Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR Teamdag 151001.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR Teamdag 151001."— Presentationens avskrift:

1 ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR Teamdag

2 DISPOSITION 1.DEFINITION 2.MULTIDISCIPLINÄR BEHANDLING 3.FALLGROPAR 4.ETIOLOGI 5.ANTIBIOTIKA 6.PATIENTFALL

3 1. DEFINITION ” a sign of an underlying multiorgan disease”

4 2. MULTIDISCIPLINÄR BEHANDLING Metabol kontroll Fotvård, såromläggning Ortopedbedömning Ortopedtekniker Röntgen Cirkulation Antibiotika Färre amputationer, ökad livskvalitet Apelqvist 2012, Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014

5 3. FALLGROPAR Svårt att upptäcka Vaga symtom initialt, infektionen kan progrediera snabbt Ökad mängd sårvätska vanligaste tecknet på infektion ffa KNS Nästan 50% av patienter med djupa infektioner hade ingen leukocytos, stegrad SR, CRP-stegring eller feber Vad behandlar vi? Vävnadsodlingar bättre än sårodlingar Räcker det med slätröntgen? Osteomyelit utvecklas under längre tid -> kontroll röntgen CT/MR om misstanke om djup infektion Antibiotika terapi Ofta otillräcklig utan lämplig sårvård Behandling för att förhindra septiska komplikationer Apelqvist 2012

6 4. ETIOLOGI Akut ytlig infektionStaphylococcus aureus Betahemolytiska streptokocker Vanligaste fynd Kroniska sår med nekrotisk vävnadAnaeroba och/eller gramnegativa bakterierKlinisk betydelse diskutabel, undantag djup svår fotinfektion Bakteriefynd från den normala hud- och tarmfloran Koagulasnegativa stafylokocker Difteroida stavar Enterokocker Proteus mirabilis Bör värderas kritiskt avseende betydelsen för den aktuella infektionssituationen och därmed indikation för behandling Resistenta bakterierMRSA, ESBL, MRSP (Staphylococcus pseudintermedius) Ännu inget stort problem i Sverige, dock noteras ökning (MRSA 19% 2014, ESBL 9% 2014) Vårdprogram för Led-och skelettinfektioner, Swedres 2014www.infektion.net

7 5. ANTIBIOTIKA Förstahandsval vid de vanligaste bakteriologiska fynden Ytlig infektion med fotsårS.Aureus Betahemolytiska streptokocker Flukloxacillin 1g x3 Ytlig infektion med fotsår Erysipelas Cellulit Betahemolytiska streptokocker (grupp A, B, C eller G) Amoxicillin 750 mg x3 Fenoxymetyl-pc 2g x3 Ytlig infektion med fotsårS.Aureus + relevanta aneroba bakterier Klindamycin 300mg x3 Vårdprogram för Led-och skelettinfektioner,

8 ANTIBIOTIKA Vid svåra, slutenvårdskrävande djupa infektioner viktigt med täckning av grampositiva, gramnegativa och anaeroba bakterier initialt Kirurgi (sårrevision +/- kärlkirurgi) + antibiotika Piperacillin/tazobactam 4g x 3 Imipenem + cilastatin eller meropenem 500mg x 3 Cefotaxim 1g x 3 + Metronidazol 500mg x 3 (eller 1,5 g x 1 dag 1 därefter 1 g x 1) Vårdprogram för Led-och skelettinfektioner,

9 ANTIBIOTIKA Fortsatt peroral behandling av djup infektion efter odlingssvar S. Aureus Streptokocker Flukloxacillin 1 – 1,5g x3 Grampositiv täckning Enterococcus faecalis Viss gramnegativ täckning Amoxicillin/klavulansyra 500mg x3 Grampositiv o anaerob täckningKlindamycin 300mg x3 Endast anaerob täckning, skall alltid kombineras med annat preparat Metronidazol 400mg x3 Gramnegativ täckningCiprofloxacin 750mg x2 Om polymikrobiell flora misstänkes vara relevantFlukloxacillin/Klindamycin + Ciprofloxacin

10 ANTIBIOTIKA Resistensbeskedet styr antibiotikavalet MRSAKlindamycin Trimetroprim-sulfa Linezolid (Zyvoxid) Daptomycin (Cubisin) Tigecyklin (Tygacil) Vid invasiv infektion Vancocin eller Zyvoxid ESBLMeropenem (Meronem) Imipenenem (Tienam) Ertapenem (Invanz)

11 ANTIBIOTIKA Hur länge? Tills infektion utläkt men inte givetvis tills såret har läkt Omvärdering senast efter dagar Djup fotinfektion, kliniskt misstänkt eller verifierad osteit: upp mot 6 månader (riktad mot agens isolerat från skelett/ djupa vävnadsodlingar) Lipsky 1997 Lokal antibiotika bör undvikas

12 ANTIBIOTIKA Kinoloner? Mycket tveksam effekt vid stafylokockinfektion Stor risk för resistensutveckling hos S.aureus, Koagulasnegativa stafylokocker och Pseudomonas Parry et al 1989 Teoretisk risk för förvärrad diabetesneuropati vid längre tids andvändning Klindamycin kan ge diarréer (Clostridium difficile) Metronidazol kan förvärra tidigare neuropati Flukloxacillin kan ge leverpåverkan

13 5. PATIENTFALL Man 63 år Man med typ 1-diabetes, multipla komplikationer i form av retinopati, polyneuropati, njursvikt och bensår. Inlagd 7/5 - 17/5 på grund av sårinfektion höger stortå, erhöll Tazocin intravenöst och såret på stortån reviderades. Rtg: begynnande osteit. Heracillin vid hemgång.

14 Man 63 år forts. 1 månad senare ånyo höga infektionsparametrar. Såret vid höger stortå smetigt, sena i dagern. CRP stegrat till 170. Nya odlingar tas och patienten sätts in på Tazocin. Amputation dig I höger. Hem utan antibiotika. PATIENTFALL

15 Man 63 år forts. Nytt sår på dig II höger 2 månader efter amputation av stortån, insatt på Heracillin. Försämras med tilltagande smärta, rtg visar osteit med skelettdestruktion -> fraktur dig II. Dsk noterat försämrat sår och CRP 246. Inläggning, Tazocin. Remiss till kärlkirurgen -> tibialis anterior rekanaliserad. Trombyl, Plavix. Utskriven med Dalacin, KNS bedömts som bifynd.

16 PATIENTFALL

17 TAKE HOME MESSAGE INGA LAMA URSÄKTER FÖR ATT UNDVIKA FÖRDRÖJD DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AKTIVT MULTIDISCIPLINÄRT TEAMARBETE ANVÄND ANTIBIOTIKA MED SUNT FÖRNUFT


Ladda ner ppt "ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR Teamdag 151001."

Liknande presentationer


Google-annonser