Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Verksamhet för asylsökande – nytt särskilt regeringsuppdrag till studieförbunden Helene Lindgren, handläggare Uppsala 5/
Kultursamverkansutredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet.
Genus och innovation Forskning utifrån ett omvänt perspektiv Jönköping, 30 augusti 2012 Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering Carolina Stiwenius Diskrimineringsombudsmannen,
Integration, Direktionsmötet den 17 mars 2016 Ny prognos från Migrationsverket Sverige tillsammans-konferenser Aktuellt i projektet (tre processer) EU-projekt.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Våra tankar om ett nytt program Stödja innovationsprocesser - klusterinitiativ Stödja regionernas innovationsarbete.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En kort presentation av Tillväxtverket
AKTIVITETER RESULTAT EFFEKTER HÅLLBARHETS MÅL
Analysseminarium – ÖK februari
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER en handbok för idrotten
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
Arbetsformer XX vattenråd.
Etik- planering.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Presentation av förslag
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Miljömålen består av tre slags mål
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
Presentation av förslag
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet
Kommunikationsstrategi för staden Så berättar vi om stadens arbete
Regionalt utvecklingsprogram Regionalt tillväxtprogram
Några reflektioner av Stephen Hwang Högskolan i Halmstad
Förändring för kvalitet och förnyelse
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Schyst offentlig upphandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Målstyrning och verksamhetsplanering
När politiken kom till köksbordet
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Kanslimöte
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Regeringen Så styrs Sverige!.
Systematiskt kvalitetsarbete
Funktionsrätt Sörmland
Nästa steg regionkalmar.se.
Digital delaktighet En fråga om demokrati
AB Ekonomisk förening Näringsverksamhet Risker Medlems nytta
Sammanhållningspolitiken
Mänskliga rättigheter - gäller även barn?
Mänskliga rättigheter -
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Hållbar utveckling måste vara
Barnkonventionen och barnrättslagen
Effektiva mötesplatser Erfarenhetsutbyte Kommunikation Synlighet
Områdesarbete i Botkyrka kommun
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

Att driva ett resurscentrum framgångsrikt HANDBOK FÖR RESURSCENTRUM

Innehållsförteckning - handbok Kapitel 1.Sammanfattning – Att driva ett resurscentrum framgångsrikt 2.Organisation och finansiering 3.Arbetssätt 4.Projektarbete 5.Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program 6.Jämställdhet 7.Historik Förkortningsförklaringar Bilagor 1.Förslag till stadgar för lokalt resurscentrum 2.Förslag till resurscentrakriterier oktober Bilaga 3 NUTEKs kriterier för resurscentra 2008

Kap 1 – Sammanfattning Att driva ett resurscentrum framgångsrikt Idén väcktes på 1980-talet Resurscentra har utvecklats till en folkrörelse aktiva kvinnor i ca 120 resurscentra NRC är en samordnande aktör som företräder resurscentra på nationell nivå Aktiviteterna ökar kontinuerligt

Kap 2 - Organisation och finansiering Resurscentras organisation

Kap 2 - Organisation och finansiering Organisatoriska alternativ 1.Nätverk 2.Ideell förening *) 3.Kooperativ *) 4.Del i offentlig sektor *) stadgar, styrelse, årsmöte

Kap 2 - Organisation och finansiering NRCs ändamålsparagraf Föreningen skall genom att stödja regionala och lokala resurscentras verksamhet verka för Att kvinnor tar sin del av samhällets resurser i anspråk Att kvinnors kompetens tas tillvara i samhället Att kvinnors och mäns insatser värderas lika

Kap 2 - Organisation och finansiering forts… NRCs ändamålsparagraf Föreningen ska bedriva opinion samt sprida kunskap om kvinnors livssituation. Föreningen ska genom att påverka och samarbeta med organisationer och myndigheter nationellt och internationellt verka för ett samhälle där kvinnors möjligheter, rättigheter och skyldigheter tas tillvara. Föreningen ska verka för att lika villkor och förutsättningar i fråga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och företagande för kvinnor och män kommer till stånd, samt att en jämn könsfördelning av makt och inflytande sker.

