Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Informationsmöte om Basel 2 och de nya kapitaltäckningsreglerna 28 september 2006.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Informationsmöte om Basel 2 och de nya kapitaltäckningsreglerna 28 september 2006."— Presentationens avskrift:

1 Informationsmöte om Basel 2 och de nya kapitaltäckningsreglerna 28 september 2006

2 Agenda Gemensamt Lunch Gemensamt Indelning i tre grupper –Sparbanker i lokalen Konduktören –Värdepappersbolag i lokalen Perrongen –Övriga i lokalen Spårvagnen 16.30Slut

3 Finansinspektionens tillsyn Kerstin af Jochnick Telefon

4 Varför Basel 2? Införs i 25 europeiska länder med start 2007 En hörnsten i arbetet för att skapa en gemensam finansmarknad inom EU Det nya regelverket ger företagen ökade incitament att förbättra sin riskhantering Regelverket är mer riskkänsligt – ger bättre allokering av kapital

5 EU-samarbetet Committee of European Banking Supervisiors, Harmoniserad implementering av kapitaltäckningsdirektiv Konvergens tillsynspraxis Utvecklat samarbete i tillsynen: hemland – värdland Effektivt informationsutbyte Proaktiv krishantering

6 Plattformen Baselöverenskommelsen EU-direktiv CEBS rekommendationer Svenska lagar FI:s föreskrifter och allmänna råd

7 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Basel 2 – en översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital KreditriskOperativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten

8 Baselkommitténs fyra principer 1.Företaget: metod för att bedöma kapitalbehovet i relation till riskprofil och en strategi för att behålla kapitalnivån 2.Tillsynsmyndigheten: utvärdera enligt punkt 1 och vidta lämpliga åtgärder 3.Kapital över den legala miniminivån 4.Tillsynsmyndigheten ska ingripa tidigt.

9 Reglerna gäller för alla enligt proportionalitetsprincipen Enklare metoder Avancerade metoder Liten och enkelStor och komplex Verksamhet

10 Ikraftträdande Vår 2007: Beslut om lag och föreskrifter Finansinspektionens prövning av metoder 2006 Finansinspektionens föreskriftsarbete Dec 2005: Finansdepartementets promemoria Juli 2006: EU-direktiv ikraft Nov/Dec: Remiss Mar-Dec: Parallellrapportering Höst 2006: Proposition 2007

11 Det nya regelverket Charlotte Elsnitz Telefon

12 Plattformen Baselöverenskommelsen EU-direktiv CEBS rekommendationer Svenska lagar FI:s föreskrifter och allmänna råd

13 Ikraftträdande Vår 2007: Beslut om lag och föreskrifter Finansinspektionens prövning av metoder 2006 Finansinspektionens föreskriftsarbete Dec 2005: Finansdepartementets promemoria Juli 2006: EU-direktiv ikraft Nov/Dec: Remiss Mar-Dec: Parallellrapportering Höst 2006: Proposition 2007

14 Vilka omfattas? Kreditinstitut Värdepappersbolag Vissa fondbolag Finansiella företagsgrupper

15 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Regelverket består av tre delar Pelare 1 Minimikrav på kapital Kreditrisk Operativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten Det nya regelverket är mer heltäckande än dagens kapitaltäckningsregler Finns idag

16 Regelverket belönar god risk- hantering Pelare 1 Minimikrav på kapital Credit Risk Market Risk KreditriskMarknads- risk Schablon- metoder Interna VaR- modeller Operational Risk Operativ risk Schablon- metoden Intern risk- klassifice- ringsmetod Basmetoden Schablon- metoden Intern- mätnings- metoder Finns idag Högre risk- känslighet Lägre kapitalkrav

17 Pelare 1 motsvarar dagens kapitaltäckningskrav Pelare 1 Minimikrav på kapital Credit Risk Market Risk KreditriskMarknads- risk Operational Risk Operativ risk Finns idag Exakta regler för hur kapital- kravet ska beräknas Exakt definierade risk- områden Kreditrisk Marknadsrisk Kreditrisk Marknadsrisk Operativ risk

18 Pelare 2 ger mer heltäckande regler Hänsyn till alla väsenliga risker Friare val av beräkningsteknik En samlad bild av den totala risken Tillsynsåtgärder Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering FI:s samlade kapital- bedömning

19 Företagen - Finansinspektionen Dialog Banker, kreditmarknads- företag och vp-bolag Finansinspektionen Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Har processen tillräcklig kvalitet? Är bedömt kapitalbehov tillräckligt?  Ja  Nej  Ja  Nej

20 Åtgärder som FI kan vidta Krav på: minskad riskexponering avveckling av riskfylld verksamhet förbättring av kontroll och processer skärpt policy för reservering av kreditförluster eller högre riskviktning för vissa tillgångar högre legalt bindande kapitalkrav.

