Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

En presentation över ämnet: "Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg"— Presentationens avskrift:

1 Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

2 Dagens agenda Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra vi gör det eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och omsorg Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen Högre kvalitet, bättre tillgänglighet, ökad effektivitet Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal Några centrala utvecklingsområden för de med störst behov Digitala lösningar som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg Trygghetstjänster, digital delaktighet m.m.

3 Välfärdssektorn behöver anställa medarbetare under perioden 2010 till nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. vi kan inte producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör idag om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack.

4 Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

5 Människors förväntningar på digitala välfärdstjänster
De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på). Förväntningar

6 Tidigare produktivi-tetsutveckling drevs till 40 procent av it
Tidigare produktivi-tetsutveckling drevs till 40 procent av it. It-sektorn stod för merparten av denna utveckling, Digitala analfabeter, svårt att utföra jobb

7 Utgångspunkter för SKL:s arbete med digitalisering
Digitalisering är en viktig nyckel för att möta utmaningar kring bl.a. välfärdens finansiering, kommande rekryteringsbehov, människors förväntningar på service. Handlar om verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor. Medlemmarna har ställt tydliga krav på SKL att ta en ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället. Behövs kraftsamling på alla nivåer och inom alla verksamheter samt koordinering, återanvändning och viss harmonisering.

8 Öka invånarnas insyn, delaktighet och tillgänglighet.
Ge medarbetarna tillgång till säker och relevant information i det dagliga arbetet. Ge beslutsfattare ett heltäckande, aktuellt och pålitligt underlag för styrning, uppföljning och löpande förbättringsarbete. Effektivisera verksamheten. Skapa förutsättningar för forskning och utveckling av nya metoder och rutiner. Begreppet eHälsa baseras på Världshälsoorganisationens definition av begreppet hälsa, vilket beskrivs som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Genom att addera ”e” till hälsobegreppet signaleras möjligheten att uppnå dessa nyttoeffekter för individen maximeras genom en bred användning av informations- och kommunikationsteknik. Definitionen av begreppet eHälsa utvidgar hälsobegreppet från något som främst berör en enda individ till en förändringsprocess som har potential att fungera som en katalysator för reformarbete inom hela vård- och omsorgssektorn. Därigenom framhålls att införandet och användningen av ny teknik inte som tidigare enbart ska ses som teknikutveckling, utan snarare som en process som möjliggör och påskyndar kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter för att bättre kunna möta individuella behov och förväntningar.

9 Dagens sjukvård och omsorg behöver mer empati och mer high tech
Att säkert uttala sig om framtiden är alltid vanskligt, men en slutsats är tämligen säker; vi kan inte producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör idag om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack. Infektionssjukdomar har minskat kraftigt Man överlever de stora folksjukdomarna i högre utsträckning Smärtor i rörelseapparaten och ”själen” ökar Den högspecialiserade sjukvården blir allt mer specialiserad och internationell Antalet vårdplatser på sjukhus minskar Ny teknik kommer att vara katalysatorn som möjliggör ett nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Teknik som ger kontroll av obalanser i de olika systemen, i realtid eller till och med innan de har hänt. Screening och automatiserad diagnosticering kommer att kunna göras med mycket kortare intervaller än tidigare. Men de ökade screeningarna och diagnoserna kommer inte att öka belastningen på vårdcentraler och sjukhus eftersom milda åkommor kommer att kunna hanteras i hemmet eller på telefon, vad nu en telefon är 2050, och allvarligare åkommor kommer att kunna upptäckas i tidiga skeden då behandlingskostnader och lidande är bråkdelar av vad de kan vara om de upptäcks i senare skeden. Specialistvården kommer att fortsätta utvecklas i hög takt medan koordinationen mellan vårdenheter och andra delar av hälsovården kommer att förbättras dramatiskt. Influenser från så kallad translationell forskning leder till att hälsovården tar ett helhetsgrepp kring patientens situation. Inom äldreomsorgen väntar välfärdsteknologin på att ta över många av de tunga arbetsuppgifterna som idag utföra av personal. Om vi har hög ambition på att införa ny arbetsbesparande teknologi kan vi istället avsätta resurser till den nödvändiga empatin. Samtidigt kommer det alltid att finnas en diskussion om hur mycket skattemedel som ska gå till sociala kontakter. Kanske måste man i högre grad stödja uppkomsten av socialnätverk mellan gamla och kanske aktivera den resurs de friska empat i och high tech 5 äldre utgör. Man mår bra av att få stöd och hjälp, men kanske ännu bättre av att ge. Rapporten om den Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster (LEV), 2012, Anders Ekholm Socialdepartementet

10 Exempel på SKL:s insatser på ehälsoområdet
Överenskommelsen om Evidensbaserad praktik och ehälsa 2014, t.ex. Nationell Patientöversikt Trygghetslarm, från analog till digital teknik Stimulansmedel för e-tjänster inom socialtjänsten Trygghet, service och delaktighet i det digitala hemmet Socialtjänsten på 1177 BBiC – gemensamma kravspecifikationer (Barns Behov i Centrum) Bättre liv för sjuka äldre Nationella kvalitetsregister Intygstjänst Behandlingsplattform Sammanhållen vaccinationsinformation Psykiatrisatsningen Läkemedelsområdet Cancersatsningen Ekonomiskt bistånd (sammansatt bastjänst)

