Psykiska sjukdomar under graviditet och spädbarnsperiod Marie Bendix Överläkare – spec psykiatri Psykiatri Sydväst Konsult Specialistmödravård Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Doktorand, Umeå Universitet

Kvinnans förutsättningar Psykisk sjukdom Behandling Samverkan

Psykosocial miljö Riskfaktorer för postpartum depression: -Stress -Relationer -Bristande stöd -Socioekonomiska faktorer …

Partners förutsättningar

Relation FriskÅngest/De pression Ensamstående graviditet 5,8%7,1% Ensamstående 18 mån 5,3%26,9% Depression – relationsproblem ELLER Relationsproblem - depression Karin Monsen Börjesson 2005

Barnets förutsättningar Stressat barn under graviditeten föds av stressad mamma och ofta till en stressad social miljö (Karin Börjesson)

Mor: Sjukdom, risker, behandling – Barn: kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser

Sjukdom, risker, behandling – kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser Barnets beteende, behov – konsekvenser för moderns mående

Kvinnans förutsättningar

Psykiska symtom ångest, sömnstörning vanligt vid alla psykiska sjukdomar psykos vid postpartum psykos, schizofreni, mani, depression Psykisk sjukdom - diagnos egentlig depression, paniksyndrom etc. Samsjuklighet egentlig depression vid Asperger syndrom ångestsjukdomar vid beroende sjukdomar etc.

Psykiska sjukdomar perinatalt (%)

Patientfall ”Dorotea” Socialt: Stabil situation, gift, son 6 år Anamnes: postpartumdepression (behandlat efter 8 mån) Förstod ej att deprimerad. Problem amning. Ej vågat bli gravid igen. Dålig samvete för ”missad tid” med sonen. Aktuell graviditet: ångest, nedstämdhet, sömnbesvär Uppfyller kriterier för måttlig depression Behandling: Behandlas med antidepressiva under graviditet Uppföljning postpartum: mår väl. Amning utan problem. Fortsatt medicinering 1 år

Egentlig depression (minst 5 symtom, 2 veckor) 1.Nedstämdhet 2.Minskat glädje, intresse 3.Aptit/vikt 4.Sömnstörning 5.Psykomotorisk hämning/agitation EPDS 6.Trötthet, minskad energi 7.Värdelöshet, inadekvata skuldkänslor 8.Koncentration, beslutsförmåga 9.Döds-, suicidtankar

Förekomst och Riskfaktorer Förekomst: –10-15% (3-7% måttlig/svår) –Debut ofta under graviditet eller inom 3 mån efter förlossning Riskfaktorer: –Tidigare svår depression  40% återfall –Utsättning SSRI  68% återfall –Depression, ångest under graviditet ökar risk för postpartum depression

Patientfall ”Berta” Socialt: Stabil situation, gift, dotter 2 år Ärftlighet: Syster postpartum psykos, far bipolär sjukdom Anamnes: Recidiverande depressioner. Strax efter förlossning första barnet hörselslingor, evt synfenomen. Aktuell postpartum: Remiss: ”tidigare psykos?”. Mår väl på BB. Behandling: Olanzapin 5-15 mg, sömnprioritering, avlastning. Ammar. Uppföljning postpartum: Mycket tät uppföljning. Initierar utredning på affektiva mottagning. Tvångsvård pga manisk/psykotisk skov efter 3 månader

Bipolär sjukdom (manodepressivitet) Svängande stämningsläge, friska perioder Mani/Hypomani (=Bipolär I/Bipolär II) –Ökad energi, aktivitet, rastlöshet, minskad sömnbehov –Svängande, förhöjd stämningsläge –Irritabilitet –Förhöjd självkänsla, grandiositet –Talträngdhet, lättdistraherad –Hängivenhet åt lustbetonade aktiviteter –Psykotiska symtom –Dålig sjukdomsinsikt Depression

Förekomst Förekomst 1-2%, livslång sjukdom, stark ärftlighet Hög återfallsrisk –25% under graviditet –50-80% depression, mani, psykos inom 6 månader efter förlossning

Riskfaktorer Utsättning av behandling, biotillgänglighet –Utsättning Litium  50-75% återfall Stress, sömnbrist (  sömnprioritering) Relationskonflikter Missbruk

Risker vid bipolär sjukdom Depression – isolering och passivitet Hypomani – stökigt socialt liv Suicidrisk – flera gånger högre än vid andra depressioner Psykosrisk – amningspsykos = postpartumpsykos Högriskgraviditet –Mor behandlat eller obehandlat: 50% ökad risk prematur förlossning –Mor obehandlat: barn låg födelsvikt, mindre huvudomfång, hypoglykemi

Prognos Om välbehandlad – normalt liv, arbete, sociala relationer, emotionellt välfungerande, kreativa Men sårbara ! Obehandlade eller bristande behandling Ofta kaos !