Kap 2 - Organisation och finansiering NUTEKs kriterier för RC Legitimitet Organisation Kompetens Samverkan Bilaga 3 i Handboken

Kap 2 - Organisation och finansiering Stadgar ~ lagen som RC ska rätta sig efter I stadgarna ska det framgå det allmännyttiga ändamålet öppenhet och demokratiska principer Föreningens/kooperativets ändamål ur ett RC- perspektiv, d v s med vad RC ska arbeta Hur verksamheten ska bedrivas Medlemskap, medlemsavgift och rösträtt Styrelsens sammansättning Årsmöte

Kap 2 - Organisation och finansiering Verksamhetsplanering Reglerar den löpande verksamheten Görs upp årligen Föreläggs styrelsen eller motsvarande för beslut Uppföljning

Kap 2 - Organisation och finansiering Årsmötet Årsmötet är högsta beslutande organ Årsmötet ger styrelsen i uppdrag att fortlöpande sköta verksamheten Styrelsen ger ofta ordföranden särskilt uppdrag att vara styrelsens förlängda arm

Kap 2 - Organisation och finansiering Styrelse Ansvarig för RC i sin helhet Sköter de praktiska uppgifterna Förelägger årsmötet verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning Fördelar arbetsuppgifter inom sig Kommer överens om delegation/beslutsordning och arbetsordning

Kap 2 - Organisation och finansiering Finansiering Medlemsavgifter Offentligt stöd basfinansiering och projektbidrag Olika stöd från samarbetspartners t ex lokal, kopiering, medfinansiering i form av medarbetares tid som ställs till förfogande Deltagaravgifter t ex inträde för att delta i någon aktivitet Ideellt arbete

Kap 2 - Organisation och finansiering Projektfinansiering NUTEKs program för resurscentra EU-program, strukturfonds-, socialfonds-, landsbygds-, Interreg-, Leonardo da Vinci-, kulturprogram Delegationen för fördelning av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt Länsstyrelser/regioner Kommuner Olika stöd från samarbetspartners Ideellt arbete

Kap 2 - Organisation och finansiering Samarbetspartners Länsstyrelser/regioner, främst ansvariga för tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram samt jämställdhetsansvariga Kommuner, ofta näringslivsansvariga Landsting, länsutvecklingsansvariga inom näringspolitik, kulturpolitik, kollektivtrafik NUTEK Arbetsförmedlingar Universitet/högskolor Svenskt näringsliv Företagarna Handelskamrar Turistorganisationer Försäkringskassan Folkhögskolor Riksdagsledamöter

Kap 2 - Organisation och finansiering Svenska Riksförbundet nationellt ResursCentrum för kvinnor Arbetsuppgifter och organisation

Kap 2 - Organisation och finansiering Framgångsfaktorer för resurscentrum för kvinnor Några exempel Kvinnors engagemang och en engagerad styrelse Goda relationer med medlemmar, intressenter och beslutsfattare Gemensamma mål. Medvetenhet om RCs visioner och mål Långsiktiga och många allianser, lokal förankring

Kap 2 - Organisation och finansiering forts … Framgångsfaktorer för resurscentrum för kvinnor Kunskap om innehåll i olika program och policies för att stödja verksamheten. Eldsjälar tillvaratas och ges stöd Stabil ekonomi Arrangera intressanta och stimulerande möten och diskussioner. Idéer, önskemål och synpunkter tillvaratas Årlig verksamhetsplan och budget, årlig uppföljning och justering

Kap 3 – Arbetssätt RCs arbetsområden och profilering Kultur, design, konst, det textila arvet Kvinnohistoria Innovativ utveckling Transnationellt samarbete Jämställdhet Teknik, IT Styrelsearbete Ledarskap Landsbygdsutveckling Kvinnors hälsa Företagsamhet, företagande Social ekonomi Arbetslöshet Integration Turism

Kap 3 – Arbetssätt RCs arbetssätt Legitimitet Engagemang Lobbying Öppenhet Årlig verksamhetsplanering

