Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan Siggi Olafsson Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Barn och unga www.socialutveckling.goteborg.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan Siggi Olafsson Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Barn och unga www.socialutveckling.goteborg.se."— Presentationens avskrift:

1 Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan Siggi Olafsson Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Barn och unga

2 Varför förmedlar vi START & Stegen? Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Läromedel för utvecklingen av ett medvetet auktoritativt förhållningsätt, som präglas av barns behov i centrum och samsyn bland personalen Underlättar och systematiserar arbetet med barns sociala och emotionella kompetensutveckling Hjälper pedagogen att vara mer pro-aktiv, ligga steget före… Läromedlen stödjer barns tidiga positiva utveckling, när lärandet är som störst. Förebygga negativ utveckling som skolproblem, psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. Barns behov att utveckla självreglering – Forskning som visar att det kan göras i förskolemiljön (McClelland)

3 Välkommen!

4 ”Vi borde börja med oss själva” Att vara medveten om känslor (egna och andras) Att kunna förmedla och tolka känslor Att acceptera alla känslor (men inte alla handlingar) Att kunna vägleda och avgränsa Att kunna bygga goda relationer

5 Olika läromedel för olika åldrar START för 1 – 3 åringar Stegen för 4 – 5 åringar StegVis 1 för 6 – 7 åringar StegVis 2 för 7 – 8 åringar StegVis 3 för 9 – 10 åringar KOLLA för åringar

6 Först en teoretisk genomgång Sedan en titt på materialen Sociala färdigheter Social inlärningsteori Känslor Reglering av känslor Empati Anknytning Start Stegen Att arbeta på lång sikt 09.00Föreläsning 10.15Rast 12.00Lunch 13.00Fortsättning 14.15Rast 16.30Slut

7 Sociala färdigheter Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll – använda tankar och handlingar för att få bemästra känslor Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

8 Inlärningsteorier… – Behaviorism, Skinner – Gestaltpsykologi, Vygotskij – Kognitivism, J. Piaget (Informationsprocessteori) – Sociokulturell, Säljö – Social inlärningsteori, Bandura – Neuropsykologi, R Davidson

9 Social Inlärningsteori Albert Bandura menar att människan lär av andra via; – Observation – Imitering – Modulering Reciprok determinism – Människan har förmågan att planera, tänka och förutse resultaten av sina handlingar. Hon kan i sitt inre forma symboliska representationer såväl av olika beteenden som av tänkbara konsekvenser. Omgivningen och beteendet orsakar varandra, något som Bandura kallar reciprok determinism. En individs lärande, som interaktionen mellan tre saker: – Miljö som omger individen – Individens beteende – Individens inre psykologiska processer

10 Individens inre processer Individens beteende Miljön omkring individen Preferenser Intelligenser Tankar Känslor Temperament Handlingar Ansiktsutryck Verbala utryck Andra individer Kultur Social kontext Reciprok determinism

11 Modellinlärning - Observationsinlärning Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera, återskapa beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting. Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera det du lär dig Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig, måste du vara uppmärksam. Störningar, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att lära dig mindre. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och anknytning. Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat är av betydelse för modellinlärningen.

12 Självstyrning Med självstyrning menas förmågan att kontrollera ens eget beteende – Självobservation – Vi tittar på oss själva, vårt beteende och håller ögonen på det. – Bedömning – Vi jämför det vi ser med en norm eller standard eller någon annan. – Självrespons – Om du gör bra ifrån dig i jämförelse med dina standarder, kommer du att ge dig själv beröm, annars straffar du dig själv. Beröm och straff kan vara att göra/inte göra något eller känslor av stolthet eller skam. Självuppfattningen är betydelsefull här, det som kallas för självförtroende. Om man under åren och uppväxten har fått en hel del beröm och har man presterat väl, kommer man att få en positiv självuppfattning. Banduras råd och rekommendationer – Känn dig själv. – Ha inte så höga standarder. – Använd dig av självberöm i stället för självstraff (positivt självprat).