Postpartum psykos 1-2/1000. Dag 1-3 > 3-14 (> 1 månad > 6 mån) Snabb debut Affektlabilitet Sinnesstämning svängande (eufori/ ångest) eller manisk (stark uppvarvad) eller depressiv (stark nedstämd) Agitation Förvirring Hallucinationer Vanföreställning (kring barnet, religiös/mystisk, skuld) Kan pendla snabbt mellan agitation och klarhet

Risker och Riskfaktorer Tidigare postpartumpsykos  57% Bipolär sjukdom –25-70% ökad risk för psykos –Bipolär sjd och familjeanamnes på pp  74% Psykossjukdom Risker: (utvidgad) suicid, barnmisshandel, bristande omvårdnad  Psykiatrisk nödfall: kräver urakuta insatser (OBS! växlande symtombild)

Normal oro (föräldraskap, kring foster/barn) Stark oro/ångest: hindra positiva tankar Sannolikt negativ inverkan på fostret Stor samsjuklighet med depression, andra ångestsjukdomar, missbruk  När ångest finns dagligen och stör vardagen krävs psykiatrisk bedömning och behandling Ångestsyndrom

Förekomst 1,3-2% (försämring postpartum) Återkommande panikattacker och oro för panikattacker –Hjärtklappningar, tryck över bröstet –Andningssvårigheter –Yrsel, illamående Agorafobi (torgskräck) Somatisk bedömning (hypothyreos, hjärtstatus etc) Ångestsyndrom: Paniksyndrom

Ökad förekomst perinatalt: 8% graviditet, 4-8% pp Ständig överdriven oro för vardagliga saker Katastroftankar Svårt att kontrollera oro Oro känns i kroppen, spänningar Ångestsyndrom: Generaliserad ångestsyndrom (GAD)

Förekomst 7% Rädsla att göra bort sig, bli granskad Undvikande av sociala situationer Ångestsyndrom: Social fobi

Förekomst: 2-7% Förlossningstrauma: 1,5% Livshotande händelse –Återupplevande av traumat (minnen, mardrömmar) –Undvikande av situationer som påminner –Överspändhet, vaksamhet, sömnbesvär Återaktivering sexuell traumatisering Sexuell dysfunktion, planerade kejsarsnitt, undvikande av graviditet Svårigheter mor-barn relation Ångestsyndrom: Posttraumatic Stress Disorder (PTSD)

Livstidsprevalens 10% Förlossningsrelaterad: –Kräkfobi –Blodfobi –Stickfobi –Förlossningsfobi 5,7% –Stark förlossningsrädsla 15,8% Inskrivning MVC, provtagning, trombosprofylax, undersökning, narkosönskan, kejsnarsnitt, … Ångestsyndrom: Specifika Fobier

Tvångssyndrom (OCD) Graviditet: 0,2-1,2%, Postpartum: 2,7-3,9%. Ofta debut perinatalt Skamligt, ej spontan berättelse Tvångstankar (t ex bakterier, skada barn med kniv) –Återkommande påträngande tankar, bilder, impulser –Ångest olämpligt katastrofalt beteende som konsekvens av tankarna –Upplevs som meningslösa, jagfrämmande, inkräktande Tvångshandlingar/Ritualer (t ex tvätta, låsa in knivar) –Lugnande, skingra obehaget –Undvikande beteende

OCD: grav 0,2-1,2%, pp 2,7-3,9% –40% debut graviditet, 30% postpartum Tankar fixerade vid katastrofalt beteende. Upplevs som meningslösa, skrämmande, påträngande och bissara för det egna jaget (egodyston) Postpartumdepression: pessimistiska negativa tankar om själv, andra, varierande tankeinnehåll (egosynton) Postpartumpsykos: aggressiva tankar som stämmer överens med vanföreställningarna (egosynton) Tvångstankar och Differentialdiagnos

