Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.
Advertisements

Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Lagstiftning – en översikt
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
PRIMÄRVÅRDEN.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Samordnad individuell plan
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
Vad menar vi med begreppet behov?
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Missbruks- och beroendevården – reglering och organisation
Behov av habilitering och rehabilitering
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Patientlagen 1 januari 2015 Den 1 januari 2015 införs en ny patientlag i Sverige. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och.
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Patientlagen 2014: Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ställer.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Socialpsykiatriska avdelningen
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Landstingets ledningskontor  Ny Patientlag  Etik, korruption och oegentligheter Jens Larsson, Chefsjurist
Remisskonferens om Missbruksutredningen
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Kunskap till Praktik Patientdatalag (2008:355) Sanna Othman – Landstingsjurist JLL.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Monica Zetterman Landsmöte myelom 27 augusti 2016
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Patientlagen (2014:821).
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Arbets/aktivitetsplan Implementering av samverkanslagen
Trygg och effektiv utskrivning
Presentationens avskrift:

Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist

Hälso- och sjukvårdslagen 1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.

En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården Mål för hälso- och sjukvården 2 §

2 a § Hälso- och sjukvården ska bedrivas så den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att vården ska: 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig

krav på god vård forts 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården

vård genomföras i samråd med patient Vården och behandlingen ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.

snarast medicinsk bedömning Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.

2 b § Patient ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om inte information kan lämnas till patienten ska den istället lämnas till närstående till patienten. (OBS sekretessreglerna)

2 c § Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

2 d § När någon har avlidit, ska hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke.

2 e § Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

2 f § Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vanliga sekretessregler gäller dock

2 g § 2 g § Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1.har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Landstingets ansvar 3 § 1 st Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen.

landstingets ansvar 3 § 2 st Landstingens ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § 1 och 3 st. dvs. landstingets ansvarar för diagnos, behandling och i de allra flesta fall rehabilitering

finansiell samordning I 3 § 4 st HSL regleras reglerna om finansiell samordning

Flera behandlingsalt 3 a § 1 st. När det finns flera behandlingsalternativ ska landstinget ge patienten möjlighet välja det alternativ som han/hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

3 a§ 3 st. Förnyad medicinsk prövning En patient med livshotande, särskilt allvarlig sjukdom el. skada ska ges möjlighet att inom el. utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning. Patienten ska erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan föranleda.

3 b § Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget…….. 1. habilitering och rehabilitering, 2. hjälpmedel för funktionshindrade, och 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade

3 b § fortsättning Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt (18 b §). Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare och andra kan ha enligt annan lag.

3 b § 3 st. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå.

3 c § Även erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som, utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71……

3 d § Landstinget ska, i andra fall än som avses i 18c §, erbjuda dem som är bosatta inom landstinget och som på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom är i fortlöpande behov därav, förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens, urinretesion eller tarminkontinens,

3 d § HSL Förbrukningsartiklar som avses här får förskrivas av läkare samt av annan hälso- och sjukvårdspersonal som socialstyrelsen förklarat behörig.

3 e § HSL Landstinget får erbjuda den som får hemsjukvård läkemedel utan kostnad.

3 f § När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1.vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979).

4 § HsL Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som är bosatt i ett landsting, om landstingen kommer överens om det.

5 § 1 st För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under sådan intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård.

5 § 1 st forts Primärvården ska som en del av den öppna vården svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

8 § HSL samverkan I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården ska landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare.

8 a § 8 a § Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. (obs. motsv för kommun SoL 5 kap 8 a §)

18 § 1 st. kommunens ansvar Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i sådan boendeform eller bostad som avses i socialtjäntslagen. Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap 6 § SoL, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. dvs. kommun ansvarar för social rehabilitering, som exempelvis sysselsättning och bostad

18 § 2-3 st En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Landstinget får till kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen kommer överens om det.

18 § 3-4 st Överenskommelsen får avse även ansvar för förbrukningsartiklar som avses i 3 d §. Kommunens ansvar enligt 1 o 3 st och kommunens befogenheter enligt 2 st omfattar, med undantag för vad som anges i 26 d §, inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare

18 b § Kommun ska i samband med sådan hälso-och sjukvård som avses i 18 § 1-3 st erbjuda även habilitering, rehabiliteringoch hjälpmedel för funktionshindrade.--- Vad som sägs i (3 b §) 3 st. gäller även ifråga om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade som ombesörjs av en kommun.

18 c § Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård tillhandahålla förbrukningsartiklar enligt 3 d §. Beträffande behörigheten att förskriva förbrukningsartiklar gäller vad som föreskrivs i 3 d §.

26 b § Landsting och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna ska i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor.

26 d § Landstinget ska till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamhet som avses i 18 § 1 st. detsamma gäller i ordinärt boende om en kommun ansvarar för vården enligt 18 § 2 st.

26 d § 2 och 3 st Landstinget ska med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader från landstinget.

26 e § Landstinget och kommunen ska samverka så att en enskild som kommunen har ansvar för, också får övrig vård och behandling, hjälpmedel samt förbrukningsartiklar som hans eller hennes tillstånd fordrar.

Tack!