Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12.

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns 1 279 personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år668979108879988 7-17 år12 13149 1513 12 18-44 år29 3433433336343233414536 45-64 år29 26272426252627 242226 65-79 år161713 1113111314151181213 80+ år78645546664455 Totalt100 65+23241918161815192021151318 Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 2009. Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: I nordöstra Göteborg bor drygt 147 000 personer, vilket motsvarar nio procent av länets befolkning. Nordöstra Göteborg har en lägre andel personer över 45 år jämfört med länssnittet, men en högre andel i åldrarna 18-44 år. Nordöstra Göteborg har den lägsta andelen i befolkningen som är äldre än 65 år jämfört med länet som helhet. År 2009 är 12,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. I samtliga stadsdelar är andelen i befolkningen över 65 år mindre än 18 procent. I Gunnared (10,1 procent) Lärjedalen (9,2 procent) och Bergsjön (10,0 procent) är mindre än 12 procent av befolkningen över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet personer i Göteborgs stad förväntas öka med sju procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 16 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar knappt 10 000 fler personer över 65 år i Göteborgs stad jämfört med år 2008. Men andelen personer över 80 år förväntas däremot minska i Göteborgs stad. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, 2008. Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade 25-64 år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, 2008. Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Enligt care need index har invånarna i nordöstra Göteborg 51 procent större behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Det finns stora variationer i care need index mellan stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Samtliga kommuner i nordöstra Göteborg har ett högre care need index än mediankommunen i länet, dvs. ett höger behov av primärvård. Invånarna i Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, Kortedala har mer än 50 procents större behov av primärvård jämfört med mediankommunen i länet. Bergsjön har mer än dubbelt så stort behov av primärvård än mediankommunen och Gunnared och Lärjedalen nästan dubbelt så stort behov. Det är framförallt den högsta andelen utlandsfödda och den högsta andelen arbetslösa i länet som bidrar till det högre CNI- värdet för ovan nämnda stadsdelar. Men även en klart högre andel inflyttade i området, ensamstående föräldrar, en högre andel lågutbildade och en högre andel barn bidrar. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2005-2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega VGR Nordöstra Göteborg HSN 11 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer nordöstra Göteborg år 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega Vårdform/HSN123456789101112VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Av befolkningen i nordöstra Göteborg har 73,3 procent eller 108 731 invånare besökt läkare minst en gång år 2009. Detta är en högre andel än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i nordöstra Göteborg har i högre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länet (44,8 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet), och även primärvård (59,0 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Göteborgsområdet har den högsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård i länet år 2009. Göteborg, Hisingen har den högsta konsumtionen, tätt följt av nordöstra Göteborg. Antalet öppenvårdsbesök har ökat under perioden 2007-2009 i Göteborg. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Invånarna i nordöstra Göteborg och Östra Skaraborg har den högsta somatiska slutenvårds­konsumtionen i länet år 2009. Andelen personer i HSN12 som har varit inlagda på sjukhus (kontaktgrad) är lika stor som i länet som helhet. Detta tyder på att de personer i HSN12 som har slutenvårdats år 2009, har vårdats vid fler tillfällen än i övriga länet. Nordöstra Göteborg har även en högre konsumtion av öppenvård. Även Östra Skaraborg har haft en högre slutenvårdskonsumtion än länet de senaste åren vilket har föranlett en särskild analys av konsumtionen i HSN10. Den viktigaste förklaringen är att HSN10 har fler korta vårdtillfällen (1-2 dagar) jämfört med övriga länet. Det gäller sjukdomar som vid andra sjukhus hanteras i öppenvård, t.ex. observation av kirurgiska tillstånd utan behov av operation vid samma vårdtillfälle. I rapporten beskrivs även vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden. Där framgår att nordöstra Göteborg har bland den högsta slutenvårdskonsumtionen i länet till följd av cirkulationsorganens sjukdomar, andningsorganens sjukdomar, sjukdomar i öra, näsa, mun och hals, sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i muskuloskeletala systemet. Läs mer i rapporten: ”Konsumtion av slutenvård i HSN10”.Konsumtion av slutenvård i HSN10 Kommentar från HSK Göteborg: Befolkningen i nordöstra Göteborg har klart sämre levnadsvanor och betydligt sämre hälsa än genomsnittet för länet. Medellivslängden är kortare och den förtida dödligheten högre i nämndområdet än genomsnittet för Västra Götaland. Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Nordöstra Göteborg och Östra Skaraborg (HSN 10) har en högre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden 2008-2009, liksom tidigare år. Detta överensstämmer även med den högre totala slutenvårdskonsumtionen i området. Det är framförallt bland personer i åldrarna 45- 79 år som HSN12 har en högre undvikbar slutenvård. År 2009 fick 1 645 personer i nordöstra Göteborg en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2004-2005, 2006- 2007 och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, nordöstra Göteborg: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden 2004-2005, 2006-2007, 2008-2009 i Nordöstra Göteborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Men nordöstra Göteborg har fortfarande den högsta undvikbara slutenvården i länet. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Nordöstra Göteborg har en högre andel personer med undvikbara slutenvårdstillfällen. Flertalet av de ingående diagnosgrupperna förekommer i högre utsträckning än i länet som helhet under perioden 2007-2009. Det som volymmässigt bidrar mest till att HSN 12 har högre undvikbar slutenvård är det höga antalet personer som vårdas för KOL samt hjärtsvikt i åldrarna 65-79 år, men även diabetes i åldrarna 45-79 år. Nordöstra Göteborg har även en högre andel som diagnostiserats med kärlkramp, öra-näsa-halsinfektion, astma, högt blodtryck och anemi jämfört med länet som helhet. Kommentar från HSK Göteborg: De högre värdena beror sannolikt på en generellt högre sjuklighet i nämndområdet och sämre tillgång till primärvård. Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Befolkningen i nordöstra Göteborg, har en högre andel personer som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden 2008- 2009 jämfört med övriga länet. Nordöstra Göteborg har en högre andel slutenvårdade KOL-patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Andelen som slutenvårdas för KOL är högre i nordöstra Göteborg än i övriga länet, antingen på grund av högre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en högre andel med svårartad sjukdom i HSN12. En ytterligare möjlig förklaring skulle kunna vara att man underdiagnostiserar KOL i befolkningen i högre grad i nordöstra Göteborg än i övriga länet. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden 1987-2007. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Andelen av befolkningen i nordöstra Göteborg som har vårdats för akut hjärtinfarkt ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden 2008-2009. År 2009 slutenvårdades 346 personer i nordöstra Göteborg med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Andelen av befolkningen i Nordöstra Göteborg som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, är högre än i länet som helhet under tvåårsperioden 2008-2009. Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period ligger däremot på samma nivå som i länet som helhet. Under tvåårsperioden fick cirka 4300 personer i HSN12 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 2005-2009 i nordöstra Göteborg, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde 2006-2007. Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Andelen av befolkningen i HSN12 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna 20-79 år, är klart högre än länssnittet under perioden 2006-2007. Andelen döda har minskat i länet som helhet under perioden 2002-2007, men i HSN12 har värdena varit relativt oförändrade. År 2007 avled 124 personer i åldrarna 20-79 år i nordöstra Göteborg i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Befolkningen i nordöstra Göteborg har den högsta andelen personer som slutenvårdats för stroke under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet, både bland män och bland kvinnor. Förhållandet gäller även bland personer under 80 år. År 2009 slutenvårdades 456 personer i nordöstra Göteborg, med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 2005-2009 i länet som helhet. Minskningen har inte varit lika tydlig i nordöstra Göteborg under perioden. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Befolkningen i nordöstra Göteborg, har en högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. En förklaring kan vara att flera av stadsdelarna har en högre andel i befolkningen med fetma än i länet som helhet. Även den etniska sammansättningen av befolkningen kan vara av betydelse. Nordöstra Göteborg har en lika stor andel slutenvårdade diabetespatienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen diabetes, som i länet som helhet, men detta mått påverkas i hög grad av hur stor utsträckning diabetesdiagnos sätts vid slutenvårdstillfället. Det finns stora skillnader mellan sjukhus i hur frekvent man diagnossätter diabetes i slutenvård. Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % 2009. Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år. 2009. Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: I Nordöstra Göteborg når hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det kanske något färre som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det fler, omkring 65 procent, som når behandlingsmålet. Jämfört med regionsnittet är det färre nya diabetiker i Nordöstra Göteborg som når behandlingsmålet. Nordöstra Göteborg redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger något under regionsnittet. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg 2009. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Jämfört med regionsnittet har nordöstra Göteborg något högre andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men högst andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009. Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Jämfört med regionsnittet har Nordöstra Göteborg lika andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och något högre som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år 2009. Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Andel kariesfria 12-åringar i Nordöstra Göteborg är 47 procent. Högst andel har Härlanda 72procent och lägst andel har Bergsjön 29procent. Bergsjön har lägst andel kariesfria tolvåringar såväl i Göteborg som i hela regionen. Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen 2009. Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Nordöstra Göteborg som har sämst tandhälsa är 3,7. Högst index har Lärjedalen 4,7 och lägst index har Härlanda 1,4. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal 3 2005). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Den största ökningen i andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver under perioden 2002- 2009 finns i Göteborgsområdet. Andelen i nordöstra Göteborg har ökat mest, med 24 procentenheter. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 12, Göteborg, nord-östra: Nordöstra Göteborgs har totalt sett något lägre kostnader för hälso- och sjukvård per invånare än regionsnittet. För 2009 var kostnaden 18 085 kronor per invånare jämfört med 18 561 kronor per invånare för regionen. Nordöstra Göteborgs låga kostnader förklaras framförallt av lägre kostnad per invånare för primärvård och länssjukvård, men nämndens kostnader ligger något under regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för riks- och regionsjukvård där kostnaden är högre. Nordöstra Göteborg har lägre kostnad per invånare för såväl specialiserad vård som primärvård i offentlig drift jämfört med regionsnittet. Även kostnaden per invånare för primärvård i privat drift är lägre, medan Nordöstra Göteborg har högre kostnad per invånare för privat specialiserad vård än regionsnittet. Andelen privat vård är 9,1 procent jämfört med 8 procent för regionen. Ett skäl till ett genomgående lägre kostnadsläge kan vara att andelen äldre i befolkningen i Nordöstra Göteborg är bland de lägsta i regionen Kommentar från HSK Göteborg: Ett ytterligare skäl kan vara att vårdkonsumtionen i förhållande till vårdbehov är lägre. Kostnader för hälso- och sjukvård