Patientfall ”Susanne” Socialt: bor hos modern, 5 barn (placerade) Anamnes: Schizofreni Aktuell graviditet: Slutar med neuroleptika (på inrådan av barnafadern). Akut psykos. LPT vård, bältesläggning Behandling: Akut behandling (flera neuroleptika, antihistamin, benzodiazepiner) Uppföljning: Trots psykotiska symtom enkel vaginal förlossning. Barnet placeras med jourmamma på neo för observation. Skrivs ut från psykiatri 4 veckor efter förlossning

Psykossjukdomar Kroniska psykossjukdomar –Schizofreni –Schizoaffektivt syndrom –Vanföreställningssjukdomar Tillstånd med störd verklighetsuppfattning Prevalens 0,7% Ökad risk för postpartumpsykos (20-50%) –Ökad risk vid schizoaffektivt syndrom

Typiska symtom Positiva symtom –Hallucinationer –Vanföreställningar –Tankestörningar Negativa symtom –Tillbakadragenhet –Apati –Begränsade känsloreaktioner Kognitiva symtom –Uppmärksamhet –Minne –Planeringsförmåga Affektiva symtom –Depression –Hög suicidrisk (5-10%)

Risker vid psykossjukdom Funktionspåverkan –Ta hand om barn, familjen –Interaktion med barnet –Stresskänslig Ökad risk graviditetskomplikationer och barnpåverkan – högrisk graviditet –Tillväxthämning –Prematur förlossning –Intrauterin fosterdöd, neonatala dödsfall –Allmän hälsa och rökning –KOL, diabetes, övervikt, blodtryck, hjärtkärl

Patientfall ”Anna” Socialt: Träningslägenhet, mor hemlös, minderårig pojkvän Anamnes: Trassligt uppväxt, våld mot själv och andra, missbruk, självskada, intox, AUDIT inför grav 14. Graviditet x flera, sexuell överaktiv under hypomani Ärftlighet: Beroende, suicid, bipolaritet Diagnos: ADHD, bipolär sjukdom II Aktuell graviditet: Hög ångest, sömnbesvär, irritabilitet. Slutar läkemedel, endast lergigan. Flyttar ihop med barnafar. Stöd av svärföräldrar, samverkansgrupp, aktiv socialtjänst Uppföljning: Mår väl, glad över barnet, fungerande stöd

ADHD/ADD Prevalens 2-3% (20-30% vid missbruk) Koncentration, uppmärksamhet, överaktivitet, planeringsförmåga, impulskontroll Sekundär depression och ångest, risk missbruk Sömnbesvär Stresskänslighet/utbrändhet, ljudkänslighet  Kognitiva, emotionella problem, sociala svårigheter –Planera, passa tider –Sköta arbete, hem, ekonomi

Autismspektrum tillstånd Prevalens ca. 1%, stark ärftlighet Svårigheter –Social interaktion –Kommunikation –Perception: överkänslighet sinnesintryck –Planera, organisera, flexibilitet –Nedsatt förståelse för andras/barnets signaler Ofta intakt känslomässig empatiförmåga  ångest, otillräcklighet, stress, dålig tillit omsorgsförmåga Struktur och förutsebarhet i vardagen Tydliga riktlinjer och handfasta råd

Maternella dödsfall– graviditet och postpartum och suicid 3,8/ (5,4-10,8 mellan/låginkomst födelseland) Självmord 18% – Tidigare psykisk sjukdom journal (register)30% (48-66%) – Psykiatrisk vårdkontakt tidigare/aktuellt26% (75%) – Känd tidigare självmordsförsök journal3% (17%) – Vårdplan 19% Somatiska sjukdomar9% – Missbruk5% – Underliggande psykisk sjukdom2% – Feldiagnos som psykisk2% Graviditetskomplikationer ca. 50% Sverige : Esscher BMJ 2015, Oates BJOG 2011

Suicidalitet Ca. 25% av samtliga mödradödsfall relaterad till psykisk sjd Suicid näst vanligaste dödsorsak under första året postpartum Viktigaste riskfaktor: tidigare s-försök Hög risk: postpartum psykos, psykos, svår depression

Våga fråga ” jag kryssade inte sanningsenligt – jag skämdes ” Frågor om suicidalitet ökar inte risken för suicidhandling ”Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig själv eller gjort suicidförsök?” (Nytt i MHV Riktlinjer Stockholm 2015)

Risk vid obehandlat sjukdom - modern Självmedicinering med alkohol, nikotin Bristande samspel mellan mor och barn Sociala konsekvenser med svårighet att fungera i arbete och nära relationer Risk för suicid och även utökat suicid Bristande förmåga att sköta kroppslig hälsa