21 Pelare 3 hjälper marknaden att bedöma risken Krav på större genomlysning av företagets risker Underlättar för marknaden att bedöma –Företagets risker –Företagets riskhantering –Kvaliteten på tillsynen Pelare 3 Genomlysning Marknadens bedömning

22 Kapitalkravet uttrycks som ett belopp I det nya regelverket uttrycks inte kapitalkravet som en kvot utan som ett belopp. Kapitalbas Summa riskvägt belopp  8% Kapitalbas > Kapitalkrav

23 Definitionen av kapitalbas i stort sett oförändrad Eget kapital eller motsvarande Andra reserver och fonder Primärkapitaltillskott Eviga och tidsbundna förlagslån Vissa avdragsposter

24 Ändrade avdrag för innehav Andra institut och försäkringsbolag Ny gräns för avdrag: 10 % mot tidigare 5 % Avdrag med hälften från primärt kapital och hälften från supplementärt kapital Övergångsregel för befintliga innehav i försäkringsbolag

25 Övergångsregler 2007 Möjligt att tillämpa det nuvarande regelverket avseende kreditrisker –Kapitalkravet för operativa risker justeras –Anmälan till Finansinspektionen Inga övergångsregler för övrigt

26 Rapportering Helt ny kapitaltäckningsrapport –Tillämpning av övergångsregler  nuvarande rapport –Kvartalsvis rapportering –Solo- och grupprapportering Ny tillsynsrapportering, bl.a. –Bedömt kapitalbehov –Större exponeringar –Information avseende IRK

27 Intern kapitalutvärdering och samlad kapitalbedömning Britt Ericsson Telefon

28 Företagen - Finansinspektionen Dialog Banker, kreditmarknads- företag och vp-bolag Finansinspektionen Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Har processen tillräcklig kvalitet? Är bedömt kapitalbehov tillräckligt?  Ja  Nej  Ja  Nej

29 Intern kapitalutvärdering (IKU) Styrelsens och ledningens ansvar Dokumenteras Integreras Granskas Riskbaserat angreppssätt Heltäckande Framåtblickande, stresstester Lämpliga metoder, proportionalitet Rimligt resultat

30 Vårt synsätt på processen Styrelsens aktiva engagemang Förankringen i ”affären”/organisationen Interna kontrollmiljön allt viktigare Mer fokus på kapitalförsörjningen Genomlysningen – informationsansvar Proportionaliteten

31 Företagets kapitalbehov – IKU Operativ risk Primärt kapital Supple- mentärt kapital Kapitalbas kr Totalt kapital- behov Stress- tester Marknads- risk Kredit- risk Kapitalkrav Miniminivå Pelare 1 Andra risker Bedömt kapitalbehov Pelare 2

32 Vårt synsätt på ert kapitalbehov Minimikraven är ”minimi” Alla risker kan (idag) inte beräknas och kanske inte heller kommer att kapitaltäckas – men ska hanteras Stresstester är viktiga

33 Samlad kapitalbedömning Utvärdering av intern kapitalutvärdering Bedömning Självutvärdering InrapporteringStresstester Intern kapitalutvärdering Företaget AnalyserUndersökningar Förordnade revisorer Finansinspektionen

34 FI:s riskbedömningsmetodik Struktur för kvantitativ riskprofilbedömning Struktur för kvalitativ bedömning, handböcker Omvärldsdata Block I Block III Block II RAM – Riskanalysmodell RAM Block I-III

35 Riskprofilens uppbyggnad RiskområdeNyckeltalBetyg 1–5 Viktning KreditriskNT 13 (exempel) NT 2 4 (exempel) NT 31 (exempel) Områdesbetyg:2,750 % (exempel) LikviditetsriskNT 1 osv. Områdesbetyg:X,XY % …-riskOsv.Osv.Osv. Kvantitativt vägt riskbetyg:Z,Z Betyg: 1 = låg risk, 5=hög risk

36 Riskbedömningsstrukturen

37 Bedömning av kreditriskkoncentration Exempel Delområde 1. Låg risk2. Skälig risk 3. Betydande risk4. Hög risk Kredit- koncentration Koncentrations- risk,strategi/policy Identifiering av riskkoncentration Stresstest

38 Självutvärdering från 2007 Självutvärdering sammanfaller med kraven på företagens egna kapitalutvärderingsprocess Incitament till riskfokusering och ökat engagemang från styrelse och ledning Bredare analysunderlag och högre effektivitet i form av möjlighet att ”screena av” stora grupper av bolag Självutvärdering ger öppenhet och transparens i Finansinspektionens tillsynsarbete Årlig återkoppling från FI. Möjlighet att jämföra med relevant jämförelsegrupp.