Kap 3 – Arbetssätt Årlig verksamhetsplanering Årlig verksamhetsplanering – innehåll: -Hur basverksamheten ska fungera. Notera vilken roll var och en har, t ex, vem som är verksamhetsledare -Styrelsemöten, hur många och när -Medlemsmöten – öppna möten – årsmöte, hur många och när -Projektarbete enligt projektplanering, med tidsangivelser -Projektansökningar som ska göras, vilka och när

Kap 3 – Arbetssätt forts … Årlig verksamhetsplanering -Lobbyaktiviteter, vilka och när -Marknadsföringsaktiviteter och mediakontakter, antal och när -Arbete via Internet/hemsida -Budget innehållande kostnader för personal inkl sociala avgifter, pensionsförsäkringar och andra försäkringar enligt kollektivavtal -Lokalkostnader med tillhörande kontorsförsäkring. -Kostnader för telefon, fax, kopiering, material,

Kap 3 – Arbetssätt Kommunikation och marknadsföring Löpande information Protokoll Nyhetsbrev Hemsidor/portaler Broschyrer Visitkort Press- och mediakontakter –Tidningar, tidskrifter –Radio –TV –Debattartiklar –Annonser

Kap 3 – Arbetssätt Argumentationsteknik Tretal Slagkraftiga argument: korta, enkla, konkreta Jakande meningar Undvik meningar med ”inte” i Ta det lugnt Motivera Var engagerad och taktfull Skilj på sak- resp personfrågor Gå från generalisering till precisering Rätt kroppsspråk

Kap 3 – Arbetssätt Förhandlingsteknik Målmedvetenhet, tålamod, uthållighet Ta initiativ och agera för att hitta öppningar Intuition Lyssna aktivt Var taktisk, anpassa dig Våga ta risker och testa - blanda mod och förnuft Uttryck din vilja, dina tankar och känslor på ett tydligt och ärligt sätt, utan att såra andra Sök öppningar Var lagom positiv Kompromissa

Kap 3 – Arbetssätt Lyckade presentationer Kan ämnet Inledning, bakgrund, varför Beskrivning, vad och hur Sammanfattning, alltså… Kroppsspråket stämmer Röst Gester Blick Är engagerad Visar att ämnet är viktigt Illustrerar med bilder Kontakt med åhörarna

Kap 3 – Arbetssätt Härskarteknikerna

Kap 4 – Projektarbete Projektfaser Framtagning av idéer Förundersökning, skaffa underlag för projektplanen Projektorganisation Etablering och förankring av idéerna Detaljplanering och fastställande av projektplan Genomförande Uppföljning Slutrapport Utvärdering Avslutning

Kap 4 – Projektarbete Internationella projektmöjligheter EU-projekt –Transnationella projekt o d –Interreg-program –Leonardo da Vinci –FP7 för forskning, innovationer –EU-kommissionen SIDA-projekt –SALA-IDA

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Nationellt program för utveckling av resurscentra Hållbar tillväxt Lokal utveckling RTP RUP EU – En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013 Prioriteringar: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöverskridande samarbete

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program NUTS-områden

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Det nationella strukturfonds- programmet och de åtta planerna Medlen förvaltas av Svenska ESF-rådet Programområde 1 Kompetensförsörjning, kompetensutveckling för redan sysselsatta, motverka diskriminering och förebygga långtidssjukskrivning Programområde 2 Arbetskraftsutbud: för personer som står utanför arbetsmarknaden för att underlätta etablering på arbetsmarknaden

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Landsbygdsprogram 2007 – 2013 Syfte Att främja en diversifiering av landsbygdens näringsliv och därigenom bidra till inkomstbringande lokal sysselsättning och ett hållbart nyttjande av landsbygdens resurser Möjlighet att få bidrag, tre axlar Axel 1 Förbättra konkurrenskraft i jord- och skogsbruk: kompetensutveckling, samarbete om utveckling av nya produkter, ny teknik, m m Axel 2 Miljövänligt jordbruk och stöd för ickeproduktiva investeringar Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden, t ex mikroföretag, turistverksamhet, förnyelse och utveckling av byar, bevarande av natur- och kulturarv, mm