13

14 Basala Affekter (känslor) (Silvan Tomkins ) Glädje Intresse Överraskning Ledsnad Rädsla Avsky Ilska Skam Varje känsla skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla känslor är impulser till handlingar. Nedärvda och inlärda impulser.

15 Affektkommunikation Du kommunicerar direkt vad du känner Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

16 Hjärnan Amygdala ”Kortslutning” Synapser Frontalloben Neocortex Frontallob Amygdala utgör en del av limbiska systemet och har funktion vid fruktan och njutning. Amygdala spelar en viktig roll för patologiska tillstånd som aggression, ångest, autism, depression, paniksyndrom, posttraumatisk stress och olika fobier.

17 Någonstans går kontrollen förlorad…

18 Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på… – Självprat (Peptalk) – Andas (Fokusering) – Gå undan (Låta tiden gå) – Omformulera positivt (Tankestyrning) – Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

19 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Medkänsla, lyssnande och perspektiv (empatisk precision). – Uppmärksamma, tolka, förstå, omtanke. – Att handla gott utifrån den empatiska förståelsen För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. – Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla.

20 Anknytning Utgör en nödvändig bas för reglering av barnets överväldigande känslor och intryck En säker hamn, vid utforskandet av världen… Där barn hämtar stöd och trygghet vid oro och rädsla

21 Anknytningsmönster Trygg – Den trygga anknytningen kännetecknas av närhetssökande till anknytningspersonen, användandet av anknytningspersonen som "säker hamn" vid stress och som "trygg bas" vid utforskning Otrygg – Undvikande – Ambivalent – Desorganiserad Otrygg anknytning kan bearbetas och en förvärvad trygg anknytning kan skapas i vuxen ålder

22 Hög kontrollAuktoritativMycket värmeEftergivandeLåg kontrollFörsummandeLite värmeAuktoritär Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet Arbetet utgår ifrån ett Auktoritativt förhållningsätt

23 Målsättningar med START På ett i huvudsak lekfullt sätt medvetandegöra barnen om känslor och vissa samspelsfärdigheter. Skapa goda förutsättningar för barnens anknytningsprocess på förskolan Utveckla barnens ordförråd när det gäller sociala och emotionella teman Förmå barnen att upptäcka glädje i att vara tillsammans Skapa en god grund för barnens vidare sociala och emotionella utveckling

24 För de allra yngsta, 1-3 åringar Tre huvudblock i START – Känslor – Anknytning – Samspel

25 Materialet

26

27 Känsloteman i Start Glädje Ledsnad Ilska Rädsla Överraskning Avsky/avsmak Se andra Olikheter

28 Anknytningsteman i Start Lita till en vuxen Turtagning Vara tillsammans Dela glädje

29 Samspelsteman i Start Att tänka Att dela Att turas om Att vänta Att fråga Ja eller nej

30 OBS! Det är viktigt att komma ihåg att mognaden är olika för olika barn. Läromedlets färdigheter och målsättningar får inte bli normer för vad barnet ska kunna.

31 Hur bemöter vi barns olika känslor? För att lära känna våra känslor, måste vi få uppleva dem tillräckligt länge för att hinna känna igen dem

32 Att bemöta känslor Avvisande Fördömande Låt-gå God vägledning

33 Emotionell vägledning 1. Uppmärksamma känslan 2. Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning 3. Lyssna inkännande och bekräfta känslan 4. Hjälp till att sätta ord på sina känslor 5. Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet Gottman

34 Samlingen Temana Bilderna Texten Målsättning Handdockan Gruppstorlek Kreativitet

35 Samlingarna är att se som en gemensam fokusering på olika färdigheter. Pedagogernas huvudsakliga arbete med social och emotionell utveckling sker sedan i alla de olika vardagssituationerna!

