Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. En regional samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 –2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Internationella Hälsokommunikatörer
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Vad innebär val av vårdenhet?
Internationella Hälsokommunikatörer
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
ett utvecklingspartnerskap
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Omsorg Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Hur gör vi tandvården (mer) hälsoinriktad?
Vad menar vi med begreppet behov?
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Landstingsfullmäktiges beredningar
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Mångfaldsinformation
Syftet är att nyanlända snarast ska…
Goda exempel från tema Asyl inom Equalprogrammet Det nya socialfondsprogrammet
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Samverkan för nyanländas etablering och introduktion
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
1 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Hälsokommunikatörer Stockholms län Presentation till projektets slutkonferens 14 december, 2011 Projektledaren Marcela Bravo.
Om samhällsorientering Och Hur vi arbetar i Gävleborg
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård, Lund 15/ Vårdcentralen Drottninghög - en del av Primärvården Skåne.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Vad är landstinget? I Värmland finns tre sjukhus. De finns i Arvika, Karlstad och Torsby. Det finns cirka 30 vårdcentraler. Några är landstingets och några.
Arbetsförmedlingens projekt och stöd För att nyanlända arbetssökande snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden Anna Ålund
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Hur kan integrationen bli bättre? Patrick Joyce, WSP.
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Januari 2016.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Hur kan vi se resultat inom integration?
Hälsoskola Fröslunda VC
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet Folkhälsa och sjukvård 20 april 2017.
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Framtidens yrken och kompetenser i Västerbotten – Vård och omsorg
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Våga prata om psykisk ohälsa!
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Varför en satsning på psykisk hälsa?
KPR april 2018.
För föräldrar till barn 6-12 år
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet Folkhälsa och sjukvård 28 juni 2019.
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Presentationens avskrift:

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland

En regional samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 –2008 Permanent verksamhet från 1 januari 2009 Hälsokommunikatörer i Östergötland

En överenskommelse mellan: - De 13 flyktingmottagande kommunerna i länet - Region Östergötland - Länsstyrelsen - Arbetsförmedlingen - Migrationsverket Handlingsplan Regional utveckling för nyanländas etablering i Östergötland

Samma möjligheter till en god introduktion i hela länet Förbättrad helhetssyn Gemensamma resurser Likvärdig tillgänglighet till hälso- och sjukvård Mål och syfte

2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara med i och känna ansvar för. Integrationspolitikens mål

För att bidra till god hälsa bland nyanlända flyktingar och andra invandrare. För att förhindra att nyanlända avbryter kommunala introduktionsinsatser på grund av ohälsa. Hälsofrämjande introduktion

Tidigt fånga upp behov av hälso- och sjukvård. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser Hälsofrämjande introduktion

Dåvarande Landstinget i Östergötland genomförde hösten 2005 en kartläggning av hälsoskillnader mellan östgötar och utrikes födda Utrikes födda upplever sämre hälsa Kvinnor födda utomlands har sämre psykisk hälsa. Alarmerande rapport

Fungerar som en länk mellan nyanlända flyktingar, andra invandrare och personal inom hälsa-vård-omsorg. Är utrikes födda, har sjukvårdsutbildning och yrkeserfarenhet från hemlandet och Sverige. Använder sig av sitt modersmål och kultur- kännedom i olika hälsofrämjande aktiviteter. Hälsokommunikatörerna

Fem Hälsokommunikatörer Arbetar över hela länet Hör till Flyktingmedicinsk centrum (FMC) i Norrköping. Språk: somaliska, bosniska/kroatiska/serbiska, arabiska Kontakt: Lisa - (A-Ö) - välj H Hälsokommunikatörerna i Östergötland

Nyanlända får kunskaper om svensk hälso- och sjukvård på sitt eget språk. Nyanlända och andra invandrare får kunskaper om hur man håller sig friska och förebygger ohälsa Ökar förståelsen för hälso- och sjukvård och ökar delaktigheten. Vård på lika villkor Varför behövs hälsokommunikatörer?

Hälsokommunikatörernas egna erfarenheter av migration skapar förtroende. Risken för diskriminering minskar då nyanlända bättre känner till hur man kan agera. Den mångkulturella kompetensen hos utlandsfödda med omsorgs/vårdutbildning tas till vara. Vårdkvalitet ökar genom att problem och missförstånd minskas. Varför behövs hälsokommunikatörer?