39 Självutvärdering även internationellt FSA i Storbritannien kommer att tillämpa självutvärdering enligt FSA:s metodik, på mängdbolagen DNB i Nederländerna utreder möjligheten

40 Syfte med stresstester: Analysera företagets kapitalbehov En viktig del av kapitalplaneringen Hur stora chocker kan företaget motstå och hur mycket kapital behövs? Bör omfatta alla väsentliga risker, inte bara kreditrisker Typ av stresstester –Känslighetsanalyser –Scenarioanalyser (historiska/hypotetiska) Proportionalitetsprincipen viktig Sannolikt kommer inga detaljerade riktlinjer.

41 Offentliggörande av information Eva Sterner Telefon

42 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Basel 2 – en översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital KreditriskOperativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten

43 Syfte Genom krav på upplysningar: ge marknaden ökade möjligheter att ta hänsyn till kvaliteten på institutens riskhantering och därigenom ge instituten incitament att ha en bra riskhantering ge marknaden ökade möjligheter att ta hänsyn till relationen mellan institutens verkliga risk och dess kapital och därigenom få instituten att anpassa sitt kapital till sin specifika risk

44 Vem ska offentliggöra information Upplysningar ska offentliggöras av ett företag –som inte ingår i en finansiell företagsgrupp eller motsvarande grupp, på enskild nivå –som inte är dotterbolag till ett annat företag eller svenskt finansiellt holdingföretag, på gruppnivå –vars moderföretag är ett finansiellt holdingföretag som inte är dotterföretag till ett institut eller svenskt finansiellt holdingföretag, på gruppnivå Om ett moderbolag har ett betydande dotterbolag som är institut, ska dotterbolag offentliggöra delar av det totala informationskravet.

45 Vem ska offentliggöra information och vilka ska omfattas Finansiellt holdingföretag Bank Dotterföretag Värdepappersbolag

46 Undantag från upplysningskraven Inte väsentlig information Företagshemlighet Konfidentiell information Om företagshemlighet eller konfidentiell information undantas ska: skälet anges mera allmänna upplysningar om det som informationskravet gäller lämnas

47 Styrelsens ansvar Styrelsen i ett företag ska se till att det finns skriftliga riktlinjer och instruktioner för: hur företaget ska uppfylla kravet på offentliggörande av information hur företaget ska utvärdera om den offentliggjorda informationen är tillfredsställande –hur informationen kontrolleras –hur ofta informationen offentliggörs

48 FI:s befogenheter FI får meddela föreskrifter om: vilken information som ska offentliggöras vid vilken tidpunkt informationen ska offentliggöras på vilken plats informationen ska offentliggöras med vilka intervall informationen ska offentliggöras hur informationens riktighet ska kontrolleras

49 Vad ska offentliggöras Kreditinstitutsdirektivet innehåller i Bilaga XII detaljerade regler för vilken information som ska offentliggöras FI kan generellt sett inte styra över upplysningarnas omfattning och innehåll

50 Vilken information ska offentliggöras Information ska offentliggöras: om kapitalbas och kapitalkrav om kreditrisk om motpartsrisk om operativ risk av alla institut som beräknar kapitalkrav för marknadsrisk enligt egna modeller om ränte- och aktierisk som inte ingår i handelslagret

51 Tidpunkt för offentliggörande Så snart det är möjligt Tidpunkten bör överensstämma med reglerna i: –lagen om börs- och clearingverksamhet –FI:s föreskrifter om inregistrering av fondpapper m.m.