36 Vardagssituationer Emotionell vägledning Leken Situationer Språket Pedagogen som modell

37 Loggen Tema:Vecka:Vilka barn har varit med i temasamlingar?Anteckningar: Lämpliga vardagssituationer, Att arbeta vidare med, Tankar och reflektioner Grupp 1Grupp 2Grupp 3Grupp 4Grupp 5 1. Glädje 2. Ledsnad 3. Ilska

38 Stegens fem delar Del 1: Färdigheter för lärande Vecka 1-6 – Lyssnande, Fokusera uppmärksamhet, Använda självprat, Vara självhävdande Del 2: Empati Vecka 7-12 – Känna igen sina egna och andras känslor, Ta andras perspektiv, Visa omsorg och bry sig om andra Del 3: Känslohantering Vecka – Förstå starka känslor, Känna igen sina egna starka känslor, Hantera starka känslor Del 4: Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Vecka – Få och behålla kamrater, Lugna sig själv och använd problemlösningssteg Del 5: Börja skolan Vecka – Återblick på färdigheter och begrepp, Tankar om hur färdigheterna kan vara till hjälp i skolan

39 Vad innehåller lådan? Ett veckoplaneringshäfte Ett vägledningshäfte 30 fotokort Lugna ner - planschen Känsloplanschen Bra sätt att leka tillsammans - planschen Kort med lyssnartips Känslokort Handdockorna Valpen och Snigeln CD-skiva som innehåller: Föräldralänkar, Föräldrabrev, Symboler till hjärnbyggarlekar CD-skiva som innehåller: 17 korta sånger

40 Veckans gång Måndag: Dockspel Tisdag: Samtal runt bildplansch Onsdag: Aktivitet 1 Torsdag: Aktivitet 2 Fredag: Läs bok med anslutning till temat Sånger, hjärnbyggarlekar, föräldralänkar

41 Färdigheter för lärande Självregleringsfärdigheter Barnen får lära sig: – Vecka 1: Välkomnande – Vecka 2: Lyssnande – Vecka 3: Fokusera uppmärksamhet – Vecka 4: Självprat – Vecka 5: Följa instruktioner – Vecka 6: Fråga efter det man behöver eller vill

42 Forskning om färdigheter för lärande? Barn som utvecklat förmågan till självreglering klarar bättre att ta emot instruktioner och lär sig lättare Lärandefärdigheter behöver man också för att utveckla empatisk förmåga, hantera känslor och lösa problem

43 Empati Barnen får lära sig: – Vecka 7: Känna igen känslor(glad, ledsen) – Vecka 8: Fler känslor (överraskad, rädd) – Vecka 9: Känna igen ilska – Vecka 10: Samma eller olika känslor – Vecka 11: Olyckshändelser – Vecka 12: Bry sig om och hjälpa

44 Forskning om empati? Förmågan att utveckla empati finns med från början och kan observeras hos små barn Empati lärs i samspel med omgivningen och behöver ständigt stödjas och stimuleras

45 Hantera känslor Barnen får lära sig: – Vecka 13: Vi känner känslor i vår kropp (oro) – Vecka 14: Starka känslor (frustrerad) – Vecka 15: Benämna känslor – Vecka 16: Hantera besvikelse – Vecka 17: Hantera ilska – Vecka 18: Hantera väntande

46 Forskning om att hantera känslor? Barn som lärt sig hantera och reglera starka känslor är mindre benägna att handla aggressivt och klarar sig bättre i samspelet med andra Denna förmåga påverkar också förutsättningar att lära sig andra saker

47 Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Barnen får lära sig: – Vecka 19: Bra sätt att leka (samsas, byta, turas om) – Vecka 20: Ha roligt tillsammans med kamrater – Vecka 21: Bjuda in till lek – Vecka 22: Komma med i leken – Vecka 23: Benämna problemet – Vecka 24: Tänka över lösningar – Vecka 25: Säga ifrån, vara självhävdande