Barnets förutsättningar Gener Prenatal miljö Läkemedel Postnatal miljö Amning

Prematuritet, låg födelsevikt Ångestsymtom: ökar kortisol, noradrenalin (placentaperfusion, fetal stressystem) Uppfödningssvårigheter Anknytning Långtidsuppföljning ökad risk för sömnstörning, impulsivitet, hyperaktivitet, ångest, depression Risk vid obehandlat sjukdom - fetus och barn

Still face youtube.com

MVC & BVC´s möjligheter Identifiering av kvinnor med riskfaktorer Många kvinnor nyinsjuknar under perinatal period – känner inte själv igen psykisk sjukdom Kontinuerlig kontakt - förtroende Tillstånd med stora konsekvenser för patient/barn/familj Stöd, behandling finns

Förebygga psykisk ohälsa hos barn? Identifiering av psykiskt sköra föräldrar Anamnes vid inskrivning på MVC och BVC –Tidigare psykiska besvär som nedstämdhet och ångest? –Tidigare eller aktuell kontakt med psykiatrin? –Tidigare själmordsförsök? + EPDS

Våga fråga – och sen? ” Jag använder inte EPDS på fredagar ” VEM, NÄR, HUR kontakta? 103 suicid / 27 år (=2,7 miljoner födslar)

Vårdnivå Anamnes/EPDS Stödsamtal med MVC/BVC-sjuksköterska MHV/BHV läkare Behandling hos MHV/BVC psykolog Distriktsläkare Primärvårds-psykoterapeut Specialist-öppenvårdspsykiatri Psykiatri-akuten Behandlingskrävande depression och ångestsyndrom Misslyckad behandling, svåra depressioner, BP, psykos, suicidrisk

Behandling vid psykisk sjukdom DIAGNOS – SVÅRIGHETSGRAD – EVIDENS Fysisk aktivitet –Promenader –Dagsljus Regelbunda livsvanor/Mat/Sömn Social avlastning, sjukskrivning mor = föräldraledig far Stödsamtal Psykoterapi, t ex KBT Farmaka Vid svårare fall sluten psykiatrisk vård, LPT (tvångsvård och övervak), ECT (el-behandling)

Psykologiska behandlingar Förebyggande: -Individualiserad uppföljning med screening -Hembesök -Telefonstöd jämlika Personcentrerad counseling Tillägg psykosocialt stöd Interpersonell psykoterapi, KBT, psykodynamisk korttidsterapi vid lätt-måttlig depression KBT förstahandsbehandling vid ångestsyndrom Positiva effekter mor-barn-relation

Syften av psykofarmaka 1.Behandla till symtomfrihet 2.Förebygga återfall 3.Symtomlindring 4.Suicidprevention

Effekter av psykofarmakologiska behandlingar Akut behandling och återfallsprevention vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression har högre effekt än t ex Behandling av hypertoni för att undvika stroke Behandling för att undvika astma attack Leucht et al. Putting the efficacy of psychiatric and general medicine medication into perspective: review of meta-analyses. Br J Psych 2012

Farmakologiska behandling, följsamhet och rådgivning ”Information + lugnande besked + uppmaning att fortsätta behandlingen” under graviditet (Bonari et al. 2005) –15% slutade med SSRI –1% slutade med antibiotika Icke-evidensbaserad råd: ”sätt ut med en gång!” ”trappa ner inför förlossning” ”det går aldrig att amma” ”ta 0,5 tablett v.a. dag" Överförskrivning av SSRI? 3-7% svåra depressioner  2-3% behandlas under graviditet

Behandlingsindikation Sjukdomens art och grad, behandlingsevidens Låg/mellan/högrisk Sekundära risker Risk för barnpåverkan: LM Risk för barnpåverkan: sjukdom Risk-Nytto bedömning

Vad är risk? Forskning: Sannolikhet att drabbas på bas undersökning större population – frekvens på sikt Absolut vs Relativ risk: Ökad risk från 1/ till 1/2000 = 10 gånger ökad risk Klinik: Risk på individnivå. 1/2000 kan vara låg risk. - Riskens allvar och andra risker.