52 Var informationen ska offentliggöras Årsredovisning eller delårsrapport Företagets webbplats

53 Med vilka intervall informationen ska offentliggöras Minst en gång per år Noterade företag, kvantitativ information minst fyra gånger per år –Enligt lagen om börs- och clearingverksamhet

54 Kontroll av informationens riktighet FI väljer att inte föreslå specifika kontrollmetoder i detta skede

55 Planering Ytterligare en remiss kommer att lämnas under hösten Reglerna träder i kraft samtidigt som övriga Kapitaltäckningsregler

56 Ränterisker och likviditetsrisker Göran Nirdén Telefon

57 Ränterisker och likviditetsrisker Ränterisk i övrig verksamhet Likviditetsrisk

58 Ur EU:s kapitaltäckningsregler ”Det skall inrättas system för att utvärdera och hantera risker till följd av möjliga ränteförändringar, i den utsträckning som dessa påverkar kreditinstitutens icke- handelsrelaterade verksamhet”

59 IRRBB - definition Interest rate risk is taken to be the current or prospective risk to both the earnings and capital of institutions arising from adverse movements in interest rates

60 Ur EU:s kapitaltäckningsregler ”De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering skall omfatta kreditinstitutens exponering för ränterisker i samband med andra verksamheter än handel. Det skall krävas att åtgärder vidtas beträffande institut vilkas ekonomiska värde minskas med mer än motsvarande 20 % av deras kapitalbas till följd av en plötslig och oväntad förändring av räntenivåerna, vars omfattning de behöriga myndigheterna skall föreskriva och som inte skall skilja sig åt mellan olika kreditinstitut.”

61 FI:s nuvarande föreskrifter om ränteriskexponering FFFS 1998:11 motsvarar inte moderna krav på riskmätning begränsad användning i FI:s löpande tillsyn ej användbar för EG-direktivets syfte kommer att upphävas

62 FI:s utgångspunkter En ny rapportering ska: Belysa den faktiska risken Kunna fyllas i av alla institut Helst ge incitament till mer avancerad riskmätning Var möjlig för FI att följa upp med rimliga resurser

63 Baselkommitténs standardmetod Fördelar: Enkel (bokförda värden kan plockas ut redovisningen) FI tillhandahåller antaganden Jämförbarhet mellan instituten Nackdelar: Inga kassaflöden Ej marknadsvärden (svårt fånga risken i derivatinstrument) ”One size fits all?” Ej integrerad med institutets egen riskhantering

64 CEBS – Committee of European Banking Supervisors Draft consultation paper on technical aspects of the management of interest rate risk arising from non- trading activities and concentration risk; CP 11 Remissvar 23 juni 2006

65 Från CEBS till FI-rapportering CEBS Finansinspektionen Föreskrift Remiss Beslut Princip- förslag Beslut nu Beslut i december

66 Ränterisker och likviditetsrisker Ränterisk i övrig verksamhet Likviditetsrisk

67 Definitioner Likviditetsrisk Risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt Likviditetsrisk i finansiella instrument Risken för att ett finansiellt instrument inte omedelbart kan omsättas i likvida medel utan att förlora i värde

68 FI:s utgångspunkter EG:direktivet (bl.a. art 22, bil. 5 p.13) Finansdepartementets propositionsförslag (lagrådsremissen) Baselkommitténs principer från 2000

69 Basel Committee on Banking Supervision Sound Practices for Managing Liquidity in Banking Organisations (Feb. 2000) - 13 principer för bankerna - 1 princip för tillsynsmyndigheterna

70 Principle 14 Supervisors should conduct an independent evaluation of a bank’s strategies, policies, procedures and practices related to the management of liquidity Supervisors should require that a bank has an effective system in place to measure, monitor and control liquidity risk Supervisors should obtain from each bank sufficient and timely information with which to evaluate its level of liquidity risk and should ensure the bank has adequate liquidity contingency plans.

71 Tillsynens mål och omfattning FI ska kunna bedöma varje instituts likviditetsriskhantering – en del av den samlade kapitalbedömningen Ökad prioritering av likviditetsriskområdet Ej dubblera Riksbankens arbete

72 Tillsynens inriktning att exponeringen är begränsad att handlingsberedskapen är god att riskhanteringen är professionell

73 Tillsynen i framtiden Ge anvisningar till instituten hur de ska hantera sina likviditetsrisker - förbättra de allmänna råden (2000:10) Löpande följa och mäta exponeringen - ta in information Kontrollera att instituten följer anvisningarna om hantering av likviditetsrisker - tillsynsaktiviteter

74 ”The Stock Approach” ”The Flow Approach” Hybrider Kvantifiering av likviditetsrisk

75 Metoder att mäta likviditetsrisk - kategorisering av balansposter Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Volatila skulder Stabila skulder Netto likvida tillgångar Volatila skulder Stabila skulder Likvida tillgångar Likvida tillgångar – volatila skulder Illikvida tillgångar - stabila skulder