Informera om hälso- och sjukvårdens organisation och funktion Underlätta kontakter för att undvika missförstånd Hänvisa vart man kan vända sig när man är i behov av sjukvård Informera om förebyggande arbete till exempel inom familjecentral/barnhälsovården Hälsokommunikatörernas hälsofrämjande arbete

Hitta rätt i vården Migration och psykosocial hälsa Motion / fysisk aktivitet Kost Tandhälsa Infektioner (vanligaste infektionerna, magsjuka och diarréer, TBC etc. Vaccinationer Första hjälpen Stress Sömn Allergier Alkohol / tobak / droger Hälsokommunikatörerna kan utbilda i eller informera om: Sex och samlevnad - Manlig/kvinnlig hälsa, STD etc Barn hälsa Vanligaste infektionssjukdomar hos barn - Barnuppfostran - Barnsäkerhet - Barnkost Vanligaste vällevnadssjukdomar som: - Diabetes, hjärt- o kärl sjukdomar etc., deras orsaker och hur man ska förebygga de. Mycket annat kan förklaras också beroende på målgruppens egna behov. OBS! Fokus ska alltid ligga på hälsa och förebyggande.

1.Nyanlända flyktingar och andra invandrare inom introduktionen 2.Invandrare i kommunerna som varit en tid i Sverige. 3.Nyanlända inom barn- och äldreomsorgen. 4.Medarbetare inom hälsa, vård och omsorg samt skolor och förskolor. 5.Asylsökande Målgrupper

Barnhälsovård/familjecentraler/vårdcentraler Sjukhuskliniker Tandvård Skolor och förskolor Äldreomsorg SFI- anordnare Introduktionsverksamheter Frivilligorganisationer Migrationsverket Exempel på vilka vi samarbetar med

Exempel på vanliga upplevelser hos de flesta flyktingar / invandrare Kulturmöten

Familjens betydelse Traditionellt samhälle Modernt/industrialiserat samhälle Relationer mellan familj och samhällstruktur (skatter) Ta hand om sjuka, äldre etc. Roller, relationer mellan olika generationer Präglar familjen Staten Skatter Service Kärnfamilj

Familjestrukturen Mannen - Viktiga beslut tas av mannen - Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan Kvinnan - Ansvar för hemmet och hushållsgöromålen - Ansvar för barnen och uppfostran Barnen - Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma

Flytten till västvärlden kan innebära att… Förändringar i familjestrukturen Andra rollförändringar Annorlunda relationer inom och utom familjen Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv. Barnen - Lär sig snabbt språk normer och regler i det nya samhället Kvinnan - Har samma status i familjen - Har kontakt med samhälle genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen - Kan inte längre försörja familjen och förlorar därmed status och makt KRIS I FAMILJEN!

Föräldrarna har största ansvaret i familjen till exempel - viktiga beslut tas av föräldrarna - båda är ansvariga för ekonomi och underhåll i familjen - gemensamt ansvar för barnen och uppfostran Alla familjemedlemmar är likvärda Att våga vara förälder

Det psykiska blir fysiskt Förändring i familje- strukturen Flytt till nytt land Psykosocial process; främlingskap, ensamhet, saknad etc. Krav, arbetslöshet, studier Stress, hög anspänning, oro, ångest, Fysisk inaktivitet Hjärtkärl- sjukdomar, högt blodtryck, diabetes 2 Försök ta kontroll över situationen tidigt och rädda din hälsa INTEGRATIONINTEGRATION

Migrationsprocessens faser Hemlandet Flykten/flytten Ny i Sverige INTEGRATIONINTEGRATION Politiskt våld, förföljelse, krig, tortyr, giftermål etc. Varierande möjligheter till förberedelse Eventuellt passeras andra länder utan uppehållstillstånd Introduktionsprogram, inget språk, inget jobb Risksituation för hälsan

Sverige Tids bokning, långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga ( använder FASS) Får inte alltid medicin Får inte alltid träffa läkare Det finns prioritering Sjuksköterskor har större ansvar Vanligaste sjukvårdsupplevelser hos flyktingar och invandrare Hemlandet Öppen mottagning, bättre tillgänglighet Akut är akut = vård direkt Ingenstans att klaga Läkare är mer kompetenta Får alltid medicin Får alltid träffa läkare Prioritering fungerar inte alltid Sjuksköterskor kan ibland ses mer som assistenter till läkare