Basal frekvens för oexponerade barn 4% (1% hjärtmissbildningar) 20% genetisk 5% extern (läkemedel) 75% multifaktoriell Högst risk vid exponering under första trimestern Neonatal påverkan CNS utveckling Risk för missbildningar och barnpåverkan

Risk icke-behandling Risk sjukdomsymtom Aktuell och återfallsrisk Barnpåverkan Risk behandling Missbildning Barnpåverkan på kort sikt Barnpåverkan på lång sikt

Psykofarmaka 1.Antidepressiva läkemedel 2.Litium 3.Antiepileptika 4.Neuroleptika 5.Sömnmedel och Ångestdämpande 6.Centralstimulantia Stämningsstabiliserande

Risk missbildning ytterst låg Bristfällig dokumentation för nyare preparat. Inga skäl att avbryta graviditet Lätt ökad risk för neonatal påverkan (oftast milda symtom). Apgar och Neo-vård: ingen skillnad behandlad/obehandlad depression SSRI: PPHN risk ökad från 1.2 till 3/1000 (låg risk individnivå) Inga hållpunkter för negativa långtidseffekter 1. Antidepressiva läkemedel - Graviditet

Alla antidepressiva går över i bröstmjölken i varierande utsträckning (lägst för sertralin) Venlafaxin: kontroll barnläkare Amning avråds för prematura barn (<37 graviditets veckor) Biverkningarna subtila och ospecifika 1. Antidepressiva läkemedel - Amning

ANTIDEPRESSIVA Hög risk för återinsjuknande– avsluta ej behandling pga graviditet eller amning! Låga risker under graviditet och amning Sertralin (och paroxetin) har lägst penetrans till bröstmjölk

Stark evidens för skydd mot återinsjuknanden under graviditet och postpartum Enda preparat med påvisad effekt på suicidalitet Enda preparat med säkerställt skyddande effekt postpartum psykos Hjärtmissbildning (Epstein anomali): Risk ökad från 1/20000 till 1-2/1000 Risk för höga värden hos mor och barn i samband med förlossning Inga belägg för negativ långtidsutveckling 2. Litium - Graviditet

Amningen avråds (höga plasmakoncentrationer hos ammade barn) Utvalda fall kan amma efter samråd barnläkare och psykiater –observera barnet (letargi, dålig viktuppgång och dehydrering) –Barnets plasmakoncentration behöver följas regelbundet Ej amning prematura barn 2. Litium - Amning

LITIUM Psykiatrisk specialistbedömning med täta uppföljningar Regelbunden kontroll s-Litium Utsättning under pågående förlossning. Ej pravidel eller dostinex – psykosrisk! NSAID ökar Litiumnivåer – undvik Barnläkare: extrakontroll av barnet på BB Amning rekommenderas vanligen inte.

Ökad risk missbildningar. Skiljer sig mellan preparat (2- 16%) Folsyra kan skydda Fetal ekokardiografi v Lyrica (GAD) bristande data, undvik under graviditet Indikation/Alternativ? – jämför Epilepsi 3. Antiepileptika - Graviditet

Lamotrigin –Passerar till bröstmjölk i hög grad (25%) –Måttlig risk för fullgångna barn – samarbete barnläkare –Plasmakoncentration hos mor och barn –Barnet bör observeras med avseende på biverkningar (sedering och hudsymtom) Valproat/Karbamazepin –Risk låg vid terapeutiska doser fullgångna barn –Barnet bör observeras – samarbete barnläkare –Koncentrationsbestämning kan vara till hjälp 3. Antiepileptika - Amning

Obehandlad psykossjukdom/bipolär sjukdom vanligen större risk än neuroleptikabehandling – hög indikation Flera preparat med god dokumentation. Lätt förhöjd risk för missbildningar Ev riktad ultraljud första trimester (ffa vid haloperidol) Ökad risk för graviditetsdiabetes  Följ BMI och blodsocker Risk övergående extrapyramidala biverkningar barnet Långtidsuppföljning: signifikant lägre resultat neurokognitiva test 6 mån (jmf omedicinerat och antidepressiva) – svårighetsgrad/psykosocial miljö? 4. Neuroleptika - Graviditet

Samtal med barnläkare Hjärnutveckling ??? Haloperidol, perfenazin, olanzapin låg övergång mjölk Avråda amning –Om flera psykofarmaka eller när dosen ligger inom det högre intervallet –prematura barn (under 37+0 veckors graviditetstid) –Instabila kvinnor (observation barn) 4. Neuroleptika - Amning