76 Metoder att mäta likviditetsrisk - Analys av tidsprofilen för likviditetsgapet Tidsperioder Kr

77 Tillsynsbehovet skiftar för De fyra storbankerna Ca 30 företag som bedöms ha betydande upplåning (kreditinstitut & värdepapper i Sverige och/eller utomlands). BR > 5 mdr kronor Övriga ca 200 företag

78 Företag med BR>5 miljarder kronor Regelbunden inrapportering av prognostiserade nettokassaflöden Nettokassaflödena relateras till likviditetsreserven Komplettering med inrapporterade nyckeltal om beroende av upplåningskällor

79

80

81

82 Kapitalkrav? Betingad risk Behöver inte vara bankspecifik Svårt att kvantifiera Ett kapitalpåslag skyddar inte nödvändigtvis mot risken

83 Översyn av FFFS 2000:10 Finansinspektionens allmänna råd om hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag - avsnittet om likviditetsrisker är väl kortfattat och - avspeglar inte utvecklingen under 2000-talet

84 Kreditrisker Mustapha Messili Telefon

85 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Basel 2 – En översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital Kreditrisk Schablon- metod Intern risk- klassifice- ringsmetod Operativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten

86 Kreditrisker Schablonmetoden Kreditriskskydd Stora exponeringar

87 Schablonmetoden Kapitalkrav: 8 % av riskvägt belopp Riskvägt belopp: Exponeringsbelopp multiplicerat med exponeringens riskvikt Exponeringsbeloppet för: –derivatkontrakt, återköpstransaktioner, marginallån samt värdepapper- och råvarulån beräknas fram enligt föreskriften, –poster inom BR utgörs av nettobokföringsvärdet, och –poster inom linjen och andra åtagande är det nominella beloppet multiplicerat med en konverteringsfaktor Riskvikten beror på typ av exponering och eventuell kreditvärdering

88 Extern kreditvärdering Av FI godkänt kreditvärderingsföretag Konsekvent, fortlöpande och ej selektivt Vid fler än en kreditvärdering – välj den sämre

89 Extern kreditvärdering

90 Se bifogat exempel (Rapporteringsexempel)

91 Femton exponeringsklasser 1.Stater och centralbanker 2.Kommuner och myndigheter 3.Icke-kommersiella företag och trossamfund 4.Multilaterala utvecklingsbanker 5.Internationella organisationer 6.Institut 7.Företag 8.Hushåll 9.Säkerhet i fastighet 10.Oreglerade poster 11.Högriskposter 12.Säkerställda obligationer 13.Positioner i värdepapperisering 14.Fonder 15.Övriga poster

92 Hushållsexponeringar Hushållsexponeringar ska ges 75 % riskvikt Exponeringar mot fysiska personer och mot små eller medelstora juridiska personer För att få hänföras hit får exponeringen mot en och samma fysiska person och/eller mot små eller medelstora juridiska person maximalt uppgå till euro Värdepapper får inte hänföras hit

93 Institutsexponeringar Exponeringar mot institut ska ges en riskvikt som följer av det kreditkvalitetssteg som gäller för staten där institutet har sitt säte. Om staten inte har en kreditvärdering är riskvikten 100 % Exponeringar mot institut med en ursprunglig löptid på högst 3 mån ska ges 20 % riskvikt Kortfristiga exponeringar mot institut, för vilka det finns en extern kreditvärdering för den specifika exponeringen, ska ges riskvikt enligt tabell Placeringar i av andra institut emitterade instrument som får räknas in i kapitalbasen ska ges 100 %

94 Exponeringar med säkerhet i fastighet Exponeringar som säkerställda med pant i annan fastighet än bostadsfastighet eller bostadsrätt ska ges 100 % riskvikt Exponeringar, eller del av exponeringar, som är säkerställda med panträtt i bostadsfastighet eller bostadsrätt ska ges 35 % riskvikt upp till 75 % av värdet Överskjutande del ska ges 75 % riskvikt Pant i kommersiella fastigheter ska ges 100 % riskvikt

95 Oreglerade poster / högriskposter Oreglerade poster är exponeringar där förfallna ränte- eller kapitalbelopp kvarstår obetalda sedan mer än 90 dagar och ska ges riskvikt mellan % Högriskposter är exponeringar i samband med särskilt höga risker och ska ges riskvikt mellan %