48 Vad säger forskningen om kamratskapsfärdigheter? Barn som lärt sig problemlösning har fler alternativa möjligheter när de ställs inför dilemman Barn kan lära sig att lösa konflikter på ett fredligare sätt

49 Att börja skolan Förberedelser inför att börja skolan (förskoleklassen) Barnen (femåringarna) får tänka framåt på hur de kommer ha nytta av Stegens färdigheter när de börjar skolan – Vecka 26: Lärande i skolan – Vecka 27: Gå själv ut på rast – Vecka 28: Hitta nya kamrater i skolan

50 Vad innebär skolstarten? Vad förändras? Vad behöver barnen ha med sig?

51 Använda färdigheter varje dag - En kärnkomponent i Stegen Tre steg: Tänk före: Här frågar man barnen om tillfällen då de kan behöva använda färdigheten i aktiviteter som de har framför sig. Förstärk: Man uppmärksammar när barnen använder färdigheten och ger dem specifik feedback på deras beteende. Det innebär också att pedagogen är förebild och visar färdigheten, påminner barnen om färdigheten och coachar barnen när de ska använda den. Tänk tillbaka: Detta innebär att be barnen tänka tillbaka på en aktivitet och minnas hur de använt färdigheten.

52 Föräldralänkar Varje Föräldralänk består av följande delar: 1.Lära- beskrivning av vad barnet fått lära sig under veckan 2.Leka- en lek för att öva färdigheter hemma 3.Berätta- veckans bild och berättelse med frågor

53 Hjärnbyggarlekar Tränar exekutiva funktioner: Uppmärksamhet (U) Arbetsminne (AM) Impulskontroll (IK)

54 Använda böcker Allmänna frågor Vad ser du på bilden? Vad tror du händer? Har något liknande hänt dig? Vad tror du kommer att hända? Specifika frågor 1.Färdigheter för lärande 2.Empati 3.Hantera känslor 4.Kamratskapsfärdigheter 5.Börja skolan

55 Pedagogiska principer Från enkla färdigheter till mer komplexa Samtal – Träna – Tillämpa Projektivt arbetssätt (inte på riktigt) Fokus på språket som verktyg Lärande i dialoger

56 Förhållningssätt - Arbetsmodell Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Introducera -träna-generalisera Användandet av nyckelord Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Uppföljning

57 Utvärdering av Stegen Vad kan ni se i barnens handlande som går att härleda till arbetet med Stegen? Färdigheter för lärande Empati Hantera starka känslor Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Vad kan ni registrera i barnens språk som går att härleda till arbetet med Stegen?

58 Förankring i arbetslaget Prata om arbetet med Stegen i arbetslaget Planera veckotema tillsammans Vara förebilder och visa färdigheterna Turas om att hålla i aktiviteter Engagera alla på förskolan

59 Bli Mentor för Start och Stegen! En Mentor håller utbildningar för kollegor samt stödjer förskolechefen i arbetet med Start, Stegen och StegVis på skola/förskola. Efter utbildning kan mentor deltaga i nätverk för mentorer, mentorerna träffas varje termin för att utbyta idéer och fortbilda sig i barns sociala och emotionella lärande. Krav för att få plats Förskolchefens beslut om att ni ska arbeta med läromedlen samt att du har gått grundkurs och arbetat med materialet i barngruppen Nästa mentorsutbildning 16 & 17 April Anmälan på: Kurser och utbildningarwww.socialutveckling.goteborg.se Kursledare: Björn Gíslason & Siggi Olafsson

60 Utvärdering av dagen Hur känner inför arbetet med Start och Stegen? (Skriv två ord på en lapp) – (optimistisk, entusiastisk, glad, nyfiken, pessimistisk, frustrerad, orolig) Vad skulle du vilja ha mer av, veta mer om? (prata om det med varandra)


Ladda ner ppt "Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan Siggi Olafsson Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Barn och unga www.socialutveckling.goteborg.se."

Liknande presentationer


Google-annonser