Bensodiazepiner: –Ej regelbunden användning. Abstinens nyfödd –Tillfällig användning kan vara ok Övriga ångestdämpande: –Lergigan: Anses som säkert under graviditet –Atarax: ej ökad risk missbildning. Utsättningssymtom hos barnet Sömnmedel: –Imovane, Stilnoct: ej ökad risk missbildning. Risk för beroendeutveckling mor/ abstinenssymtom hos barnet. Tillfällig använding ok –Propavan: Inga kända risker under graviditet 5. Sömnmedel och ångestdämpande - Graviditet

Låg risk: enstaka doser Lergigan/Atarax, Imovane/Stilnoct, oxascand –Vid upprepade doser rekommenderas observation för biverkningar (sedering). Måttlig risk: enstaka doser Propavan, Stesolid –Nedsatt förmåga att eliminera bensodiazepier hos spädbarn – ackumulering –Barnet bör observeras för biverkningar (sedering, matningssvårigheter)  Avråd amning om det krävs upprepade doser/långvarigt bruk Restriktivitet: prematura barn (<37 graviditetsveckor) 5. Sömnmedel och ångestdämpande - Amning

Inga belägg fosterskada, osäkra data Inga skäl att rekommendera abort om kvinnan medicinerat i tidig graviditet. Då kunskapsläget är bristfälligt rekommenderas vanligen ej cs-behandling under graviditet Finns sannolikt undantag där risker icke-behandling större än behandling Psykopedagogiska insatser, anpassad KBT Psykosocialt stöd Behandling samsjuklighet, sekundära symtom (t ex sömn) 6. Behandling vid ADHD

Amning Prolaktin, oxytocin frisättning minskar vid stress, depression Depression föregår amningsproblem Ångest: svårt klara av fysisk närhet Tidigare sexuella övergrepp Stört sömnmönster, trötthet

Det går bra att amma vid behandling med de flesta preparat Sömnprioritering Man rekommenderar inte amning: -Litium -Lamotrigin -Neuroleptika -Regelbunden behandling ångest och sömnmedicinering -Psykofarmaka vid prematura barn -Cave! Dostinex och Pravidel Amning och psykofarmakabehandling

Överväg alternativ (amning dagtid, flaska nattetid genom annan) Undvik stimuli (ha barnet nära sängen, ha så lite ljus som möjligt) Hålla barnet som vid amning (ögon-, kroppskontakt, lukt) = anknytning Inte lämna barnet ensamt Minimera antalet personer som matar barnet den första tiden Sömnprioritering/läkemedelsbehandling: Bröstmjölk är endast en del av amningen

Samarbete Sjukdom, behandling – kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser

Sammanfattande vårdplan v skrivs strukturerat i journalen Diagnos Aktuell medicin Aktuell behandlare/psykiater OBS! (t ex kortisol, pravidel, dostinex vid psykosrisk, NSAID vid litium) BB-vistelse Sömnprioritering, enkelrum, partner eller stödperson Utskrivning av läkare/bedömning av psykiater Amning Risk för utsättningssymtom barn Neonatolog vidtalad Dokumentation om alt. vårdnadshavare Kontakter före hemgång: MVC BVC Psykiater, kontaktperson psyk, Socialtjänst kontakt/telefonnummer Återbesök (vem, hur bokas)

Very Important Baby MHVBHV Förlossn ing BBKurator SocPsykiatri

Sammanfattning  Vid diagnosticerad psykisk sjukdom där läkemedelsbehandling indicerat bör adekvat behandling ges efter noggrann risk-nytto analys  Ansvarig behandlare/förskrivare också ansvarig för bedömning  Sätt ej ut läkemedel utan bedömning  Viktigt att snarast informera behandlande psykiater vid behandling med litium, antiepileptika, neuroleptika, centralstimulantia

Kunskap växer – behov av regelbunden uppdatering Allt fler patienter använder sig av janusinfo och andra internet källor www. janusinfo.se

Regionalt Vårdprogram Psykisk Sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod SLL

Tack!

Psykosomatiska Enheten/Specialistmödravård Huddinge Konsultenhet avseende psykisk sjukdom dom samband med barnafödande och extrem psykosocial situation: Rådgivning Kompetenshöjning Bedömning 75% barnmorska, 8 timmar psykiater/v. (3 patienttider + team) Ca. 230 remisser/år dvs ca. 5% av förlossningar Gravid kvinna med pågående eller tidigare allvarlig psykiatrisk problematik - remiss till teamet för bedömning och planering inför förlossning (MVC, Affektiva enhet, psykos) Behandling v.b. och remittering rätt vårdinstans. Vårdplanering