96 Exponeringar mot fonder Exponeringar mot fonder ska ges 100 % riskvikt förutom när: –fonden har en extern kreditvärdering –institutet känner till alla de i fonden ingående exponeringarna –institutet kan tillämpa fondbestämmelserna –institutet kan använda sig av tredje part

97 Positioner i värdepapperisering Reglerna om värdepapperisering ska tillämpas av: –institut som har genomfört en traditionell värdepapperisering –institut som har genomfört en syntetisk värdepapperisering –institut som har positioner i en värdepapperisering Det är endast institut som har positioner i en värdepapperisering som måste tillämpa regelverket vid beräkning av riskvägt belopp

98 Exempel 1 Företagsexponering inom balansräkningen på 100 kronor

99

100 Exempel 2 Exponering mot fonder inom balansräkningen på 100 kronor Två typer av ingående exponeringar, 50 % Ericssonaktier och 50 % svenska statspapper

101

102 Kreditrisker Schablonmetoden Kreditriskskydd Stora exponeringar

103 Kreditriskskydd Riskvägt belopp kan reduceras med hjälp av kreditriskskydd Institutet får endast tillgodoräkna sig medräkningsbara skydd Om skyddet inte täcker hela risken i en exponering och eventuella förluster inte delas proportionellt är det en värdepapperisering När fler än ett skydd finns för en exponering ska riskvägt belopp för varje del beräknas separat

104 Garantier och kreditderivat Exponeringsbeloppet oförändrat men motparten en annan Det skyddade beloppet ska justeras när: –skyddet inte täcker alla typer av betalningar som kan uppstå till följd av exponeringen –skyddet är uttryckt i annan valuta än den direkta exponeringen –det föreligger löptidsobalans

105 Finansiella säkerheter Räntebärande värdepapper, aktier. Två metoder: –den förenklade metoden för finansiella säkerheter –den fullständiga metoden för finansiella säkerheter De viktigaste olikheterna mellan metoderna: –effekten på riskvägt belopp –komplexitet/riskkänslighet –hantering av löptidsobalans

106 Nettningsavtal Endast medräkningsbara om de uppfyller ett antal uppställda krav. Beräkning av effekten beror på om det är: –återköpstransaktioner, värdepappers- och råvarulån samt andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner –derivatkontrakt –övriga fordringar och skulder

107 Övriga kreditriskskydd Livförsäkringar –Ska betraktas som en garanti utfärdad av företaget som tillhandahåller försäkringen Kontanta medel insatta hos annat institut –Ska behandlas som en garanti utfärdad av tredje part

108 Exempel 3 Företagsexponering inom balansräkningen på 100 kronor Företaget har två kreditvärderingar: –Fitch, BB+ –S & P, B+ Garanti, utgiven av svenskt institut, som skyddar hela exponeringen

109

110 Institutsexponeringar

111 Exempel 4 Samma förutsättningar som exempel 3, förutom att garantin endast omfattar förluster över 30 kronor

112

113

114 Kreditrisker Schablonmetoden Kreditriskskydd Stora exponeringar

115 Samma gränsvärden som tidigare: 10 %, 20 %, 25 % och 800 % Om överskridanden, skyndsamt anmäla och eventuellt ansöka om anstånd. Den periodiska inrapporteringen är inte att anse som anmälan

116 Exponeringar som ska undantas Exponeringar som ges 0 % riskvikt och motparten är –Stater och centralbanker, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter, myndigheter, internationella organisationer samt multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar för vilka det finns säkerheter i form av kontanta medel och bankcertifikat Exponeringar mot svenska kreditinstitut/vissa värdepappersbolag där återstående löptiden <1 år

117 Exponeringar som ska tas upp med ett reducerat värde Följande ska tas upp med 20 % av sitt värde: –exponeringar mot svenska (i viss mån utländska) kreditinstitut/vissa värdepappersbolag om återstående löptiden 1  3 år –exponeringar som täcks av medräkningsbara säkerheter i form av räntebärande värdepapper utgivna av svenska kreditinstitut Följande ska tas upp med 50 % av sitt värde: –obligationer utgivna av svenska (i viss mån utländska) kreditinstitut under vissa förutsättningar –remburser för vilka levererade varor utgör säkerhet

118

119 Operativ risk Margareta Lindahl Telefon

120 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Basel 2 – en översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital KreditriskOperativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten

121 Definition av operativ risk Risken för förluster till följd av: icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer mänskliga fel felaktiga system externa händelser I definitionen inkluderas legal risk

122 Operativ risk Nyhet med ett specifikt kapitalkrav för operativ risk Förbättrad riskhantering Ledningens engagemang.

123 De olika metoderna Internmätningsmetoder Basmetoden Schablonmetoden Sofistikering Riskkänslighet Incitament för lägre kapitalkrav

124 Kapitalkravet i basmetoden Kapitalkravet = 15 % av intäktsindikatorn Intäktsindikatorn =  3 års rörelseintäkter 3 Rörelseintäkterna –räntenetto –leasingnetto –erhållna utdelningar –provisionsnetto –nettoresultat av finansiella transaktioner –övriga rörelseintäkter Endast positiva årsdata.

