Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2012-05-23 Smittskydd Skåne/EG.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2012-05-23 Smittskydd Skåne/EG."— Presentationens avskrift:

1 Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskydd Skåne/EG

2 Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård Smittskydd Skåne/EG

3 Sulfa Tetracykliner Doxyferm Penicilliner Aminoglykosid Garamycin Makrolider Ery-Max Glycopeptider Vancomycin Streptograminer Kloramfenikol Kinoloner Ciproxin Trimetoprim Linkosamider Dalacin Oxazolidinoner Zyvoxid Introduktion av nya grupper av antibiotika Karbapenemer Tienam Cefalosporiner Cefadroxil Lipopeptider Cubicin Smittskydd Skåne/EG

4 Antibiotikaanvändning Rädda liv Meningit Sepsis Pneumoni Utbredd streptokock- infektion Minska komplikationer Etmoidit, frontalsinuit Akut otit 1 <>12 år Pyelonefrit Sårinfektioner Borrelia Lindra symtom Nedre UVI Uttalad faryngotonsillit Liten eller osäker effekt Maxillalrsinuit Lätt/måttlig faryngotonsillit Akut otit 1-12 år Mykoplasma- pneumoni Ingen effekt ÖLI ABU Akut bronkit Faryngotonsillit med neg odling/strepA Smittskydd Skåne/EG

5 Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990) Smittskydd Skåne/EG

6 Antibiotikaresistenta bakterier En del av normalfloran Tyst bärarskap vi inte märker av Om infektion - svårare att behandla, högre dödlighet Rubbar grunden för modern sjukvård Antibiotikaresistens – en epidemi i det tysta Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440 Smittskydd Skåne/EG

7 Strama Skåne Penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker i Europa Goosens, ESAC project group, Lancet febr 2005

8 Spridningspotential i vården MRSA: meticillinresistenta Staphylococcus aureus (1960-talet) VRE: vankomycinresistenta enterokocker (1990-talet) ESBL: extended spectrum betalactamase (1980-talet), E.coli, Klebsiella pneumoniae, Salmonella… ESBL CARBA, karbapenemase (2000-talet) E.coli, Klebsiella med flera… enterobacteriaceae Smittskydd Skåne/EG

9

10 ESBL – antibiotikaresistens som sprids med små rörliga genetiska element vertikalt och horisontellt Smittskydd Skåne/EG

11 Enzym som bryter ner antibiotika (betalaktamas), resistensen är överförbar mellan bakterier E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus, (normalflora i tarm) Salmonella, Shigella Urinvägsinfektion, sepsis, pneumoni (VAP) Asymtomatisk bärarskap: tarm, kroniska sår, katetrar, ABU Oklart om man någonsin kan ”fria” 1-1,5 kg bakterier i tarmen ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) Smittskydd Skåne/EG

12 E.coli Klebsiella pneumoniae Proteus mirabilis ESBL (Betalaktamas) ESBL multiresistent ESBL CARBA (karbapenemase) Trimetoprim Selexid Furadantin Ciprofloxacin Cefalosporiner: Cefadroxil, Zinacef, Claforan, Fortum Tazocin Nebcina Tienam/Meronem Trimetoprom Furadantin Ciprofloxacin Nebcina Tienam/Meronem Furadantin Colistin ( ) Antibiotikaval vid ESBL-produktion Smittskydd Skåne/EG

13

14

15 Smitta Många olika miljöer och smittvägar för multiresistenta tarmbakterier Smittskydd Skåne/EG

16 Selektion Antibiotika har betydelse för etablering och sjukdom av ESBL-bildande tarmbakterier Smittskydd Skåne/EG ”Ingen liten antibiotikakur för säkerhets skull” Behandla inte ABU (lågvirulenta bakt, skydd mot invasiva, skydd mot resistenta, ej ökad sjuklighet, ej försämrad njurfunktion) Undvik cefalosporiner och kinoloner Kontrollera tidigare odlingssvar och resistensmönster om behandling är nödvändig Antibiotika

17 ESBL CARBA Extended spectrum betalactamase av karbapenemastyp hos enterobacteriaceae = tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika Största resistenshotet E.coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas, Acinetobacter mm, Salmonella, Shigella Anmälningspliktig och smittspårningspliktig 15 mars 2012 Skåne 2011: 8 av Sveriges 16 fall – Barn som förlösts med sectio i Indien – Stroke i Grekland, stroke i Rumänien – Akut tarm-op i Bosnien – Akut höftfraktur-op i Irak – Skönhetsoperation i Brasilien – Sårskada vid flodbadande i Indien Smittskydd Skåne/EG

18 ESBL-bildande bakterier Råd till patient Risk att drabbas av ESBL Vård utomlands (kontaktsmitta) Resor utomlands (fekal-oral smitta): livsmedel, vatten I Sverige: livsmedel? Antibiotika, selektion Skydda sig Vid utlandsresa: ordentligt tillagad mat, buteljerat vatten (som vid all tarmsmitta) Ingen onödig antibiotika Konstaterad ESBL - smittrisk Vården: diarré, stomi, sår, ”sladdar och slangar” Hemmet: liten risk till friska, exponering för samma källa? Minska smittrisken vid ESBL God handhygien efter toalettbesök och inför matlagning Leva som vanligt, ingen inskränkning i arbete eller fritid, ingen sexuell smitta Smittskydd Skåne/EG

19 MRSA Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Bakterie som koloniserar hud, näsa, svalg, perineum Kromosomal resistens, följer bakt Hudinfektioner, impetigo, bölder, skelett, hjärtklaffar Vårdsmitta (mellan patienter sår, KAD och via personal eller föremål), finnas flera veckor i miljön, personalsmitta Annan smitta: idrott, gym, dagis Uppföljning infektionsklinik, avskrivning av bärarskap Smittskydd Skåne/EG

20 Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA) MSSA säkert val MRSA efter resistens- bestämning MRSA säkert val Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam Meronem Tazocin Vancocin Zyvoxid Dalacin Fucidin Aminoglykosider Trimetoprimsulfa Rifampicin Vancocin Zyvoxid Smittskydd Skåne/EG

21 MRSA bärartid, Skåne dagar (median) 4,6 månader Smittskydd Skåne/EG

22

23

24 MRSA Råd till patient Risk att drabbas av MRSA (kontaktsmitta) Vård utomlands Sårmottagningar Resor utomlands, sår och andra hudlesioner Aktiviteter med mycket hudkontakt Skydda sig Smittar sällan om huden hel Tvätta händerna, näsan kan vara ingångsporten Konstaterad MRSA (kontaktsmitta) Vården: sår, ”sladdar och slangar” Hemmet: pågående hudinfektion, eksem som inte är under kontroll Ev. inskränkning: vårdarbete, förskola Informationsplikt till vården Minska smittrisken vid MRSA God handhygien, egen handduk, sår täckta Pågående hudinfektion: ingen träning, inget allmänt bad Smittskydd Skåne/EG

25 Inga nya antibiotika i sikte – köpa oss tid Motverka spridning av resistenta bakterier Goda hygienrutiner i vård och omsorg Motverka selektion av resistenta bakterier Rationell antibiotikaanvändning Nödvändigt? Preparat? Dos? Behandlingstid? Rekommendationer! Smittskydd Skåne/EG


Ladda ner ppt "Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2012-05-23 Smittskydd Skåne/EG."

Liknande presentationer


Google-annonser