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Territoriellt samarbete – Interreg Gränsregionala program – Interreg IV a Transnationella program – Interreg IV b Interregionala program – Interreg IV c

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program EUs 7:e ramprogram forskning och utveckling, FP7 EUs viktigaste instrument för att finansiera forskning i Europa Nutek är kontaktpunkt för två program inom FP7 - Forskning till förmån för små och medelstora företag - Kunskapsregioner

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Särskilda medel miljoner kronor/år - NUTEK Främja kvinnors företagande och därigenom bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Sverige genom att fler kvinnor driver, köper och utvecklar företag. Fyra delprogram under

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program Jämställdhet i tillväxt- och utvecklingsprogrammen Jämställdhet är en förutsättning för hållbar tillväxt Regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete inom RC –Tillväxtfrågor och utvecklingsstrategier i Sverige och Europa hör till NRCs viktigaste arbetsområden –RC har en betydande roll som aktör i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete (ur regeringens regleringsbrev till NUTEK) –NRC har i sin verksamhet särskilt uppmärksammat fokus på entreprenörskap och betydelsen av att ha rådgivare med kompetens om kvinnors företagande

Kap 5 – Delaktighet i lokal och regional utveckling samt EU-program forts … Jämställdhet i tillväxt- och utvecklingsprogrammen Social ekonomi och lokal utveckling –NGO, frivilligföreningar, ideella föreningar. Lokal förankring och drivkraft –Gemensamma mål och innovativ karaktär –”Det finns ett samband mellan mängden socialt kapital och regionernas ekonomiska utveckling.” (Professor Robert Putnam)

Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhet / Jämlikhet Jämlikhet Avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhets- frågorna. Jämställdhet Handlar om relationen mellan kvinnor och män. Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller eget arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet.

Kap 6 – Jämställdhet Mål för jämställdhetspolitiken Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden Målen antogs av riksdagen den 16 maj 2006

Kap 6 – Jämställdhet forts … Mål för jämställdhetspolitiken Fyra delmål Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhet i siffror Statistiska centralbyrån (SCB) – Jämställdhetsstatistik – ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet” Eurostat – Jämförelser mellan EUs medlemsländer, bl a jämställdhetsstatistik

Kap 6 – Jämställdhet Jämställdhetspolitiken i Sverige Regeringen –regleringsbrev och förordning för JämO Jämställdhetsministern –samordning och uppföljning Jämställdhetsenhet på regeringskansliet –handlägger jämställdhetsfrågor inom EU samt gör utredningar

Kap 6 – Jämställdhet forts …Jämställdhetspolitiken i Sverige JämO –Ser över rättigheterna i arbetslivet, i förskolan, inom skolväsendet samt inom vissa andra områden: arbetsmarknadspolitik, socialförsäkring –Övervakar att olika lagar följs Jämställdhetslagen Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inom förskola, särskola och inom skolbarnomsorgen Lagen om förbud mot diskriminering

Kap 7 – Historik Viktiga år för RC för kvinnor taletI projektet Hela Sverige ska leva, bildas nätverket Kvinnokraft 1986Kvinnoprojekt, Gävleborgs län IRIS 1992Kvinnokraft 1994Regionalpolitiska proposition 1993/94: Propositionen 1997/98:62 Regional tillväxt 1999Företrädare för regionala och lokala RC bildar den ideella föreningen NRC och påbörjar lobbying för att säkerhetsställa lokala och regionala RC arbete och roll för jämställd regional utveckling 2002Propositionen ”En politik för tillväxt och livskraft i hela landet” 2001/02:4 2005I regleringsbrevet till NUTEK anges särskilt arbetet för RC. Nutek och NRC fördjupar samarbetet 2007Nuteks program för utveckling av resurscentra för att förbättra kvinnors villkor och förutsättningar inom regionala strukturfonds-, tillväxt- och utvecklingsprogrammen