Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan IT ger bättre vård i kommunerna Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan IT ger bättre vård i kommunerna Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg."— Presentationens avskrift:

1 1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan IT ger bättre vård i kommunerna Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg

2 2 Samordnad IT-användning i vård och omsorg Ett bättre IT-utnyttjande nyckeln till ökad effektivitet och produktivitet i kommun/landsting Enhetlig informationsstruktur Utbyggd teknisk infrastruktur Informationen ska följa patienterna/brukaren, vara tillgänglig för alla berörda vårdgivare Användas för effektivare styrning, uppföljning Kommunikation mellan brukaren/patienten/kunden och vården

3 3 Vision Nationella IT-strategin Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd får alla patienter en god och säker vård och bra service Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov IT-används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och de samlade vård resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt

4 4 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan 2009 ska hälften av kommunerna tillämpa den nationella IT-strategin

5 5 Nyttan för den enskilde 24-timmars service Enhetlig och gemensam informationsstruktur finns tillgänglig för medborgaren på nätet. - Förstärker den enskildes ställning och inflytande - Tillgängliga riktlinjer minskar känslan av godtycklighet i biståndsbedömningar - Enkel och effektiv kommunikation mellan myndighet, den enskilde och utförare ökar kvalitet i vårdkedjan.

6 6 Nyttan för verksamheten Informationen finns samlad på ett ställe Informationen följer den enskilde och är tillgänglig för alla berörda vårdgivare Standardiserad dokumentation minskar administrationen Utmana traditionellt tänkande inom vård och omsorg Mer tid till den vårdbehövande

7 7 Nyttan för ledning och styrning Standardiserad dokumentation möjliggör individbaserad uppföljning av kvalitet o kostnader Ökar jämförbarheten Ökar effektiviteten Sänkta kostnader per insats

8 8 Tidplan Projekt- organisation Förankring/ information Förankring/ information Verksamhet Juridik IT April Maj Juni Juli/Aug Sept Okt Nov Dec Styrning Handlingsplan - realisera nyttan Styrning av det fortsatta arbetet Matcha Landstingets projekt mot kommunernas Identifiera gemensamma utvecklingsområden Identifiera Juridiska hinder och möjligheter Kartlägg kommunala projekt enligt Nationella IT-strategin Få med kommunerna Kommunikations- plan Informations- material Påvisa nyttan Identifiera nationella projekt som påvisar nyttan Del av Handlings- planen Påvisa nyttan

9 9 Kommunernas kommunikationsbehov Kommunen X Skola och Barnomsorg Vård och omsorg Gata Kultur Landstinget FK AF Länsstyrelsen Privata vårdgivare Kunder Sektoriell lösning eller en helhetslösning?

10 10 Styrgruppsdeltagare och projektledare Styrgrupp Catharina MannSveriges Kommuner och Landsting Bengt LundbergSveriges Kommuner och Landsting Christer HaglundSveriges Kommuner och Landsting Joakim DanielssonTäby kommun Annika WennerblomTrollhättans kommun Gert ÅbergVellinge kommun Madeleine SjöstrandHaninge kommun Tommy WinbergUppsala kommun Henry MagnussonBodens kommun Karin NormanSollefteå kommun Projektledare Catharina MannSveriges Kommuner och Landsting

11 11 Deltagare i workshopgrupp Verksamhet Birgitta Mogård-BeckmanUppsala Helen HolmgrenKristinehamn Karin BengtssonNacka Kirsten Hallman PetterssonGällivare Ingrid BäfmanHabo Ida-Lena SvenssonVästra Götaland Rita JedlertLst – Region Skåne Katarina RasmussonSkåne Bo AlmSKL IT Christer HaglundSKL Leif Eriksson Täby Roger Eriksson Norrköping Magnus PetzällGöteborg Göran JarebrantMalmö Leif ErikssonUppsala Sven-Erik JohanssonSkåne Eva HanssonTrollhättan Juridik Lotta SvärdBoden Pär ÖdmanSKL Förankring/information Mats Andersson Kristinehamn Marie VestinSKL

12 12 Utvecklingsområden 1. Säker Behörighetsinloggning/ Elektronisk identifiering och Informationssäkerhet Juridik IT 4. Informationsstruktur Verksamhet IT 5. Informationsutbyte Verksamhet Juridik IT 6. Klassificera och bedöma Informationens säkerhetsnivåer Verksamhet Juridik 2. Standarder – Termer och Begrepp Verksamhet 3. Processbank avseende kartlagda processer samt fortsatt utveckling, bedömningsinstrument och beslutsstöd ingår Verksamhet

13 13 Standardiserade, återanvändbara och organisationsoberoende IT-lösningar Säker behörighetsinloggning vårdskolaomsorgteknikSjukvårdPsykiatriFamiljeläkare LandstingKommuner Privata utförare Medborgare

14 14 Standardisering –Centralt organ som definierar standards Återanvändbara lösningar –Behörighetssystemen skall inte bara vara i ”vård-stupröret” utan måste kunna användas generellt Organisationsoberoende lösningar –Inte binda fast oss hos leverantörer Frikoppling av teknik som är mest snabbrörlig Stimulansmedel Säker behörighetsinloggning Generell inriktning