125 Basmetoden Basmetoden kräver inget tillstånd från FI Inga kvalifikationskrav Ska användas av alla som inte anmält eller har fått tillstånd till annan metod Värdepappersbolag – även alternativa beräkningsmetoder.

126 Rapportering - Basmetoden

127 Kapitalkravet i schablonmetoden Anmälan Institutets verksamhet delas in i 8 fördefinierade affärsområden För varje affärsområde fastställs –intäktsindikatorn –procentsats Kapitalkravet per affärsområde = Intäktsindikatorn x procentsatsen Totala kapitalkravet = Summan av kapitalkravet per affärsområde.

128 Affärsområden i schablonmetoden AffärsområdenProcentsats Företagsfinansiering (Corporate Finance) 18% Handel och finansförvaltning (Trading & Sales) 18% Betalning och avveckling (Payment & Settlement) 18% Storkundsbank (Commercial Banking) 15% Administrationsuppdrag (Agency Services) 15% Hushållsbank (Retail Banking) 12% Privatkundsmäkleri (Retail Brokerage) 12% Kapitalförvaltning (Asset Management) 12%

129 Schablonmetoden Kvalificeringskriterier: Styrelsen fastställer styrdokument för hantering och utvärdering av operativa risker Processer Beredskaps- och kontinuitetsplaner Dokumenterad riskhantering Övervakning och kontroll Rapporteringsstruktur till styrelsen Intäktsindikatorer för affärsområden.

130 Rapportering - Schablonmetoden

131 Alternativ schablonmetod Kräver tillstånd från FI Ytterligare kvalifikationskrav –Kräver en specifik typ av verksamhet –Väsentlig del av verksamheten ska utgöras av exponeringar med hög fallissemangsrisk Använder annan indikator för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

132 Värdepappersbolag Alternativa beräkningsmetoder 1.Kapitalkrav motsvarande 25 % av fasta omkostnaderna (kräver tillstånd) 2.Kapitalbas motsvarande det högsta av: –Kapitalkravet för kreditrisker och marknadsrisker –25 % av fasta omkostnaderna.

133 Alternativ beräkningsmetod 1 kan medges för Värdepappersbolag som handlar med finansiella instrument för egen räkning bara i syfte att: a.utföra en order för kunds räkning, eller b.få tillträde till system för clearing och avveckling eller en erkänd börs när de uppträder som agent eller utför kundorder Värdepappersbolag a. som inte innehar klienters pengar eller värdepapper b. som enbart handlar med finansiella instrument för egen räkning c.som inte har några externa kunder, och d.för vilkas transaktioner ansvaret för genomförandet och avräkningen ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut.

134 Alternativ beräkningsmetod 2 får användas av Ett värdepappersbolag som inte ägnar sig åt handel med finansiella instrument för egen räkning, garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade till en öppen krets.

135

136 Exempel 5 Utlåning till privatperson på 100 kronor Säkerhet i form av Volvoaktier 100 kronor Antag att det inte är någon löptidsobalans Vid tillämpning av den förenklade metoden för finansiella säkerheter byts motpartens riskvikt mot instrumentets riskvikt –I detta exempel ger det ingen fördel och därför räknas inte skyddet

137 Exempel 5 Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter ska det volatilitetsjusterade värdet på exponeringen beräknas E OSK = max{0, (E VJ – S VJ )} E VJ = E* x (1 + H E ) S VJ = S x (1 – H S – H fx )

138 Exempel 5

139 E VJ = E* x (1 + H E ) S VJ = S x (1 – H S – H fx ) E VJ = 100 x (1 + 0) = 100 S VJ = 100 x (1 – 0,21213 – 0) = 78,787 E OSK = max{0, (E VJ – S VJ )} E OSK = max{0, (100 – 78,787)} = 21,213

