningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift finansieras) ➤ dvs. köpkraften minskar under två års tid med totalt 0,4 − 1,9 procent.  I kalkylerna har beaktats endast de åtgärder som ingår i FFC:s förslag. På köpkraften inverkar förutom dessa även exempelvis regeringens skattebeslut, inflationen och justeringar av andra avgifter.  Paketet behandlar alla löntagare lika i motsats till förslaget från Sipiläs regering. Minskningen av köpkraften i regeringens förslag varierar beroende på arbetsskiften mellan 0 − 10 procent. Den genomsnittliga minskningen av köpkraften skulle vara omkring 2,8 procent. INVERKAN PÅ KÖPKRAFTEN