11 Trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster
framtida vård kommer i allt större utsträckning bedrivas i hemmet, där patienten kommunicerar med och hanteras av en vårdoperatör över ett kommunikationsnätverk. Vård i hemmet innebär en mängd utmaningar som kräver samverkan från flera aktörer för att lyckas. Bredbandsutvecklingen möjligör en övergång till digitala tjänster som kan förändra och utveckla vård och omsorg i hemmen. Bild: Swedish ICT Mobilitet och tillgänglighet

12 Välfärdsteknik och (e)-hemtjänst
Upplevda värden: En betydande del av hemtjänstens vardag består av tillsynsbesök, där restiden till och från bostaden är en stor kostnadspost. Även om tillsynsbesöket är ett möte mellan människor kan det också uppfattas som för kort eller av andra skäl inte upplevas som av hög kvalitet. Erfarenheten visar att samtal eller möten via IKT-lösningar skapar hög upplevd kvalitet även då den faktiska interaktionen sker under kortare tid. Förklaringen till detta består bl.a. i oberoende, valfrihet att själv välja tillfälle och kontroll över situationen. Därför upplevs nattillsyn som en tjänst med hög kvalitet även om den sociala interaktionen är låg. Brukaren kan känna trygghet och kan sova oberoende av ett möte med hemtjänstpersonalen. Flera IKT-lösningar ger hög upplevd kvalitet i kombination med hög social interaktion, samtidigt som de är kostnadseffektiva. En Välfärdstjänst är förhöjd livskvalitet och en förtjänst - Ett case om välfärdsteknologi baserat på erfarenheter från regeringsprogrammet ”Teknik för äldre” samt västerås stad Anders lundkvist, björn sundberg Att sova tryggt Nattillsyn via kamera ger brukaren sömn utan avbrott eller besök. Ingen inspelning sker och tillsyn sker endast vid i förväg överenskomna tillfällen. Att leva ett självständigt liv Mobil fjärrstyrd bildtelefoni skapar möten på brukarens egna villkor och med hög livskvalitet. Exempel Exempel

13

14 Några aktuella utvecklingsområden för vård och omsorg
Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt och nationellt t.ex. relaterat till Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och omsorg (NPÖ/motsvarande) Aktuell och samlad bild av patientens läkemedelsbehandling (NOD/motsvarande)

15 Forts. aktuella utvecklingsområden
Medarbetare i vård och omsorg vittnar om att systemen är mer störande än stödjande. Hur kan vi bryta trenden? Exempelvis: Aktiva och kunskapsbaserade beslutsstöd som stödjer personalens arbetsflöde, ger rekommendationer m.m. Gemensamma nationella kravspecifikationer, t.ex. för ÄBiC, BBIC, Socialtjänstens verksamhetssystem m.m.

16 Forts. aktuella utvecklingsområden
Ökad användning av teknik som ger äldre större möjligheter att klara sin vardag (öka trygghet, självständighet och delaktighet) Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet? Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi, brukarmedverkan, ekonomi m.m. SKL arbetar med detta som särskilt prioriterade frågor

17 Forts. aktuella utvecklingsområden
eHälsomyndigheten, Ehälsokommittén, ny ehälsostrategi m.m. Reser bl.a. frågor om ansvar och ansvarsfördelning mellan staten och huvudmännen Några tankar kring frågorna hittills: vi behöver skapa bättre strukturer för samverkan kring en nationell utvecklingsportfölj, snarare än att dela upp ansvar för olika objekt/tjänster/funktioner eHälsa är en verksamhetsfråga som avgör hur väl vi kan leverera vård och omsorg – det hänger ihop med ansvaret för sjukvården och socialtjänsten

18 Kommuner och landsting står för likartade utmaningar
En åldrande befolkning Ökade kostnader för vård och omsorg Ökad risk för kroniska sjukdomar och mångsjuklighet Brist på vissa personalkategorier i vård och omsorg Ett stort antal vårdgivare/utförare av offentligfinansierad vård och omsorg Ökade krav på samverkan (äldre, psykiatri, barn och unga, missbruk/beroende) M.m. För att kunna möta invånarnas behov och förväntningar och tillvarata digitaliseringens möjligheter behöver vi hitta nya sätt att arbeta gemensamt kommuner och landsting

19 Vägen framåt Kommuner, landsting och regioner har ett gemensamt bolag för digitala lösningar, genom att Inera blir en del av SKL Företag AB. SKL inrymmer en funktion för gemensam beredningsprocess och portföljstyrning för kommuners, landstings och regioners gemensamma digitala lösningar. Staten och huvudmännen har nått en överenskommelse om hur utvecklingen gemensamt ska stimuleras och finansieras

20 Hör gärna av er med frågor och inspel!
Tack! Hör gärna av er med frågor och inspel!