Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kartläggning av nationella referensfunktioner inom klinisk bakteriologi (Referenslabsutredningen) Bakgrund Möte oktober 2004 Hur skall samverkan mellan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kartläggning av nationella referensfunktioner inom klinisk bakteriologi (Referenslabsutredningen) Bakgrund Möte oktober 2004 Hur skall samverkan mellan."— Presentationens avskrift:

1 Kartläggning av nationella referensfunktioner inom klinisk bakteriologi (Referenslabsutredningen)
Bakgrund Möte oktober 2004 Hur skall samverkan mellan SMIs bakteriologiska avdelning och landets mikrobiologiska laboratorier se ut (nu och i framtiden?) Struktur för att underlätta samarbetet mellan SMI och landets laboratorier? Vilka behov av referensfunktioner finns? Vilka krav kan ställas på referenslaboratorier? Förtroende viktigt! = FMM godkänner M Thore

2 Referenslabsutredningen
Utredningsgrupp (utsedd av FMM och SMI) Magnus Thore - ordförande i referensgruppen i bakteriologi Birgitta Henriques- Normark Lars Engstrand Peter Larsson Hans Fredlund Åsa Melhus Eva Törnqvist Anna Schwan (ordförande i FMM) Gunnar Kahlmeter (adjungerad) Ralfh Wollin (adjungerad) Referensgruppen i bakteriologi (Sture Löfgren, Christina Welinder-Olsson, Olle Aspevall, Johan Rydberg, Torbjörn Kjerstadius) M Thore

3 Referenslabsutredningen
Direktiv ( FMM och SMI): Att definiera åtagande för en referensfunktion Att föreslå kravspecifikation för en referensfunktion (betänk särskilt långsiktighet/återväxt, finansiering) Att inventera behovet av referensfunktioner Att identifiera vilka som finns i Sverige och vilka som finns utomlands och vilka som måste skapas Att undersöka hur väl dessa uppfyller kravspecifikationen Att föreslå handlingsplan för hur vi går vidare. M Thore

4 Referenslabsutredningen
Enkäten våren 2005 Uppgifter inkommit från 21 lab Design enligt ”Gula Böckerna”s definition av referensmetodik:. Påvisning/identifiering av infektiöst agens, identifiering av egenskap, serologi och epidemiologisk typning. M Thore

5 Referenslabsutredningen
Enkät – Resultat-exempel Bakterie Refmetod/Falldef EU Tillgänglig diagnostik ”Skicke-vägar” Ref -05 R-lista 1997 Övrigt Salmonella Odling+bio-kemi, epid. typning/ isolering av Salmonella Odling Biokemi Agg Fag /(flera) Serologi (KS/HS, MAS) PFGE + Serologi (SMI) SMI alla SMI FoU SMI M Thore

6 Referenslabsutredningen Enkät – Resultat-exempel
Bakterie Refmetod/Falldef EU Tillgänglig diagnostik ”Skicke- vägar” Ref -05 R-lista 1997 Övrigt Clostridium botulinum Odling+ toxinpåvis-ning/ toxinpåvisning i serum, feces, magsäck- innehåll, mat. Isolering av bakt. från feces Odling (Lund, KS/HS, St Göran) Lund SMI KS/HS Lund (toxin- musmodell) FoU Lund M Thore

7 Referenslabsutredningen-FÖRSLAG
Central samordnande funktion på SMI inrättas. SMI har övergripande ansvar för smittskyddslagens bakteriologiska diagnoser (förordning 1996:609). Funktionen blir del av ÖL-tjänst på bakt.avdelningen med tillhörande kanslifunktion (koordinator). Uppgifter Upprätta och administrera skriftliga avtal för referenslab utsedda i samråd med FMM Hålla referenslistan uppdaterad genom återkommande inventering Bevaka utvecklingen inom EU och omvärlden för övrigt Delta i EUs arbete att ta fram falldefinitioner för smittskyddslagens diagnoser Upprätta ett eget kunskapsnätverk, nationellt och internationellt Svara på frågor och hänvisa till rätt instans Fördela medel för forskning och utveckling i samråd med FMM Sammanställa och redigera årliga rapporter Arrangera årlig SMI-dag inom relevant område Vara SMI-representant i redaktionen för ”gula boken” serien tillsammans med referensgrupperna. M Thore

8 Referenslabsutredningen-FÖRSLAG
Finansiering För referensfunktioner för bakteriologiska diagnoser definierade av smittskyddslagen och för övrigt ett antal diagnoser gällande unik diagnostik föreslås centralt utdelad ”grundplåt” på upp till SEK/lab. (Viss, ej unik, ”primärdiagnostik” ersätts som förut med styckepris). Funktioner inom SMI och CCUG anses finansierade genom andra avtal. Medel för forsknings-och utvecklingsprojekt tillskapas, för att möjliggöra projektanställningar upp till ½ år, material, konferenser etc. Medel beviljas av den centrala funktionen på SMI och FMM efter årlig ansökan. Storleksordning SEK/projekt. Särskild utbrottskassa, i storleksordningen SEK tillskapas, så att efter beslut via den centrala funktionen, utredning (t ex Legionella) kan vidta. Ersättning utgår då utöver grundplåten. Äska pengar för bakteriologisk funktion för ovanstående på 3 miljoner SEK/år (Socialdepartementet, landstingen ) M Thore

9 Referenslabsutredningen-FÖRSLAG
Åtagande (behov) Svara på frågor, meddela råd Utföra eller förmedla diagnostik enligt EUs falldefinitioner, gula böckerna eller annan definierad metod Primärdiagnostik Utföra subtypningar Utföra/koordinera epidemiologiska utredningar Nätverk nationellt/internationellt Tillhandahålla/hänvisa referensmaterial (kalibratorer, metodanvisningar) Ackreditering FoU, undervisning Årsrapporter för publicering av SMI Kategori A, smittskyddslagens bakteriologiska diagnoser, B, övriga diagnoser, C, enbart primärdiagnostik. M Thore


Ladda ner ppt "Kartläggning av nationella referensfunktioner inom klinisk bakteriologi (Referenslabsutredningen) Bakgrund Möte oktober 2004 Hur skall samverkan mellan."

Liknande presentationer


Google-annonser