140

141 Annan metod för positioner utan rating En position utan rating f å r ges en riskvikt p å grundval av den v ä gda genomsnittliga riskvikt som skulle ha till ä mpats p å de v ä rdepapperiserade exponeringarna enligt reglerna avseende schablonmetoden, f ö rutsatt att sammans ä ttningen av gruppen av v ä rdepapperiserade exponeringar alltid ä r k ä nd. Den v ä gda genomsnittliga riskvikten ska multipliceras med en koncentrationsfaktor som ska vara lika med summan av de nominella beloppen p å alla trancherna dividerad med summan av de nominella beloppen p å de trancher som ä r efterst ä llda eller likst ä lls med den tranch i vilken positionen h å lls, inklusive den ber ö rda tranchen. Resultatet f å r inte vara en riskvikt som ö verstiger 1250 % eller som ä r l ä gre ä n n å gon riskvikt som ä r till ä mplig p å en tranch med en h ö gre prioritet och som har en rating.

142 Exempel 6 Företagsexponering inom balansräkningen på 100 kronor Företaget har två kreditvärderingar: –Fitch, BB+ –S & P, B+ Garanti, utgiven av svenskt institut, omfattar förluster över 30 kronor

143 Exempel 6 Vägd genomsnittlig riskvikt för underliggande = 150 % Koncentrationsfaktor (3,33) = summan av de nominella beloppen på alla trancher (100)/summan av de nominella belopp på de trancher som är efterställda eller likställs med den tranch i vilken positionen hålls, inklusive den berörda tranchen (30) Riskvikt för tranchen = 3,33 x 150 % = 499,95 %

144

145

146 Alternativ metod för Stora exponeringar Exempel: kr i exponering mot ett kreditinstitut i Sverige. Återstående löptid 9 mån kr i exponering mot kreditinstitut i Sverige. Återstående löptid 24 mån kr i exponering i form av en obligation utgiven av ett svenskt kreditinstitut. Obligationen omsätts och noteras på marknaden. Återstående löptid 38 mån

147 Exempel kr i exponering mot ett kreditinstitut i Sverige. Återstående löptid 9 månader –Löptidsbaserad metod ger att exponeringen är under 1 år och mot ett svenskt kreditinstitut, därför får den undantas –Alternativa metoden ger att exponeringen ska tas upp till 20 % oberoende av återstående löptid

148 Exempel kr i exponering mot ett kreditinstitut i Sverige. Återstående löptid 24 månader –Löptidsbaserad metod ger att exponeringen som har en återstående löptid på 1  3 år och är mot ett kreditinstitut i Sverige ska tas upp med 20 % –Alternativa metoden ger att exponeringen ska tas upp till 20 % oberoende av återstående löptid

149 Exempel kr i exponering i form av en obligation utgiven av ett svenskt kreditinstitut. Obligationen omsätts och noteras på marknaden. Återstående löptid 38 månader –Löptidsbaserade metoden ger att en obligation, som omsätts och noteras på marknaden, utgiven av ett svenskt kreditinstitut och har en återstående löptid på > 3 år ska tas upp till 50 % –Alternativa metoden ger att exponeringen ska tas upp till 20 % oberoende av återstående löptid

150

151 Handelslager och marknadsrisker Anders Bredhe Telefon

152 Pelare 2 Samlad kapital- bedömning Intern kapital- utvärdering Tillsyn Basel 2 – en översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital Kreditrisk Schablonmetod IRK-metod Operativ risk Marknads- risk Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns- myndigheten

153 Förändringar av regelverket Definitionen av ”finansiellt instrument” ändras Definitionen av ”handelslager” modifieras Krav på hur positionerna i handelslagret ska hanteras –Strategi för handeln med finansiella instrument –Limiter för risktagandet, rutiner för rapportering etc. –Krav på hur positionerna ska värderas –Oberoende kontroll av värderingarna –Styrdokument

154 Förändringar av regelverket Nya regler för andelar i värdepappersfonder –Kan nu ingå i handelslagret –Olika metoder för hur fonder ska behandlas –Krav på att de ska ingå i beräkningen av kapitalkrav för valutakursrisk Reglerna om specifik ränterisk ändras –Anpassning pga de nya reglerna för kreditrisk

155 Förändringar av regelverket Reviderade regler för motpartsrisker –Fler metoder för motpartsrisker i derivat –Ändrade regler för transaktioner där motparten inte fullgjort sin del i affären


Ladda ner ppt "Informationsmöte om Basel 2 och de nya kapitaltäckningsreglerna 28 september 2006."

Liknande presentationer


Google-annonser