15 15 Nationell Informationsstruktur

16 16 Vilka ingår i NI-projektet ? Ansvarig chef Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen Styrgrupp Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen, ordförande Petra Otterblad-Olausson, Socialstyrelsen, EpC Ann Hedberg-Balkå, Sveriges Kommuner och Landsting Gösta Malmer, Landstingens beställarkansli Åke Strandberg, Vårdföretagarna Projektledningsgrupp Lotta Holm Sjögren, projektledare Sixten Björklund, koordinator Birgitta Eriksson, informatör Sophia Björk, projektassistent Catharina Johansson, delprojektledare verksamhetskrav/tester Lars-Åke Johansson, delprojektledare utveckling Manólis Nymark, delprojektledare informationssäkerhet Rolf E Nikula, delprojektledare granskning Projektstöd Karin Kajbjer, Sentensia Q AB Gruppdeltagare: idag 66 personer

17 17 Nationell Informationsstruktur Förväntat resultat: Den första versionen av den nationella informationsstrukturen beräknas vara klar i slutet av år Baserat på det underlag projektet tar fram kommer Socialstyrelsen att ge ut:  Föreskrifter för informationsstrukturen, med bindande regler om vårddokumentationens innehåll, struktur och hantering, kompletterade med en vägledning.  En beskrivning av informationsstrukturen med en vägledning för IT-marknaden.

18 18 Önskade effekter på lång sikt Samverkan över organisationsgränserna Information som följer vård- och omsorgstagaren Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt person Effektivt resursutnyttjande Uppföljning och öppna jämförelser Systematiskt kvalitetsarbete

19 19 Struktur SKL (www) Projektet Erfarenhets bank  Processer  Informationsstruktur  Informationsspecar  Metoder . Information och material i harmoni med den Nationella IT-strategin KRITERIER Mötesplats 19

20 20 Följande kommuner/län har ett intensivt IT-arbete Östragötaland Region Skåne Västragötaland Norrbotten Västerbotten Stockholm Gotland Sörmland Västmanland Kalmar

21 21 Sammanställning av två projekt Landstingsdrivet projektKommundrivet projekt BarnhälsodataprojektÄldreomsorg, Handikappomsorg samt Socialtjänst Lösning Nytta Hinder Nyttoeffekter för Den enskilde Verksamheten Ledning och styrning Gemensamma Utvecklings- områden

22 22 Hur används arbetstiden – 4 kommuner 29% 17% 43% 4% 7% 17%

23 23 Erfarenheter av kundval Valmöjlighet används Ökad administration Förändrade krav på –Informationsmaterial Tillgänglighet Innehåll –Uppföljning Kvalitet Ekonomi

24 24 Det fortsatta arbetet Påbörja en process där landets samtliga kommundirektörer utser representanter till en styrgrupp som har mandat att driva den fortsatta kommunala vård- och omsorgsutvecklingen med stöd av IT. En struktur som stödjer den regionala utvecklingen av vård och omsorg mellan Landsting, kommuner och privata vårdgivare 24 En förutsättning för implementering av Nationella IT- strategin är en samlad kommunal organisation

25 25 Organisation för Nationella IT-strategins genomförande Nationellt Riktlinjer/styrning Regionalt/lokalt Genomförande Nationell IT strategisk grupp kommun och landsting Landstingets Beställar- funktion Samlad kommunal funktion Kommuner och Landsting regionalt 25

26 26 Frågor 1.Har den Nationella IT-strategin för vård och omsorg tagits i respektive kommuns kommunstyrelse eller socialnämnd? 2.Vilka pågående/genomförda projekt med anknytning till nationella IT-strategin pågår mellan ert landsting och kommunen/kommunerna? Finns några utvecklingsplaner tillsammans med Landstinget med bäring på Nationella IT-strategin? 3.Finns det någon organisation för det fortsatta utvecklingsarbetet, IT-råd, IT-forum eller liknande där representanter från landstinget och företrädare från kommunerna träffas? 4.Vilket verksamhetsstöd finns idag inom vård och omsorg?

27 27 Resultat – Pågående/planerade projekt i regionerna (svar på fråga 2) Norrbotten Västerbotten Jämtland Osv Skåne IT-samordnad vårdplanering HSA-katalog SITS-certifikat Projekt VIT –titta in regionens journaler Tandvårdsintyg – information mellan Landsting och kommuner Kan finnas lokala projekt

28 28 Regionala konferenser Norrbotten/Västerbotten Västra Götaland Värmland/Dalarna/Örebro Västmanland/Sörmland/Uppland/ Stockholm/Gotland – Mälarregionen Västernorrland/Jämtland/Gästrikland Östergötland/Jönköpings län Skåne Blekinge/Halland/Småland 28

29 29 Syfte Visa nyttan med Nationella IT-strategin Inspiration för att verkställa IT-strategin Praktiska goda exempel Nationella handlingsplanen Bilda nätverk Insikt i ledarskapet att samverka och inte skapa parallella processer 29

30 30 Målgrupp Politiker kommunförbund och landstingsråd Kommun- och landstingsdirektörer Förvaltningschefer IT-chefer/strateger 30


Ladda ner ppt "1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan IT ger bättre vård i kommunerna Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg."

Liknande presentationer


Google-annonser